TEMA BETE: Kor som får komma ut på bete blir friskare och det gäller även kossor i moderna lösdriftsstallar. Och friskare kor ger lönsamhet för bonden. Detta visar veterinär och professor emeritus Ingvar Ekesbo i en genomgång han gjort på de senaste årens forskning.
Om korna inte kommer ut på bete då skulle sjukligheten öka och med den antibiotikaanvändningen. Det skriver Ingvar Ekesbo i den litteraturgenomgång som han publicerade i Svensk Veterinärtidning i somras.
– Jag har dammsugit den internationella litteraturen för att hitta beräkningar på dels sjukdomsfrekvenser på stall och bete, dels ekonomiska beräkningar för kostnader för olika sjukdomar.
Det handlar om att kor som går på bete till exempel får färre inflammationer i sina juver, färre skadade spenar och att det är färre som dör i förtid. Dessutom blir kor på bete mer fertila. Och friska kor är en lönsam affär. Bonden tjänar åtminstone 3000 kronor per ko och år genom att ha dem på bete. Resultatet går stick i stäv med Jordbruksverkets rapport som kom förra året. Där har man räknat fram att betet kostar bonden 1000 kronor per år men har i de beräkningarna inte alls tagit hänsyn till kornas hälsa.
– Att betesdriften lönar sig är den viktigaste materiella slutsatsen i min genomgång. De påståenden som har framförts, att det är mera ekonomiskt fördelaktigt att hålla kor på stall året om, de är klart fel-aktiga. Ändå har jag varit väldigt försiktigt i beräkningarna, säger Ingvar Ekesbo.
Gäller det även stallar där korna går i lösdrift?
– Ja, det är det som är det bedrövliga, att man påstår, utan att ha någon som helst faktauppgift att djuren är friskare i frigående system än i bundna, vilket är fel. I själva verket är det så att det inte är någon skillnad i sjukdomsfrekvens mellan kor i frigående system och uppbundna. Du har större problem i lösgående system därför att du har högre frekvens av klövsjukdomar i dessa och skälet till det är att djuren tvingas att gå i gödsel.
Vilka farhågor har du om beteskravet försvinner?
– Först och främst är det en etisk fråga. Men dessutom får man sämre lönsamhet i mjölkproduktionen och en ökad antibiotikaanvändning eftersom vi vet att sjukligheten i så fall kommer att öka såsom bland annat mastiter och luftvägsinfektioner. Motivet för svenska konsumenter att köpa svenska mjölkprodukter är den etiska kvalitetsstämpeln som bland annat sammanhänger med beteskravet. Försvinner den kan konsumenten lika gärna köpa Icas österrikiska prisdumpade mjölkprodukter. Enda möjligheter som jag ser för svensk mjölkproduktion, det är ju kvalitet. Det är en gammal tradition i vårt land, vi gjorde Volvobilar med kvalitet, det är det vi sålde bilar på, varför ska då inte lantbruket också sälja på kvalitet? Jag tror det skulle vara olyckligt att bryta den traditionen, tror det blir början på slutet.
I USA, klarar man ju av att pressa mjölk-priserna?
– Jag känner väl situationen i USA, där underbetalda mexikaner arbetar i de stora mjölkfabrikerna. Sjukligheten kompenseras med egeninsatt, okontrollerad och ohämmad antibiotikaanvändning som givetvis håller nere veterinärkostnaderna. Resistensproblemen negligeras.
Men i Europa, varför väljer inte fler att ha dem på bete om det är lönsamt?
– När det gäller Europa har vi hamnat i den situationen att vi också fått stor-besättningar. Ta Holland till exempel, där hade man alltid kor på bete tidigare. Nu hittar man besättningar med tvåtusen kor på samma yta där det förr var en gård på femton kor. Korna är inne året om, allt foder köps, all gödsel transporteras bort, så det är en fabrik helt enkelt där du tar in i ena änden och tar ut i den andra. Den enda utevistelse de korna har i sitt liv är kalvperioden från en veckas ålder till cirka tio veckor. Då tvingas de att hålla kalvarna ute för att dessa ska klara de svåra luftvägsinfektioner som man annars får av ständig inomhushållning hos de ömtåliga kalvarna.
Förutom att djuren kommer att bli sjukare tycker Ingvar Ekesbo att det är oetiskt att avskaffa beteskravet.
– För just betet har vi den lyckliga situationen att ett etiskt krav sammanfaller med lönsamhetskravet och det ska vi vara glada för. De få som inte av etiska skäl är intresserade av att behandla djuren väl bör veta att det i varje fall lönar sig ekonomiskt.
TEXT: Elsa Frizell
