FFE, Fur Free Europe, har fått in fler än 1,5 miljoner validerade namnunderskrifter. De har skrivit under för att stoppa pälsdjursuppfödningen i Europa. Det digra dokumentet är skickat till EU-kommissionen. Men Svensk Minks vd är inte orolig.
Medborgarinitiativet Fur Free Europe, FFE, Pälsfritt Europa, är den mest framgångsrika kampanjen i EfA:s, Eurogroup for Animals historia. Med 1 502 319 validerade underskrifter har EU:s medborgare visat att de vill se ett stopp för pälsdjursuppfödning.
Eurogroup for Animals, EfA, vd är nöjd:
– Det överväldigande stödet till detta initiativ har gjort en sak tydlig: päls måste bli ett minne blott. Vi är så stolta över att ha tagit ännu ett steg mot att få ett slut på denna grymma och onödiga verksamhet. Nu uppmanar vi EU-kommissionen att använda den nya djurskyddslagstiftningen till att förverkliga 1,5 miljoner europeiska medborgares önskan, säger Reineke Hameleers i ett uttalande.
Kraven är: Stoppa pälsdjursuppfödningen inom EU och inför importstopp för pälsprodukter av djur som fötts upp på pälsdjursfarmer utanför EU. Nästa steg blir att EU-kommissionen ser över frågan, beaktar kraven och senast i slutet av 2023 gör ett offentligt uttalande utifrån FFE:s krav.
Just nu pågår en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Den ska vara klar i höst.
– Det är en viktig anledning till att vi vill uppmana EU-kommissionen att ta ställning till pälsdjursuppfödningen nu, sa Bethania Malmberg, programansvarig för pälsdjur hos EfA under Djurens rätts webinarium Hur vi stoppar pälsindustrin i EU.
Översynen förväntas baseras på artikel 43 och 114 i EU-fördraget. Det betyder att EU-kommissionen har befogenhet att föreslå lagstiftning för att harmonisera de olika ländernas nationella regelverk med den inre marknaden. När det kommer till pälsfarmning, underströk Bethania Malmberg, är den enda effektiva lösningen, om det ska bli en maximal harmonisering, ett totalförbud i hela EU.
I Sverige är just nu ett tjugotal pälsdjursuppfödare i gång. Under pandemin la flera ner sin verksamhet och i årets första nummer av Tidningen Djurskyddet frågade vi branschorganisationen Svensk Mink hur de ser på det stora motståndet mot pälsdjursuppfödning i Europa, som nu manifesterat sig i medborgarinitiativet Fur Free Europe, FFE.
– Det är ingen ny information för svensk minknäring och inget som påverkar de svenska minkuppfödarna och deras verksamhet. Vi förhåller oss till svensk lagstiftning, svarade Jörgen Martinsson, vd Svensk Mink.
Allt fler länder i Europa avvecklar eller förbjuder sin pälsdjursuppfödning. Hur tror du det påverkar svensk produktion?
– Det påverkar i ringa omfattning. Respektive minkuppfödare i Sverige bestämmer själv utifrån sina förutsättningar om man fortsätter och det som då påverkar är den internationella efterfrågan, sa Jörgen Martinsson.
Under pandemin infördes avelsstopp 2021. Minkuppfödare fick totalt 60 miljoner kronor av staten i ersättningsstöd. Tror du att fler skulle lägga ner sin verksamhet om staten erbjuder ett omställningsstöd?
– Det är en hypotetisk fråga som är omöjlig att svara på utan att veta de exakta förutsättningarna för en sådan åtgärd från staten.
Om kraven i Fur Free Europe går igenom betyder det slutet för all pälsdjursuppfödning i Europa. Går det att förbereda en nystart för svensk minknäring samtidigt som hotet att hela näringen kan förbjudas inom några år hänger över en?
– Vi har levt med hot om nedläggning i 20 år och kan fortsätta leva med det.
Sedan intervjun gjordes i februari har FFE nu fått fler 1,5 miljoner underskrifter validerade. Vi frågar Jörgen Martinsson igen: Ändrar det din inställning till att det kan innebära ett slut för svensk minkuppfödning?
– Nej, de nya uppgifterna ändrar varken min eller svenska pälsdjursuppfödares inställning till framtiden och mina tidigare svar gäller fortfarande, svarar han.
Det verkar inte som att Svensk Mink förstår vad som händer i Europa och vad ett europeiskt medborgarinitiativ egentligen är, säger Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige när vi ber om hennes reflektion. Anna Lundvall sätter nu sitt hopp till EU.
– De svenska politikerna har ju svikit minkarna, så nu hoppas vi att politikerna i EU ser till vetenskap och forskning, som visar att pälsdjursuppfödning ska förpassas till historien, säger hon.
Inom svensk politik är Liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de enda riksdagspartierna som tagit ställning för en nedläggning eller utfasning av svensk minkuppfödning. Liberalerna är det enda partiet i regeringsunderlaget som vill avveckla. Hur ser era möjligheter att påverka regeringen ut?
– Jag sitter i Miljö- och jordbruksutskottet och varje gång frågan kommer upp i utskottsarbetet eller genom seminarier eller debatter, så framför jag vår ståndpunkt. Vi försöker påverka genom att vara tydliga med vad vi tycker, nämligen att alla djur ska få utlopp för sina naturliga beteenden, säger Elin Nilsson, Liberalernas miljö- och landsbygdspolitiska talesperson.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har sedan länge tagit ställning för att minkuppfödningsnäringen ska avvecklas.
– Vår inställning är solklar, minkuppfödningen har ingen framtid – den går inte att förena med god djurvälfärd. Man kan inte hävda att vi behöver päls för att klä oss, det finns gott om andra material och nyligen visade pandemin att det finns stora risker genom spridning av virus från djur till människa, säger Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet.
Kan ni påverka nuvarande regering att lägga ner?
– Jag hoppas det. Den internationella utvecklingen är ju tydlig där land efter land lägger ner minkuppfödningen och det är helt oförståeligt att Sverige ska vara ett undantag. Vi kommer att fortsätta driva opinion och ta initiativ i riksdagen, men tyvärr vill fem av åtta partier fortsätta med detta och de är i majoritet.
Norge la nyligen ner sin pälsdjursuppfödning, två år tidigare än de bestämt. Nederländerna och flera andra länder har redan gjort det. Vad tänker ni om att Sverige fortsätter?
– Det är egentligen det mest oförståeliga, ur ett näringslivsperspektiv. I Nederländerna och Danmark var minkuppfödningen stor och viktig, i Sverige är den helt försumbar och handlar om några tiotals miljoner. Det är inte svårt att ge regionalt omställningsstöd som kompenserar det, säger Per Bolund.
Din partikollega Rebecka Le Moine efterlyste i en debatt i Almedalen sommaren 2022 politisk vilja och mod att avveckla minknäringen. Ser du det modet och den viljan i dag?
– Nej, sorgligt nog gör jag inte det. Argumenten mot minkuppfödning blir bara fler och fler och argumenten för bara alltmer otydliga. Forskningen är glasklar och jag tycker att de partier som är för en fortsättning har mycket att förklara.
Anser ni att djurskyddslagen behöver skärpas?
– Lagstiftningen är skarp och tydlig, men den behöver efterlevas. Tyvärr har bevisbördan hamnat fel i den här frågan – utgångspunkten har blivit att minkar ska kunna hållas i bur och så gör man diverse åtgärder för att göra deras tillvaro mindre dålig, säger Per Bolund.
KD och M vill inte lägga ner svensk minknäring, enligt svaren i Tidningen Djurskyddets valenkät 2022. SD ansåg att marknaden bör reglera detta, men vill se fler studier av minkars behov och hur de tillgodoses i fångenskap. Vad tänker ni i MP om att fler studier efterlyses?
– Det där betraktar jag som en dimridå. Det behövs inte mer forskning nu, utan det som behövs är politisk vilja. De studier som finns är hur tydliga som helst med att minkuppfödning inte går att förena med god djurvälfärd, säger Per Bolund.
Vi sökte landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) för en intervju, men fick i stället frågorna besvarade skriftligen med avsändare Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Departementet skrev:
”Djurskydd är en prioriterad fråga för regeringen. Sverige har en stark djurskyddslagstiftning, som även omfattar minkar. Enligt djurskyddslagen ska djur hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende). Pälsdjursuppfödare såväl som andra djurhållare är skyldiga att följa djurskyddslagen.”
Vilka är de bärande skälen till att landsbygdsministern inte verkar för att Sverige börjar fasa ut denna starkt ifrågasatta verksamhet?
”Det pågår för närvarande inget arbete i Regeringskansliet som skulle innebära näringsförbud för någon näring”, svarade departementet.
Centerpartiet var inför riksdagsvalet 2022 för en fortsatt svensk minkuppfödning. På partikongressen 2021 beslutade Socialdemokraterna att inte arbeta för ett förbud mot uppfödning av specifika djur.
Text Katarina Hörlin & Jörgen Olsson
Foto iStock
Pälsdjursuppfödningen i Europa
Sverige var första land i Europa som började föda upp mink. Det skedde 1928. Minkarna importerades från Nordamerika. Efter att provat olika sätt att hålla dem fastnade uppfödarna för gallerburar på långa rader. 
I dagens europeiska pälsdjursuppfödning hålls även rävar, chinchillor, tvättbjörnar och mårdhundar. Efter en tilltagande kritik mot att spärra in rovdjur i burar har land efter land i Europa fasat ut verksamheten. Först ut var Storbritannien, som förbjöd det år 2000. I dag har 13 länder infört förbud mot pälsdjursuppfödning, andra har fasat ut den.
Varför behövs då ett gemensamt EU-förbud när 21 länder i Europa redan fasat ut eller förbjudit pälsdjursuppfödningen? Ett svar är att eftersom det finns stora skillnader mellan de olika EU-ländernas nationella lagstiftningar och att EU-fördragets artikel 114 säger att den europeiska unionens inre marknad ska harmoniseras, så skulle det mest effektiva sättet att införa en maximal harmonisering vara ett totalförbud i hela EU, vilket Bethania Malmberg, programansvarig för pälsdjur hos EfA förklarade under Djurens rätts webinarium Hur vi stoppar pälsindustrin i EU.
Tillägg: Artiklarna ovan baseras på intervjuer som publicerades i temanumret 1, 2023, ”Rovdjur fast i bur”, ute i mars. Inom kort följer fler artiklar ur detta nummer, bland annat berättar professor Per Jensen om de naturliga behov som minkarna i bur förnekas att utföra.
