Att korna ska producera mer mjölk är ett av de 87 förslag på hur krisen för Sveriges mjölkbönder ska lösas. Handlingsplanen presenterades på en presskonferens idag på Näringsdepartementet.
Handlingsplanen har tagits fram av arbetsgrupper med representanter från mjölkföretagarnas organisationer: Mejerierna, banker, handeln, rådgivningsföretag och myndigheter. För att stärka lönsamheten för mjölkbönderna ska lantbrukarna få hjälp att sköta sina företag mer effektivt, få mer rådgivning för bättre djurhälsa och få förenklade regelverk. Arbetsgrupperna ville också se en ursprungsmärkning av svenska mjölkråvaror så att konsumenten lättare kan välja svenskt. Man ska också få kossorna att mjölka mer.
-Det handlar om avel och foder och beteslagstiftingen kommer in där eftersom korna generellt mjölkar lite mindre när de går på bete, säger Palle Borgström på Lantbrukarnas Riksförbund Mjölk.
Enligt Stefan Gård från branschorganisationen Sveriges Mjölkbönder kostar betet 17 öre per liter för bonden. Både Lantbrukarnas Riksförbund Mjölk och branschorganisationen Sveriges Mjölkbönder anser att beteskravet är för dyrt och vill ha bort det för kor i lösdrift.
-Vi vill inte ha ett beteskrav. Det ska vara frivilligt och så ska konsumenten istället kunna välja på vanlig mjölk och betesmjölk, säger Stefan Gård.
Lantbrukarnas riksförbund vill förenkla beteskravet och ha kvar ett generellt krav för uppbundna besättningar. Men det ska inte gälla kort i lösdriftsstallar
-Man ska inte behöva ha dem på bete överhuvudtaget eller så ska man kunna välja själv, säger Palle Borgström
Lantbruksminister Sven-Erik Bucht är inte intresserad av att slopa beteskravet.
-Nej, man ska minska den administrativa bördan men jag har inte för avsikt förändra på annat sätt.
