Kor i lösdriftsstall ska inte längre ska ha lagstadgad rätt att gå ut på sommarbete. Det är ett av förslagen i utredningen för att stärka svenska animalieproducenters konkurrenskraft och bibehålla ett starkt djurskydd. Utredningens egna djurskydds- och konsumentexperter är skarpt kritiska.
Den särskilda utredaren Elisabeth Nilsson har nu lämnat över sin över 600 sidor långa utredning till landsbygdsminister Peter Kullgren.
– Utredningen är en del av Tidöavtalet. Jag hoppas inte att det undgått någon att den här regeringen vill stärka den svenska landsbygden och det svenska lantbruket. Regeringen vill se en ökad livsmedelsproduktion i vårt land. En viktig del i det arbetet är ge svenska bönder konkurrenskraftiga villkor. Samtidigt är det viktigt för regeringen att värna det svenska djurskyddet, inleder landsbygdsministern torsdagens pressträff, och lyfter fram regelförenklingar som ett av alla de områden utredningen fått i uppdrag att utreda.
– Svenska lantbrukare behöver visas förtroende. De har stor kunskap och därför måste ambitionen vara att ge dem mer frihet, säger Peter Kullgren innan Elisabeth Nilsson tar vid och presenterar sina förslag.
– Huvudfokus var att stärka konkurrenskraften. Om en näring ska vara konkurrenskraftig och ha ett gott djurskydd och öka livsmedelsproduktionen är det oerhört viktigt att näringen är lönsam. Annars kommer man inte ha råd att satsa framåt, säger Elisabeth Nilsson.
Ett gott djurskydd är viktigt för många, betonar hon.
– Jag är bonddotter från längst upp i Bottniska viken. Vi hade sju kor. Det var uppbundna djur, som det var i de flesta bondgårdar på 1970-talet. Mina föräldrar värnade väldigt mycket om djuren. Så är det även för lantbrukare i dag, ett högt djurskydd är viktigt för dem.
Det höga djurskyddet i Sverige bidrar till hög djurhälsa, låg läkemedelsanvändning och det är gynnsamt för djurägarna att inte behöva ha veterinärer på gården varje dag, understryker Elisabeth Nilsson, som också tar upp den stolthet djurägarna har för det goda djurskyddet, och att det är viktigt att värna det svenska djurskyddet. Det är också ett viktigt mervärde och många konsumenter är positiva till svenska produkter, men vissa delar av den svenska djurskyddslagstiftningen bidrar till en högre kostnadsbild.
– Vi vet att merkostnaderna för de höga djurskyddskraven inte täcks.
Därför föreslår hon att kor som hålls i lösdriftsstall ska kunna undantas beteskravet. Konkret formuleras förslaget så här: ”en författningsändring ska göras i djurskyddsförordningen avseende undantag från kravet om bete för nötkreatur i mjölkproduktionen. Undantaget gäller mjölkkor (lakterande och icke lakterande kor) i lösdrift. Det är utredarens bedömning att förslaget leder till ökad konkurrenskraft med bibehållen djurskyddsnivå.” Förslaget innebär att kor i lösdriftsstall inte behöver släppas ut på bete. Det blir upp till lantbrukaren att avgöra.
– Varför lämnar jag detta förslag? Bakgrunden är att konkurrenskraften i den svenska mjölkproduktionen inte är tillräckligt bra. Det blir färre och färre mjölkföretag. Även mjölkinvägningen, hur mycket mjölk som produceras totalt, minskar. Det blir färre mjölkkor, mindre mjölk och färre mjölkgårdar. Det går ganska fort utför. Det är viktigt att behålla besättningarna i hela landet. Beteskravet kan hindra nödvändig utveckling av svensk mjölkproduktion. Det är nödvändigt och brådskande med åtgärder, förklarar Elisabeth Nilsson, och nämner som ett exempel de mindre mjölkgårdarna i skogs- och mellanbygd där det inte finns marker för bete. De kan i dag inte utöka sin verksamhet, men skulle genom utredningens förslag kunna investera i system med lösdrift och därmed expandera.
Välfärdsvinsterna för kor som går ute på sommarbete är väldokumenterad i forskningen. Vilken forskning hänvisar utredningen till som visar att den välfärd och det djurskydd som kor på bete har kan jämställas med att vistas inomhus i lösdriftsstall?
– Vi har anlitat kvalificerade forskare, som har gått igenom runt 900 artiklar för att se vad som är skrivet. Vi har också tittat på vad EFSA, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, säger. Det finns många fördelar med att ha djur ute på bete, det är helt sant. Det finns också vissa nackdelar. Men att hitta bra forskning, som är väl vidimerad, säkrad att se hur djurhälsan påverkas när man har frigående djur i lösdrift med bra golvytor och bra liggunderlag – då är det ganska tunt. Så jag välkomnar självfallet ytterligare forskning inom det här området. Men det är inte entydigt att det ena bara är plus och det andra bara minus, vissa frågor är det plus där, andra frågor är det plus i det andra fallet. Hur man då värderar de här plus- och minustecknen är mer upp till forskarna än vad det är upp till mig. Men den sammantagna bedömningen jag gjort i dialog med kvalificerade personer är att vi inte tappar i djurskydd. Det är därför som jag inte på något sätt har velat ändra på beteskraven för djur som är i uppbundna besättningar, svarar Elisabeth Nilsson.
Tidningen Djurskyddet får en intervju med landsbygdsministern efter presentationen:
Svenskt djurskydd är ju ett starkt mervärde och en konkurrensfaktor. Är det inte en risk att genom att ta bort vissa kors betesrätt att både djurskyddet och mervärdet sänks så att konkurrenskraften urholkas?
– Frågan är lite för tidigt ställd till mig. Jag behöver grotta ner mig i de här förslagen. De ska också ut på remiss och vi ska värdera remissinstansernas yttranden, men som utredaren sa så har man anlitat forskare som gått igenom det befintliga forskningsmaterial som finns och där gör ju de den bedömning de gör. Men jag får återkomma. Det är ju inte klart att det blir såhär förrän det ligger i en proposition, som dessutom har gått igenom i riksdagen, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
Han konstaterar att det nog kommer bli mycket diskussioner.
– Men jag är angelägen om att man, precis som utredningen verkar ha gjort, har lyft på alla stenar och haft fokus på det vi har bett om; hur ökar man konkurrenskraften, hur ökar vi den svenska livsmedelsproduktionen där vi inte gör avkall på de mervärden som djurskydd och djurvälfärd i Sverige faktiskt innebär.
Men kan man verkligen säga att man inte gör avkall på det när man berövar vissa kor rätten att gå ut?
– Ja, det är det som utredningen kommer fram till och jag fick den i dag, precis som alla andra, så det är svårt för mig att säga just nu, säger Peter Kullgren och understryker att han inte vill föregå den process som nu tar vid.
Elisabeth Nilsson, särskild utredare, svensk mjölk har ju en unik konkurrensfördel eftersom man vet att den kommer från kor som varit ute på bete. Du talade om mervärden under presentationen, men finns det inte en risk att den här fina konkurrensfördelen försvinner om inte alla kor får vara ute?
– Jag förstår din fråga, och det är en viktig fråga att beakta och det är en viktig fråga att mejerierna verkligen förklarar vad det här handlar om och varför de eventuellt ställer om. Det här kommer att se väldigt olika ut på mjölkgårdarna: För vissa gårdar kommer man ha kvar mjölkkorna ute på betet, på andra kanske inte. Men vad jag ser som ett problem och varför jag lägger detta förslag är ju att om kurvorna pekat uppåt så hade inte mycket behövt förändrats, men kurvorna går neråt. Om vi ska ha kvar många mjölkkor i Sverige, många mjölkföretag – inte bara i Skåne där förhållandena är gynnsamma utan också i mellanbygden och norra Sverige – så behöver det göras förändringar. Vissa förändringar är av betydelse för vissa bönder, vissa av betydelse för andra; så vi kommer att se många olika typer av lösningar, säger Elisabeth Nilsson.
Hur ser du på risken att det bara blir de stora gårdarna som gynnas av förslaget att dra in betesrätten för kor i lösdrift, alltså de gårdar som redan har stora lösdriftsstall, och att man slår ut de mindre?
– När jag lämnade Norrbotten då var det 600 mjölkgårdar. Nu är det 57 eller 58. Jag färdades i det vackra Tornedalen för en vecka sen, där finns bara någon enstaka bondgård kvar och mycket har vuxit igen där det förut var fantastiskt fint. Många gårdar har slagit igen. Oavsett vad jag lägger för förslag kommer vi att få se en fortsatt koncentration, men det här förslaget skapar en möjlighet för de som inte har betesmarken nära gården att också de kan expandera. Annars blir det än tydligare med den här utslagningen i vissa delar av Sverige och än större expansion. Många gårdar kommer att fortsätta bli stora. Det är bara ett faktum då de har många konkurrensfördelar. Så det sker ändå, men det här skapar möjlighet att vi kan få fler gårdar, fler som vågar satsa, säger Elisabeth Nilsson.
Många inom djurskyddssfären ifrågasätter att ett slopat lagstadgat beteskrav för kor i lösdriftsstall kan stämma överens med djurskyddslagen. Djurskyddslagen säger ju att djur ska få utöva sina naturliga beteenden. Hur ser du på det?
– Det här är en mycket viktig fråga. Lantgårdar där man har uppbundna djur, där kan de ju verkligen inte få utlopp för sina naturliga beteenden. Jag har stått och tittat in på hur kor rör sig, lägger sig, kliar sig i lösdriftsstall – jag är tyvärr allergisk så jag kan inte gå in – och det ser väldigt bra ut. Jag kan ju inte se om det är bra för klövarna, men man jobbar mycket med sådana saker som hur man utformar golven, hur bäddarna ser ut där korna ligger och jag tror det finns allt intresse i världen hos lantbrukarna att göra det på bästa sätt så att djuren mår bra. För bönderna mår bra när djuren mår bra. Det är besvärligt när djuren är sjuka och det sker mycket utveckling just för att det ska vara bra förhållanden för djuren, säger Elisabeth Nilsson.
Var du beredd på kritiken?
– Ja, för jag vet hur mycket den här frågan diskuteras. Jag förstår att det kommer synpunkter. Men det jag också måste ta hänsyn till är att mitt uppdrag var att föreslå saker som ökar konkurrenskraften. För finns inte konkurrenskraften finns inte framtidstron. Så även om det är väldigt bra om vi ser djuren ute: De försvinner i dag trots lagstiftningen. Vad kan vi göra för att få fler djur, både ungdjur som betar och fler kor som kalvar så vi får fler ungdjur? säger Elisabeth Nilsson och fortsätter:
– Sedan är det viktigt för konsumenten att man verkligen försöker förstå bondens situation. Det är lätt att man glömmer bort denna bonde som i dag får jobba så hårt. Jag ser ett par i grannbyn hemma med en mjölkgård på kanske 100 kor, ungdjuren betar på marken där, skulle de inte beta skulle marken växa igen. Vi är så glada att de har djur, men vi ser också hur mycket de får jobba. Kan de tjäna mer pengar, kan man göra det lättare för dem så kanske de orkar längre. För det här är inget åtta till fem arbete.
Flera av de experter som varit med i din utredning, Jordbruksverkets expert, djurskyddsexperten och konsumentorganisationens expert, lämnade in särskilda yttranden, där det framgår att de är kritiska till att djurskyddsaspekten har försvunnit ur flera av utredningens förslag. Hur ser du på det?
– Jag har verkligen beaktat djurskyddslagstiftningen. Det är en viktig fråga och det står ju också i direktivet. Av den anledningen så har vi också anlitat externa forskare, mycket välmeriterade forskare, som har läst många artiklar och verkligen granskat vad som är skrivet. Det är skrivet mindre än vad man tror utifrån de här aspekterna, därför är det välkommet om man studerar mer hur olika system ser ut. Det finns anledning att titta mer på det här, då det är lätt att man tror någonting, men inte vet. Den här personen har sökt så många artiklar, och dessa artiklar ska hålla vetenskapligt mått.
Är det en speciell person som gjort den här genomgången?
– Ja, jag vill inte nämna namn. En mycket välmeriterad forskare, säger Elisabeth Nilsson.
– Minst sagt märkligt att en forskare inte skulle kunna träda fram med namn, säger Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, när vi kontaktar honom efter pressträffen.
I en kommande artikel i Tidningen Djurskyddet ger Per Jensen flera exempel på den senaste forskningen som visar hur viktigt betet är och hur den forskningsgenomgång som utredaren hänvisar till egentligen är gjord. När vi ber om hans reaktion på utredningen blir svaret:
– Allt är mycket märkligt och det är anmärkningsvärt att till och med Jordbruksverkets djurskyddschef har lämnat in en skriftlig avvikande mening där hon slår fast att utredningens förslag inte rimmar med forskningsläget, säger Per Jensen, som konstaterat att torsdagen var en mörk dag för korna.
Sommarbetet har flera unika välfärdsfördelar för kor.
Samma slutsats instämmer även flera av utredningens egna experter i. Förslaget omfattar cirka 1 600 mjölkföretag med lösdriftssystem, det vill säga cirka 60 procent av mjölkföretagen och 80 procent av
samtliga mjölkkor (236 400 kor), skriver utredaren.
I dag gäller djurskyddsförordningen (2019:66) alla nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader. Den säger att djuren ska hållas på bete sommartid. Förslaget innebär att det blir upp till lantbrukaren att avgöra om korna i lösdriftstall alls ska få gå på bete.
– Det är uppenbart att en majoritet av djurägarna tar väl hand om sina djur oavsett lagstiftning, men det är också uppenbart att vissa definitivt inte gör det. Lagstiftningen krävs för att fånga upp dessa djurhållare. Det visar utfallet av djurskyddskontrollen, påpekar Gunnela Ståhle, en av utredningens experter.
– Det kan handla om bristfällig hantering av sjuka djur och utebliven veterinärvård, för trånga utrymmen, brist på tillräckligt med strö, bristande tillsyn på grund av för lite personal och kraftigt nedsmutsade eller magra djur. Och då kontrolleras bara en bråkdel av svenska djurgårdar, förklarar Gunnela Ståhle, ordförande i Vi konsumenter och även styrelseledamot i Djurskyddet Sverige.
Hon är skarpt kritisk både till det slopade beteskravet och flera andra förslag, då hon anser att de strider mot utredningens direktiv, vilket var att föreslå åtgärder som med bibehållet starkt djurskydd stärker konkurrenskraften.
Därför har hon, precis som ytterligare tre av experterna, varav Roger Pettersson, generalsekreterare i World Animal Protection Sverige, vars roll i utredningen var att tillföra djurskyddsexpertis, och Jordbruksverkets djurskyddschef Helena Elofsson är två, lämnat in särskilda yttrande som finns redovisade i slutet av utredningen. De avråder från att genomföra flera av förslagen eftersom djurskyddsaspekterna inte utretts.
– Expertgruppens sammansättning och utredarens förslag domineras av primärproduktionen, vilket innebär att det är vad animalieproducenterna kräver och allt för lite på vad djuren behöver, konstaterar Gunnela Ståhle.
EU:s expertmyndighet EFSA slog 2023 i ett vetenskapligt yttrande fast att kor bör vistas på bete av välfärdsskäl. Jordbruksverket har tidigare skrivit att bete är en alltför viktig djurvälfärds- och djurhälsofråga för att det ska kunna tas bort och ersättas. Studier visar att korna rör sig mer ute på bete, de kan vila naturligt där och de ranglåga djuren får ute på de öppna betesmarkerna chans att vara ifred. Veterinärmedicinska vinster som bättre klövhälsa, färre juverinflammationer och mindre spentramp för kor på bete är sedan länge kända. Reaktionerna på att dra in betesrätten har därför varit skarpa från flera håll.
Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt anser att förslaget går helt emot den svenska djurskyddslagen som kräver att djurs välfärd ska främjas samt att de kan utföra sina naturliga beteenden.
– Vad är ett mer naturligt beteende för en ko än att beta? frågar hon.
Regeringspartiet Liberalerna tar avstånd.
– Mular som är skapta för att beta måste också få göra det. Därför säger Liberalerna nej till att gå vidare med det förslag om slopat beteskrav som nu presenterats, framför Elin Nilsson (L).
Kampanjen Jagvillbeta.nu har i skrivande stund fått in över 85 000 underskrifter för en bevarad betesrätt.
Sveriges Mjölkbönder välkomnar enligt en enkät i tidningen Jordbruksaktuellt förslaget: ”Det här är ju ett välkommet förslag och en bra början. Sen har vi ju en del kvar. Vi är ju fortfarande diskriminerade av lagen när det gäller våra ungdjur, att de måste gå ute på bete. För även där har vi ju en kostnad.” svarar Claes Jonsson, ordförande Sveriges Mjölkbönder enligt enkäten Så reagerar branschen på förslaget om slopat beteskrav.
LRF gläds enligt svaret till Jordbruksaktuellt: ”Vi gläds med våra lantbrukare som stärks i sin konkurrens samtidigt som Sverige fortsatt är ledande inom djurvälfärd. Utredningen ger förtroende där det gör mest nytta – hos Sveriges bönder. ”
Norrmejerier kommer att fortsätta kräva att korna går på bete: ”För oss är det en självklarhet att prioritera djurvälfärd, biologisk mångfald och ett hållbart jordbruk” skriver de i ett pressmeddelande.
KRAV kommer också behålla kravet på bete oavsett vad som sker, lovar de.
– Vi behåller vårt beteslöfte oavsett vad som beslutas om beteskravet. Konsumenter kommer alltid kunna välja ”betesmjölk” från KRAV-certifierade mjölkgårdar, säger Emma Rung, vd på KRAV, i ett pressuttalande.
Nästa steg för utredningen blir att den skickas ut på remiss innan regeringen tar ställning till vilka förslag som ska ingå i en kommande proposition.
Text Katarina Hörlin
Foto Amanda Siwertzon, Regeringskansliet
Utredningens förslag som kritiseras av de egna experterna
- Kor i lösdriftsstall undantas beteskravet
Djurskyddsförordningen ändras så att kravet på sommarbete för samtliga kor i mjölkproduktionen inte gäller kor som hålls i lösdriftsstall. Lantbrukare som håller sina kor i lösdrift får själv välja om korna ska få gå ut. Utredaren framför att många lantbrukare kommer att fortsätta släppa ut sina kor, även om inte alla gör det.
Några av utredaren förväntade effekter av detta förslag: ”konkurrenskraften och lönsamheten ökar. Fler mjölkföretag och mjölkkor. Dagens mjölkbesättningar, särskilt mindre gårdar i skogs- och mellanbygd, kan behållas och utöka. Byggnation av stallar förbättrar produktion, lönsamhet och djurvälfärd. Den biologiska mångfalden kan öka. I mjölkproduktionen är det framför allt ungdjur som betar på naturbetesmark och som bidrar till den biologiska mångfalden. Med fler mjölkkor blir det fler ungdjur.”
Kritiken från utredningens egna djurskyddsexperter, stora delar av djurskydds-, djurrätts- och naturskyddsorganisationerna och även vissa mejerier, som Norrmejerier, samt veterinärer har varit massiv. Det bärande argumentet är att betet för kor ger dem möjlighet att utföra naturligt beteende och har så stora välfärdsfördelar att det inte går att ersätta med ett liv inomhus året om i lössdriftsstallar. (Se utredningens egna experters argument i artiklarna nedan) - Virtuella stängsel
Utredaren har lämnat förslag om författningsändring i djurskyddsförordningen som anger att både virtuella och fysiska elstängsel ska omfattas av undantaget från förbudet mot utrustning som styr djurs beteende genom el.
Ett virtuellt stängsel innebär att det inte finns något fysiskt stängsel utan djuret som kan ha en gps runt halsen kan få en ljudsignal om den närmar sig gränsen för var den är tänkt att vara och då vända om. Fortsätter djuret att gå får djuret en elektrisk stöt. Tanken är då att djuret ska gå tillbaka.
Kritik lyfts från utredningens djurskyddsexpert Roger Pettersson, generalsekreterare för World Animal Protection Sverige, i hans särskilda yttrande:
”Detta bör ej genomföras, då forskning pågår och då det inte finns tillräckligt underlag. Faktum är att de studier som gjorts visat att djur på individnivå har svårt att lära sig/anpassa sig till elektriska stötar. Endast virtuella stängsel ökar även risken för rovdjursangrepp och kan knappast vara förenligt med animaliedirektivet. Detta har inte utredaren analyserat.”
Även Jordbruksverkets expert Helena Elofsson, djurskyddschef, avråder:
”Det vetenskapliga rådet för djurskydd på SLU har lyft fram risker med dessa system och pekat på att vissa individer har svårt att lära sig och får många stötar. Utredningens analys missar att den nya forskning som lyfts fram också visar på den problematik som rådet påtalat och det krävs därför en grundligare och mer vetenskaplig analys av denna fråga. Det behöver även utredas hur dessa system fungerar i praktiken i områden med rovdjur och om de är förenliga med EU:s krav på att skydda tamdjur från rovdjur.” - Djurägare ska få möjlighet att själv behandla kalvningsförlamning
Utredningens expert Gunnela Ståhle avråder och förklarar varför i sitt särskilda yttrande:
”Behandling av kalvningsförlamning är under utvärdering. Det är inte ett enkelt ingrepp utan kräver kompetens och rutin och är inte riskfritt. Jag ställer mig negativ till en uppluckring av regelverket för ViLA. Att djurägaren själv får behandla sina djur måste bygga på veterinära bedömningar och säkerställa att läkemedelsbehandlingar sker på ett betryggande sätt.” - Minska det totala antalet bestämmelser på djurskyddsområdet
Utredningens experter Helena Elofsson och Gunnela Ståhle påpekar båda i sina särskilda yttranden att det inte är ett självändamål att få färre djurskyddsregler. Det krävs en djurskyddslagstiftning för att tillförsäkra djuren ett gott djurskydd.
”Tydlighet är också viktigt för att allmänheten ska kunna lita på att djurhållningen på gård lever upp till lagens nivå. Att minska antalet djurskyddsregler leder inte heller automatiskt till ökad konkurrenskraft. Tvärtemot kan det behövas regler för att öppna upp för nya, mer lönsamma lösningar samtidigt som djurskyddet säkras.” - Inför ökad flexibilitet i djurskyddsföreskrifterna
I högre utsträckning än i dag och där så är lämpligt, inför ökad flexibilitet i djurskyddsföreskrifterna. Det kan till exempel ske genom fler målstyrda bestämmelser (där målet tillåts uppfyllas på olika sätt) eller bestämmelser med villkor, föreslår utredaren.
Utredningens expert Gunnela Ståhle avråder: ”För att uppfylla kravet på förutsägbarhet, rättssäkerhet och kontrollbarhet måste djurskyddsregelverk vara tydliga. Målstyrda regelverk fyller inte dessa viktiga krav.”
Även experten Roger Pettersson avråder: ”Detaljeringsgraden i djurskyddsreglerna styrs i hög grad av EU-bestämmelser. Det visade redan den tidigare Djurskyddsmyndigheten. Det finns även behov av detaljregler, i många fall resurskrav, för att säkerställa att det som beslutats av riksdag och regering ska genomföras i praktiken samt för att allmänheten ska ha tilltro till processen och till det svenska djurskyddet. Det är också viktigt att man betänker att djurskyddslagen ska vara förebyggande och utgöra miniminivå för djurskyddet. Resurskrav är viktiga från det förebyggande perspektivet. I mina samtal med djurägare har även de uttalat farhågor om att det regelverk som utredaren vill se kan komma leda till osäkerhet och förlorad tydlighet då det gäller djurskyddskontrollerna.” skriver han.
Fler förslag i utredningen
- Färre vargar i Sverige
Utredaren föreslår: ”Arbeta för att minska vargstammen i Sverige. Rovdjursangrepp ökar risktagandet i företagandet och oron bedöms bidra till att många drar sig för att utöka sin verksamhet och för att starta nytt.” - Öka ersättning för rovdjursavvisande stängsel
Utredaren föreslår: ”Ersättningsnivåerna till djurägarna för rovdjursavvisande stängsel inklusive underhåll och stängsling behöver öka. Även ersättningen för skadade, saknade och dödade djur behöver ses över och höjas.” - Skyddsjakt utan tillstånd för markägare
Utredaren föreslår: ”Rätt att bedriva skyddsjakt utan tillstånd från länsstyrelsen för markägare och jordbruksarrendatorer med jakträtt avseende rådjur, dovhjort och kronhjort.” - Investeringar för övergång från uppbundna kor till lösdrift
”Djurskyddslagstiftningen behöver utvecklas inte avvecklas”
Jordbruksverkets djurskyddschef Helena Elofsson är en av experterna som ingått i utredningen. Hon ger i sitt särskilda yttrande svidande kritik mot förslagen vilka hon betraktar som en sammanställning av branschernas önskemål men behöver ”utredas ytterligare och inkludera vetenskaplig djurskyddskompetens”.
Förändringar i djurskyddslagstiftningen kan inte enbart motiveras av ekonomiska incitament, konstaterar Jordbruksverkets djurskyddschef, utan ”måste också fungera utifrån de ramar som djurens behov och syftet med djurskyddslagen sätter. Utredningen har sammanställt branschernas önskemål men brister i sin analys av om, eller hur, dessa önskemål är förenliga med djurens behov och djurskyddslagens krav. Utredningens förslag behöver därför utredas ytterligare och då även inkludera vetenskaplig djurskyddskompetens.”
Det finns många olika åsikter kring om eller hur djur ska få användas, skriver hon och fortsätter med att slå fast att riksdagen genom den svenska djurskyddslagen (2018:1192) har beslutat att djur får användas för olika syften under förutsättning att de mår fysiskt och psykiskt bra och får utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande. I förarbetena till djurskyddslagen anges att ett skydd för djuren ska säkerställas genom de konkreta bestämmelser om djurhållning som finns i lagen och i föreskrifter som meddelas med stöd av lagen.
”I kontrast till detta anger utredningen att lagstiftning inte garanterar ett gott djurskydd och att större tilltro ska ges till djurägarna att själva bestämma vilket djurskydd som djuren ska ges.
Utredningen vill se färre och mindre detaljerade djurskyddsregler. Grunden för och konsekvenserna av detta är oklar och EU går för närvarande i motsatt riktning i arbetet med nya EU-djurskyddsregler. I kontrast till utredningen är EU-kommissionens bedömning att otydliga regler leder till en ojämlik tillämpning och efterlevnad vilket resulterar i sämre djurskydd och orättvisa konkurrensförhållanden.
I EU:s nya förslag på djurskyddsregler finns också en tydlig koppling till vetenskap som utredningen saknar. I likhet med EU-kommissionen är min bedömning att det behöver vara tydligt vilka krav som ställs. För djurägare är det fråga om trygghet och rättvisa och ofta även en förutsättning för att våga investera. Tydlighet är också viktigt för att allmänheten ska kunna lita på att djurhållningen på gård lever upp till lagens nivå. Att minska antalet djurskyddsregler leder inte heller automatiskt till ökad konkurrenskraft. Tvärtemot kan det behövas regler för att öppna upp för nya, mer lönsamma lösningar samtidigt som djurskyddet säkras.”
Källa: Ur SOU 2024:56 Helena Elofssons särskilda yttrande sidan 636-637.
”Utredaren monterar ner svenskt djurskydd”
Helt i strid mot sitt uppdrag föreslår utredaren Elisabeth Nilsson att mjölkkor, som vistas i lösdriftsstallar ska undantas kravet på att vistas på bete. Det skriver utredningens egna experter Gunnela Ståhle och Roger Pettersson.
”Direktivet till utredningen Ökad konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd LI 2023:1, var tydligt. Uppgiften var att analysera och föreslå åtgärder för att stärka konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurskyddskrav.
Helt i strid med sitt uppdrag föreslår utredaren att mjölkkor, som vistas i lösdriftsstallar ska undantas kravet på att vistas på bete. Hon vill minska antalet djurskyddsregler, göra reglerna mer målstyrda och ge djurbönderna frihet att själva bestämma vad som är ett gott djurskydd. Alla dessa förslag bidrar till att urholka svenskt djurskydd. Det innebär en uppenbar risk för försämrad djurhälsa och djurvälfärd och är i strid mot gällande svensk djurskyddslag.
Expertgruppens sammansättning och utredarens förslag domineras av vad vissa animalieproducenter kräver och allt för lite på vad djuren behöver. Forskningsrepresentation i expertgruppen hade sannolikt höjt utredningens kvalitet. Det hade onekligen hjälpt om utredaren lyssnat mer på Jordbruksverkets expert eller tagit till sig det som vi har fört fram.
Vi talar om levande kännande varelser som har rätt till ett skydd av lagstiftning. Det anser Sveriges riksdag och det anser EU-kommissionen. Djurskyddslagstiftning bygger på forskning och fakta om vad djuren behöver. Det är uppenbart att en majoritet av djurägarna tar väl hand om sina djur oavsett lagstiftning, men det är också uppenbart att vissa definitivt inte gör det. Lagstiftningen krävs för att fånga upp dessa djurhållare. Det visar utfallet av djurskyddskontrollen. Det kan handla om bristfällig hantering av sjuka djur och utebliven veterinärvård, för trånga utrymmen, brist på tillräckligt med strö, bristande tillsyn på grund av för lite personal och kraftigt nedsmutsade eller magra djur. Och då kontrolleras bara en bråkdel av svenska djurgårdar. Det finns inget skäl att anta många svenska djurskyddsregler skulle vara onödiga. Jordbruksverket gör en noggrann vetenskaplig analys och förslagen remissbehandlas. Otydliga och oprecisa målstyrda regler uppfyller inte kravet på förutsägbarhet, rättssäkerhet och kontrollerbarhet och kommer varken gynna bönder eller djur.
Forskningsläget är tydligt kring de positiva effekterna av att kor får vistas på bete. Utredaren har fått tillgång till flera forskningsrapporter med jämförelser mellan betesdrift och att hålla kor inne året om. Rådgivningen pekar också tydligt på gynnsamma effekter av betesdrift. Man kan därför inte hävda, som utredaren gör, att djurens välfärd inte påverkas negativt av att vistas inomhus året om. Kors hälsa och välfärd gynnas av att vistas på bete och detta kan inte kompenseras i lösdriftstallar. EFSA:s (European Food Safety Authority) slutsats och Jordbruksverkets uttalande stöder detta.
Den studie som nu bedrivs av rådgivningsbolaget VÄXA och LRF med 1 500 kor inne på stall hela året, kommer inte svara på om korna mår bättre av att vistas på bete del av året än att vistas inomhus året runt. Under utredningen har dessutom tydliggjorts att miljön i många befintliga lösdriftstallar inte fyller rimliga krav på djurens miljö från djurskydds – och djurhälsosynpunkt.
Utredaren presenterar förvånansvärt nog inga förslag på krav på inomhusmiljön. Kravet på att mjölkkornas rätt till bete har funnits sedan djurskyddslagen 1988. Sedan dess har föreskrifterna kring bete av Jordbruksverket justerats vid flera tillfällen för att göras mera flexibla. Att släppa korna på bete kan anpassas till väderlek och andra omständigheter. Det är den sammanlagda betestiden som gäller för att uppnå de positiva effekterna av betesdriften.
Utredaren ger några bra förslag till att bättre utnyttja den gemensamma jordbrukspolitiken CAP för att öka konkurrenskraften. Vi anser att det finns fler möjligheter att utnyttja CAP. Vallstöd, stöd till betad mark eller stöd till fri avbytartjänst kan vara ett sätt att stärka mjölkproducenternas konkurrenskraft liksom ersättning för ökad betestid utöver lagstiftningens krav.
Utredaren har helt missat att omfatta hela den svenska livsmedelskedjan i sin analys. Det saknas resonemang kring hur effekten av hennes förslag kan komma påverka konsumenternas förtroende för svenska livsmedel och hur svenska livsmedelsföretag och hur dagligvaruhandel ser på att försämra sitt starkaste mervärde – svenskt djurskydd.
Livsmedelsföretagen LI, anger svensk unik djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning som unika försäljningsvärden. Kött branschen är klart oroad eftersom djur från mjölkproduktion utgör en stor andel av svenskt nötkött. Dagligvaruhandeln har gett starkt stöd för det svenska beteskravet för mjölkkor. Världsnaturfondens WWF:s projekt ”Hållbar livsmedelskedja” omfattar en majoritet av svenska livsmedelsföretag inklusive dagligvaruhandeln, där djurvälfärd ingår i kriterierna. Risken är stor för att svenska konsumenters och dagligvaruhandelns motiv och betalningsvilja för att välja svenskt minskar och importen ökar.
Vi som experter i utredningen Ökad konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd ser fram emot en viktig och seriös debatt kring hur vi ska stärka konkurrenskraften för svenska djurbönder med ett starkt djurskydd. Tyvärr bidrar inte Elisabeth Nilssons utredning till detta eftersom hon på icke vetenskaplig grund har föreslagit åtgärder som kraftigt försämrar svenskt djurskydd.”
Roger Pettersson, generalsekreterare World Animal Protection, Sverige och Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter. Debattartikeln har tidigare publicerats i SvD 29 augusti.
Dagens beteslagstiftning
Kor som används i mjölkproduktionen ska hållas på bete mellan 60 och 120 dygn beroende på var i Sverige korna hålls. Vilken tid på dygnet anges inte i reglerna, utan det kan ske dag eller natt. Korna ska vara ute på betet i minst sex timmar i sträck för att det ska räknas som ett dygn.
Så många gårdar finns inom mjölkproduktionen
År 2000 fanns 12 700 företag med kor inom mjölkproduktionen. I juni 2023 fanns cirka 2 600 företag.
Besättningarna har ökat i storlek: 2023 var medelantalet 110 kor.
22 procent av mjölkgårdarna hade mellan 50 och 74 mjölkkor. 12 procent av mjölkgårdarna hade mer än 200 kor, vilket innebar 38 procent av det totala antalet kor inom mjölkproduktionen.
Källa: SOU 2024:56 sidan 622
Läs utredningen här
Hela utredningen kan laddas ner och läsas här: Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd SOU 2024:56
