Den senaste ansökan om att få hålla mjölkkor inomhus i lösdriftsstall i arton månader – även under sommaren – har godkänts av den djurförsöksetiska nämnden i Uppsala. Studien ska ske på privatägda gårdar och resultatet väntas bli avgörande för hur svenska mjölkkor får hållas i framtiden.
Tredje gången gillt. Så kan man sammanfatta det försök som nu godkänts av den djurförsöksetiska nämnden i Uppsala om att få hålla mjölkkor inne i stall ett och ett halvt år i sträck. Beslutet fattades under nämndens senaste möte i mars och var den tredje ansökan på temat att förneka fler än tusen mjölkkor deras lagstadgade rätt till sommarbete för att i stället hålla dem inomhus i moderna lösdriftsstall.
Det första försöket för att få genomföra en studie skedde för cirka två år sedan då LRF Mjölk skickade en ansökan till den djurförsöksetiska nämnden i Göteborg, som avslog med hänvisning till att det redan är fastslaget att kor behöver sitt sommarbete. I fjol gjorde Växa Sverige ett nytt försök och skickade ansökan om att få göra studien ”Försämras mjölkkors välfärd under inomhusvistelse sett över en längre tidsperiod?” till den djurförsöksetiska nämnden i Uppsala. Också den avslog med motiveringen:
”Sökanden anför att skälen till att denna studie bör utföras är att Sverige bör öka sin självförsörjning av mejeriprodukter, men nuvarande betesregler (som kräver platsbundna resurser), i vissa fall har negativ inverkan på mjölkproducerande företags expansionsmöjligheter. I vissa regioner kan tillgången på stallnära bete vara en begränsande faktor. Nämnden anser i och för sig att syftet skulle kunna överväga lidandet för djuren men anser inte att sökande belägger detta på ett övertygande sätt. Detta särskilt eftersom åtgärden, att neka besättningar med mjölkkor bete under sommarhalvåret, går stick i stäv med gällande lagstiftning.” som nämnden då skrev i sitt avslag.
Den tog även upp att Göteborgs djurförsöksetiska nämnd knappt två år tidigare avslagit en liknande ansökan, där syftet var att undersöka ”om, och i så fall hur, mjölkkors djurvälfärd förändras månad för månad under en 18 månaders period av stallvistelse”.
Som avslutning på avslaget i december skrev Uppsalanämnden att ”sökande bör återkomma med en ny ansökan där syftet specificeras. Likaså måste argumentationen för att genomföra studien baseras på en mer genomgripande litteraturgenomgång där sökande kopplar samman parametrar de ämnar studera med befintlig litteratur och belyser eventuella tvetydigheter i de publicerade resultaten. På basis av denna genomgång kan syftet specificeras och förtydligas. En ny ansökan måste också innehålla en tydlig motivering till varför man valt de parametrar man tänker sig mäta i studien. Det finns dock ingen garanti för att en ny ansökan kommer att godkännas.”
Växa Sverige följde råden, lämnade in en mer specificerad ansökan och vid sitt senaste möte i slutet av mars godkände nämnden försöket som har titeln ”Hur förändras mjölkkors välfärd om de vistas i lösdriftsstall under en längre tidsperiod?”. Fyra ledamöter reserverade sig mot beslutet och ville inte godkänna ansökan.
Denna såväl som tidigare ansökningar har kritiserats skarpt. Kor behöver få komma ut på bete, deras möjligheter till rörelse och sociala interaktioner är helt andra på bete än inomhus. Betet är också positivt för kornas ben- och klövhälsa, är de vetenskapliga argument som brukar framhållas. Djurskyddsförordningen ger dessutom de facto alla kor i Sverige som är äldre än sex månader och hålls för mjölkproduktion en lagstadgad rätt att under sommaren vara ute på bete.
Samtidigt finns politiska krafter som vill verka för ett avskaffande av betesrätten. I Tidningen Djurskyddets enkät inför riksdagsvalet 2022 sa Kristdemokraterna och Moderaterna att de var för ett avskaffande. KD motiverade detta med att: ”I moderna stallar kan djurvälfärden bli minst lika god som om djuren tvingas ut. Ett borttaget krav skulle berättiga svenska mjölkbönder samma ersättning för att hålla djur på bete som deras europeiska kollegor.” Centerpartiet var villigt att ”på prov undanta stora lösdriftshallar om djurvälfärden inte försämras”.
Den djurförsöksetiska nämnden i Uppsala berör den politiska aspekten i sin motivering och skriver att resultaten av den aktuella studien ”kommer att bidra med kunskapsstöd till den diskussion som just nu pågår i samhället om regler för mjölkkors bete, och hur en tryggad djurvälfärd kan uppnås, samtidigt som den svenska mjölkproduktionen ges goda produktions- och konkurrensvillkor. Detta oavsett om studieresultatet visar att djurvälfärden försämras eller förbättras efter en sammanhållen stallvistelse på 18 månader. Studien kan således ge en vetenskaplig grund för framtida djurhållning”.
Kritiken mot godkännandet är skarp. Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt och organisationens sakkunniga Emma Brunberg undrar hur det kan anses motiverat att forska på något som redan är känt.
– Har forskningsläget ändrats sedan Göteborgsnämndens beslut? Har ny information gjort att vi behöver ifrågasätta om mjölkkor verkligen vill gå på bete? Självklart inte. En välskött betesdrift ger fortfarande friskare djur, något som svenska djurskyddsforskare påpekar gång på gång, understryker Emma Brunberg och Åsa Hagelstedt, som lyfter fram att alla som värnar om djurens välfärd inte bara kan se på när en så viktig grundsten som betesrätten för mjölkkor på allvar hotas.
– Det är tydligt att försöket med att undanta kor från bete är att man hoppas kunna få underlag till politikerna om att bete inte är nödvändigt för kor som hålls i lösdrift inomhus och på så sätt kunna minska kostnaderna för lantbrukaren. Men lösdrift kan aldrig ersätta bete. För oavsett mjölkbranschens utveckling, så är det en sak som inte har förändrats. En ko är fortfarande en ko, med samma behov av naturligt beteende som hon alltid har haft.
De lyfter även fram att det blir omöjligt för konsumenterna att veta om mjölken de köper kommer från en ko som fått vara ute på bete eller från en ko som hållits inne i arton månader.
– Vi som konsumenter kan inte veta om det är från dessa gårdar mjölken vi köper kommer vilket riskerar hela det varumärke som svensk mjölk i dag står för, understryker de och påpekar att om inte beteskravet är kvar i svensk lagstiftning finns ingen anledning för djurskyddsmedvetna konsumenter att välja svensk komjölk.
– Då blir alternativet svensk havremjölk istället, slår Åsa Hagelstedt och Emma Brunberg fast och uppmanar regeringen att tillsätta en utredning som granskar om den djurförsöksetiska prövningen i nämnderna uppfyller svensk och europeisk lagstiftning.
– Det behöver utredas hur prövningen kan läggas upp så att det säkerställs att nyttan med ett försök alltid är större djurens lidande, att etologisk kompetens ingår i varje nämnd och att det är möjligt för utomstående att överklaga nämndens beslut. Det kan vi inte i dag, endast forskaren har möjlighet att överklaga beslut, förklarar de.
Tillståndet att utföra försöket sträcker sig till 2028. Försöket ska ske på privatägda mjölkdjursbesättningar i Västra Götalands, Jönköpings, Kalmar, Gävleborgs och Uppsala län. 1 500 mjölkkor får totalt ingå. Dessa kor kommer fortsätta i den ordinarie produktionen efter försökets slut. Studien bekostas av LRF och branschorganisationen Svensk Mjölk, enligt ATL.
Text Katarina Hörlin
Foto Elsa Frizell
Fotnot: Artikeln är uppdaterad. I en första version stod att tre ledamöter reserverade sig mot beslutet, korrekt är att fyra ledamöter reserverade sig.
Därför godkändes försöket att hålla kor inne i 1,5 år
Så här motiverar nämnden sitt beslut:
Stallmiljö, smittryck, klimat och skötsel påverkar mjölkkors välfärd, men studier som registrerat välfärd hos kor regelbundet över flera månader för att se om och hur djurvälfärden förändras över tid saknas. Resultaten av den aktuella studien ”kommer att ligga till grund för en ökad förståelse om djurvälfärd hos mjölkkor påverkas när de vistas inomhus och kommer dessutom att bidra med kunskapsstöd till den diskussion som just nu pågår i samhället om regler för mjölkkors bete, och hur en tryggad djurvälfärd kan uppnås, samtidigt som den svenska mjölkproduktionen ges goda produktions- och konkurrensvillkor”. Detta oavsett om studieresultatet visar att djurvälfärden försämras eller förbättras efter en sammanhållen stallvistelse på 18 månader. Studien kan således ge en vetenskaplig grund för framtida djurhållning.
Den förväntade nyttan som försöket kan komma att resultera i uppväger lidandet för försöksdjuren och att användningen av djur får anses angelägen från allmän synpunkt.
Svårhetsgraden för försöket fastställs till ringa svårhet, eftersom ”det inte innebär någon påtaglig försämring av djurets välbefinnande eller allmäntillstånd”. Det finns skäl att göra undantag från 2 kap 3 § första stycket djurskyddsförordningen (2019:66), där det anges att nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader ska hållas på bete sommartid, anser nämnden.
Källa: Uppsala djurförsöksetiska nämnds beslut den 24 mars 2023.
Några av parametrarna som ska undersökas
Tolv olika områden ska observeras gällande bra utfodring, normalt beteende, god hälsa och bra inhysning. I dessa områden ingår bland annat:
Ingen långvarig hunger: undersöks via hull och våmfyllnad
Termisk komfort och komfort vid vila: undersöks via andningsfrekvens (värmestress), liggbeteende, liggposition, resningsbeteende och renhet
Rörelsefrihet: undersöks via ”Caudal licking” – att korna känner sig så trygga på underlaget att de kan stå på tre ben och slicka sig i ljumsken, samt: Hårrem – möjlighet att slicka sig
Uttrycka sociala beteenden: undersöks via graden av social putsning
Positiva känslotillstånd: undersöks genom metoden Qualitative Behaviour Assessment, QBA, som använder tjugo olika uttryck vilka beskriver både positiva och negativa känslor, exempelvis:
• Rädd
• Uppjagad/orolig
• Lugn
Då ska försöket avbrytas
Djur med ändrat beteende eller behov ska omhändertas. Lågt hull, låg våmfyllnad, hälta eller skador är skäl till omhändertagande. Om djurbedömaren genom metoden QBA, Qualitative Behaviour Assessment, ser enskilda djur med ett avvikande beteende, som till exempel stereotypier, tas beslut om det enskilda djuret ska tas ur studien i samråd med veterinär.
Akut sjuka kor kommer inte att ingå i studien under sjukdomstiden. När lantbrukaren bedömer att kon kan återgå till den mjölkande gruppen, kan kon återigen hamna bland de individer som blir bedömda i studien.
Källa: Uppsala djurförsöksetiska nämnds beslut den 24 mars 2023.
