Många katter, hundar och andra djur är rädda både för ljusskenet och de höga ljuden från fyrverkerierna. Varje år skräms flera djur svårt. En del flyr i panik och springer vilse, andra blir så rädda att de bara sitter och skakar av skräck. Här följer några råd om hur du kan ge djuren en hanterbar nyårshelg.
Varje kommun beslutar när avfyrandet av fyrverkerier på offentliga platser får ske. I flera kommuner är det endast tillåtet mellan tidig nyårskväll fram till någon timme efter tolvslaget på nyårsnatten. Smällare är förbjudet i hela landet. Trots det börjar smällandet på många håll redan under juldagen och fortsätter flera dygn in på det nya året. Så kan du hjälpa djuren genom fyrverkerifasorna:
Låt lugnet spridas från ett djur till ett annat
Många vittnar om att en lugn hund – eller katt – som inte skräms av ljudet från fyrverkerierna kan verka lugnande på vissa hundar som är skotträdda. Det kan bli som en avbetingning och lugnet kan smitta. Har du möjlighet att träffa andra djur som du vet är lugna och fira tillsammans med deras människor så kan det vara en idé att pröva.
Låt aldrig djur sitta och titta på fyrverkerier
Tvärtom ska du skydda dina djur så långt det bara är möjligt för att utsättas för ljusskenen och ljuden som följer i fyrverkeriernas spår. Ta aldrig med dem ut. Låt dem inte sitta vid fönster. Dra för gardinerna. Det finns flera exempel på hundar som klarat en nyår men plötsligt blivit livrädda och fått problem för resten av sitt liv.
Ge djuren lugnande ljud på en skyddad plats
Välj ett rum där fyrverkerierna inte syns eller hörs. Badrummet brukar vara bra. Lägg in något mjukt till hunden eller katten att ligga på, sätt dig bekvämt och stanna där tills det värsta är över. Om inte badrummet fungerar så dra för gardinerna i det rum ni är, sätt på radion för en stilla och behaglig ljudmatta. 
Res i väg till tystnaden
Många som lever med ljudrädda djur passar på att resa iväg över nyår för att njuta stillheten och frånvaron av fyrverkerier. Det kan vara till en stuga i skogen, vid havet eller till garanterat fyrverkerifria hotell vid flygplatser, där det råder förbud mot alla raketer.
Var tillsammans med ditt djur
Vill katten, hunden eller det djur du firar med gömma sig under en möbel – låt den vara där. Den kan bli ännu mer stressad av lockas fram. Men befinn dig i närheten om ditt djur vill vara nära. Söker ditt djur kontakt med dig och visar att det vill sitta bredvid eller vara i ditt knä? Ge djuret den närhet det behöver. Tala lugnt med det.
Ta in katten under natten
Låt katten vara inne. Ställ fram en kattlåda. Mörklägg rummet ni ska vara i under nyårsnatten. Både ljuden och de plötsliga ljusskenen från fyrverkerierna kan verka skrämmande. Välj ut ett rum som är så skyddat som möjligt från fyrverkerier och håll er där. Dra ner gardinerna, lägg gärna extra tyg längs fönsterlisterna för att hålla ljud borta. Knäpp på radion så att ni har en trygg och lugn ljudmatta i rummet. 
Fler tips på hur du kan lugna katter:
* Ge den gärna en portion av sin favoritmat.
* Lek med den om den är mottaglig för det – på så sätt kan den kanske distraheras och rädslan minskar.
* Håll dig lugn så att du inte förstärker kattens känsla av att något farligt händer.
* Blir din katt mycket stressad och rädd: besök i god tid före nästa års nyårsnatt en veterinär och få råd kring hur just den här katten kan slippa sin oro nästa nyårsafton.
Sätt på sele, koppel och namnbricka
Se alltid till att din hund bär ett säkert sele och håll den kopplad under varje promenad när det finns risk för att fyrverkerier ska smälla av. Det är ett ögonblicks verk att hunden eller katten blir rädd och rusar iväg om de skulle bli skrämda av en plötslig knall. Är du på fest med din hund? Se till att ha selet på inomhus och att ditt telefonnummer syns tydligt på adresslappen, om det värsta skulle ske och hunden rusar bort.
Rasta tidigt med en lång runda
Gå en extra lång runda med din hund eller katt tidigt på nyårsaftonen. Ofta har inte smällandet kommit igång då. Lek, busa, aktivera! Nosövningar är toppen, då får de koncentrera sig och kan tröttas ut så att de blir mer avslappnade under natten. Om smällandet plötsligt skulle börja, ha med dig godisbitar och ge till djuren så att de kanske – om de inte blir för stressade för att kunna äta – kan förknippa smällandet med något positivt.
Örter och härligt hö till kaninen
Stanna hos dina kaniner, din katt, hund eller vilka djur du än har så länge de vill. Tala med lugn och varm röst. Avled med något som djuret tycker om, kanske en bit torkad frukt till kaninerna. Ge nytt gott hö och lite örter innan tolvslaget så har kaninerna något att sysselsätta sig med.
Vaddera hästöronen
Även hästar kan stressas. Sätt vadd i öronen, som dämpar ljudet, ta in alla hästar i stallet och låt radion spela lugn musik. Stanna gärna kvar och ge en extra dos hö som kan hålla hästarna sysselsatta.
Om läkemedel och stress
Vänd dig till veterinär om ditt djur behöver receptbelagda läkemedel. Det är dock ingen universallösning.
– Generellt sett är det nästan omöjligt att lugna ner hundar som stressat upp sig för mycket, oavsett vilken metod eller vilket preparat du använder. Förr användes ofta acepromacin, men idag tror man att det har en mer passiviserande än lugnande effekt, och kan kanske framkalla mer ångest. Nu används istället diazepam (Valium), men det finns flera negativa aspekter av det, har veterinär Torkel Falk, Din Veterinär Smådjurskliniken Helsingborg, berättat för Tidningen Djurskyddet inför tidigare nyår.
De negativa aspekterna är att det är svårt att få en lagom effekt om djuret är mycket upphetsat. Man vill undvika att djuret hamnar i ett narkostillstånd eftersom det inte är riskfritt. Veterinärer vill helst inte heller skriva ut beroendeframkallande läkemedel som kan missbrukas av människor.
Munhålegelén Sileo tar bort ljudrädsla utan att vara lugnande, dock har många djurägare sagt att det inte ger effekt. Rogivande feromoner kan köpas receptfritt på Apoteket och finns som doftavgivare till väggkontakt, i halsband och att spraya på ett tyg. Spraya aldrig direkt på djuret. Även milda lugnande naturpreparat som Zylkene kan fungera, har veterinär Torkel Falk tidigare tipsat om.
Fyrverkeri och förbudsfakta
Smällare förbjöds säljas till privatpersoner vid årsskiftet 2001/2002.
2008 förbjöds 4 tums stjärnrör och 2014 förbjöds raketer med krutvikt på mer än 75 gram. Från juni 2019 måste de som vill skjuta raketer med styrpinne ha ett speciellt tillstånd för ”användning av explosiv vara från kommunen, samt ha genomgått en B- eller C-utbildning hos en av MSB godkänd utbildningsanordnare” skriver MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Läs mer om polisens information om fyrverkeri för 2021 här: Polisen informerar inför nyår 2021
Så kan du förebygga ljudrädslor hos hund
Ljudrädsla kan börja med en fyrverkerichock och smitta över till oro vid åska, blåst, regn och andra ljud. Bäst vore om alla firade fyrverkerifritt men än är vi inte där. Så därför publicerar vi intervjun med veterinär Elin Lindell igen, den fanns med i förra årets artiklar inför nyår. Läs hennes råd och erfarenheter kring vad ägaren kan göra för att träna sin hund för att bli mindre rädd för ljud.
Det finns cirka 940 000 hundar i Sverige, enligt Svenska Kennelklubben, som tidigare uppskattningsvis skrivit att en tredjedel känner rädsla under nyår på grund av fyrverkerierna. De blir skrämda, en del rusar i väg ut i panik och vissa av dem återvänder aldrig. Andra återvänder men kan ha fått men för livet. Nyårshelgen är en svår tid för många djur.
– Ljudrädsla kan ha flera olika orsaker, bland annat kan hunden ha en historik av att blivit skrämd i samband med nyårshelgens fyrverkerier. Tyvärr är det så. Man ska aldrig någonsin låta sin hund följa med ut och titta på fyrverkerierna eller ens låta den sitta i fönstret inomhus och kika ut. En lugn hund som inte visat några som helst tecken på att bli skrämd kan plötsligt av en förflugen raket som kom för nära och exploderade strax bredvid få en rädsloreaktion. Förutom ljudet verkar också ljusblixtarna vid fyrverkerier kunna skrämma, sa veterinär Elin Lindell till Tidningen Djurskyddet inför förra årets nyårstips för ljudrädda djur.
Arv och miljö går hand i hand när det kommer till ljudrädsla. En hund som av naturen är mycket stabil och tålig när det kommer till ljudkänslighet kan bli skrämd av en olycklig händelse, och hundar som genom sitt arv har högre risk för ljudrädsla kan med hjälp av en välutbildad och noggrann hundägare minska risken för att bli rädd, förklarar Elin Lindell.
– Det går med andra ord inte att skylla allt på att hundägaren gjort fel, men även om hunden har en medfödd risk för ljudrädsla så finns det saker man kan göra för att minska risken för att rädslan förvärras.
Vad kan ägaren göra?
– Förebygg. Förebygg. Förebygg. Det är mitt stående råd och det enda man verkligen kan hålla sig till.
Hur ska man förebygga?
– Först och främst genom att undvika att hunden, eller andra djur också för den delen, blir överraskade av plötsliga ljud och ljusfenomen. Under nyårshelgen är det att se till att hunden inte är ute när smällandet drar i gång, att man drar ner persiennerna och inte exponerar hunden för ljusskenet därute och har gett den en lång rastningsrunda på förmiddagen eller innan det börjar smälla. Man håller hunden sällskap och kan gärna sätta på radion eller något annat ljud som hunden är van vid för att distrahera. Låt inte den sitta och titta på fyrverkerierna och ta inte med hunden ut när det smälls – det är en onödig risk!
Vad är det som händer i hunden när den blir så fruktansvärt rädd att den bara skakar och är helt okontaktbar?
– Rädslosystemet i hunden går i gång. Det är inget som hunden kan styra om den blir riktigt riktigt rädd, utan det är en ren överlevnadsinstinkt som aktiveras. Meningen med rädsloreaktioner är att om hunden utsätts för något som är riktigt farligt så behöver den komma ihåg det för att kunna undvika faran framöver, det vill säga att om hunden blir riktigt skrämd så kommer minnet av den händelsen att direkt lagras i långtidsminnet i hjärnan. Ett smart evolutionärt sätt som gjort att djur kunnat överleva som art. Det är viktigt att komma ihåg farliga händelser: hur omgivningen såg ut när det farliga hände och vad som hände precis innan faran, detta för att kunna undvika farliga saker i framtiden. Minnet ska sätta spår i deras hjärnor för alltid och det är jättebra om det rör sig om något som är verkligt farligt som en rovdjursattack. Det kan dock bli problematiskt om det här systemet aktiveras med koppling till exempelvis höga ljud.
När det gäller just ljudrädsla finns en stor risk att hunden börjar bli rädd för allt fler ljud- eller ljusfenomen om den blivit riktigt skrämd en gång, berättade Elin Lindell och ger exempel på hur det kan gå till:
Efter en fyrverkeriexplosionschock kan hunden börja bli rädd för åskan. Den rädslan kan sedan smitta av sig till att bli skräck för kraftig blåst, som kan bli oro för vanlig vind eller för ljudet som uppstår när regndroppar slår mot ett tak, därefter för vanligt regn, eller för ljudet av klackar som slår mot en trottoar, sedan för skor, sedan för steg, och till slut är människor som rör sig på ett golv så ångestframkallande att hunden blir skräckslagen.
– De här processerna är tydliga när man vet vad man ska leta efter, men kan till en början tyckas helt irrationella.
En sådan spiral kan brytas, men kräver mycket arbete.
– Ofta rekommenderar man att försöka eliminera de ljud som hunden är rädd för från hundens vardag. Man kan kalla det för ”ljudsanering”. Hunden kan också ofta behöva ta hjälp av orosdämpande läkemedel, framförallt om den ofta, exempelvis dagligen, blir rädd för ljud. En rädd hund är väldigt svår att träna, så vi behöver börja med att se till att hunden känner sig trygg i sin omgivning. Därefter kan man börja med träning. En del hundar har hunnit bli så rädda för olika ljud att de går omkring i konstant skräck.
Det kan bli så illa att det är svårt att hjälpa hunden trots läkemedel och träning.
– Varje år träffar jag på någon hund som har det så jobbigt att det slutar med att hunden får somna in. Så ljudrädslor kan bli väldigt allvarliga men jag vill också verkligen betona att det finns väldigt mycket man kan göra för att förebygga och träna.
Hur förebyggs ljudrädsla?
– En av mina favoritövningar tränar både hunden i att inte bli rädd för själva ljudet och låter den ha kontroll över situationen. Det kan jag
rekommendera till alla hundägare som förebyggande träning. Om hunden är rädd för ljud så rekommenderar jag att man tar hjälp av någon som kan hjälpa till med träningen, detta för att minska risken för att den ljudrädda hunden blir mer rädd av träningen.
Övningen går ut på att hunden själv skapar olika grader av oljud. Det viktigaste är att börja på en nivå som är så enkel och närmast fri från ljud överhuvudtaget att hunden inte alls blir rädd.
– Det ska kännas löjligt enkelt. Då är du på rätt nivå. Felet många gör är att gå för fort fram och man börjar ofta på en nivå med för högt oväsen.
Exempel på övning: Lägg en handduk på golvet. Ställ en liten tom PET-flaska på den. Låt hunden gå fram och välta flaskan med sin nos eller tass. En för människan knappt hörbar duns uppstår. Belöna rikligt.
– Träna i korta pass. Max några minuter i taget. I nästa steg kan man till exempel ta bort handduken och låta flaskan stå på ett trägolv, så att det hörs lite mer när den välts. Belöna. Verkar hunden tycka att det är obehagligt, avbryt, lägg tillbaka handduken, och börja om. Det är viktigt att hunden inte blir rädd. Det ska inte finnas några som helst stressmoment i den här övningen, då förlorar den sitt syfte, säger Elin Lindell, och understryker att om hunden redan är rädd för ljud rekommenderas att ta hjälp av någon som har kunskap inom området för att lägga upp träningen.
– Mina klienter upplever ibland att det är för enkelt och vill skynda på träningen, men det ska man inte göra. Den här övningen handlar om hundens känslor. Den ska känna sig avslappnad och lugn. Det man också behöver komma ihåg är att det är annorlunda att träna en hund för att prestera bra i en hundsport jämfört med att träna en hund som är rädd för något. Upplägget blir olika eftersom det är så viktigt att man inte går för fort fram i träningen och råkar skrämma hunden i stället.
När hunden helt lugnt kan välta flaskan på mattan och efter en tid även välta direkt på ett golv, kan det vara läge att lägga i en liten sten eller ärta i flaskan och ställa den på en handduk igen. Ett litet skramlande ljud hörs när flaskan välter. Ryggar hunden tillbaka? Springer i väg? Lägger den öronen bakåt? Då är den inte redo för detta steg. Backa tillbaka. Ta ut ärtan och låt den välta en tom flaska igen. Öka skrammeleffekterna i takt med att hunden lugnt kan välta flaskan, höra ljudet och stå kvar.
– Det här är en så bra övning eftersom det hela tiden är hunden själv som styr och har kontrollen. Det skapar självförtroende samtidigt som hunden vänjer sig vid ljud. Det här är övningar som både rädda och orädda hundar kan göra.
En annan fin övning är att alltid belöna, oavsett reaktion, när ett ljud hörs. Det kan vara en bil som tutar eller en dörr som slår igen.
– Då förknippas ljudet med något positivt.
När ska man söka veterinärhjälp för en hund med ljudrädsla?
– Så snart man misstänker att hunden är rädd för ljud. I många fall är det uppenbart att det är just ett ljud som skrämt hunden, den vill kanske absolut inte gå dit där den en gång skrämts av ett oljud, den drar i kopplet och vill gå åt ett annat håll. Hunden kanske tvärstannar när en bildörr slår igen? Då ska du söka hjälp hos veterinär. Det finns väldigt mycket som veterinär tillsammans med hundpsykologer, etologer eller annan kunnig person inom träning kan göra för att hjälpa hunden. Men. Minst lika ofta kopplar vi inte ljudrädslan till hundens problem. Hunden kanske springer och gömmer sig när det regnar och vi tror att den inte gillar att bli blöt, när det i själva verket är ljuden den är rädd för. Det finns så många samband som inte är uppenbara till en början, och många hundägare söker hjälp för andra beteendeproblem, men när man börjar djupdyka i problemet så inser man att ljudrädsla är en bidragande faktor
När anser du att djur ska få receptbelagt läkemedel inför nyår?
– Om hunden visar tecken på rädsla eller obehag i samband med fyrverkerier eller smällare så rekommenderar jag att man ringer och bokar tid hos sin veterinär för undersökning och diskussion angående läkemedel.
Artikeln publicerades första gången i december 2020.
Text Katarina Foto Susanna Nilsson, Will Truettner/Unsplash & iStock Källor Elin Lindell, SKK, tidigare artiklar i Tidningen Djurskyddet, Sveriges kaninvälfärdsförening, SBK, Torkel Falk, VetZoo, Hässelby Veterinärpraktik och Hills.
Ännu fler råd om hur hjälpa djuren genom nyårshelgen finns här:
