De hårda svenska djurskyddskraven driver upp priserna, och regeringen borde subventionera – det kravet ställer Sveriges grisföretagare idag. Men djurskydd är en marknadsföringsfaktor som näringen har ett ansvar att föra fram, inte en konkurrensnackdel, menar Terese Askerstedt på Djurskyddet Sverige.
Sveriges grisnäring är i kris. Kunderna vill inte betala det högre priset, och det får effekter längs hela kedjan ända ned till grisbönderna – slakterierna vill inte köpa grisarna eftersom de inte kan sälja köttet vidare, och bönder tvingas skicka grisarna till Tyskland och Polen för slakt, en ren förlustaffär. Ett annat problem är att den svenska offentliga sektorn i hög utsträckning väljer billigare importkött.
Idag hölls ett möte mellan jordbruksminister Eskil Erlandsson och grisnäringsföreträdare för att diskutera lösningar. Jordbruksverket sammanfattar mötet som ”konstruktivt” och att man kommer att fortsätta med frågan i arbetsgrupper. Man påpekar också att nya regler gör det lättare för kommuner att ställa djurskyddskrav vid upphandling. Men inga konkreta förslag och åtgärder presenteras.
Organisationen Sveriges Grisföretagare deltog på mötet, och de anser att den svenska staten bör kompensera branschen för att på så sätt göra den mer konkurrenskraftig.
– Man måste se grundproblemet och vi har en djurskyddslag som gör att det kostar 2,50 kronor mer per kilo kött att producera i Sverige. Då är det rimligt att någon ersätter den kostnaden, säger Ingemar Olsson, ordförande i Sveriges Grisföretagare, till DN.
Terese Askerstedt styrelsemedlem med ansvar för lantbruksdjursfrågor i Djurskyddet Sverige. Hon menar att det är marknadsföring som behövs, inte subventioner – den svenska grisnäringen har ansvaret för att marknadsföra fördelarna med sin produkt.
– De hårda djurskyddskrav vi har är en marknadsföringsfaktor. Det är inte någonting som drar ner näringen, utan tvärtom – att de faktiskt kan visa att vi har så här bra djuromsorg, och därför får man sälja mer, säger hon.
