Djurskyddsproblem vid vallning

FårvallningVallning med en oerfaren hund, eller en okunnig vallningstränare, kan stressa får - helt i strid mot djurskyddslagen.

Foto: Djurskyddet Sverige


Dela artikeln:


År 2008 uppmärksammade Katarina Lingehag-Ekholm hur australiensiska merinofår utsattes för ”mulesing”: Hud skars bort utan bedövning från bakdelen, för att hindra flugor att lägga ägg i hudvecken. Avslöjandet fick stor uppmärksamhet. Nu arbetar hon mot ett annat djurskyddsproblem. Läs Katarinas krönika om kampen för att höja skyddet för djur, som används vid vallning.

”För några år sedan när jag var ledamot i styrelsen för Djurskyddet Sverige fick vi in vittnesmål om att personer sett främst får (i några fall ankor) som köpts in enbart för att träna vallhundar på. Syftet med vallhundarna var inte att de skulle arbeta med att valla på gårdar, utan enbart valla som ”hobby” för att ägarna tyckte att det var kul. Vittnena berättade att de sett får som rusat så de brutit benen, blivit överhettade och svårt bitna, ankor som blivit ihjälbitna, djur som rusat ut från övningsområden och små flockar med får där samma individer användes hela dagarna, med många olika hundar. Jag och några kollegor gick igenom en del filmer av vallningsträning som fanns på bland annat Youtube och fann ett flertal där de vallade djuren jagades och stressades i strid med djurskyddslagen.

Det är mycket skonsammare för får, getter och nötkreatur att bli flyttade och hämtade med en välutbildad vallhund som håller distans, än med fyrhjuling eller drev av människor. För att bli en välutbildad vallhund i lantbruket måste hunden givetvis tränas, men när unghundarna tränas måste de hållas kontrollerade i en lina. Det finns en hel del forskning gjord på fårens upplevelse av vallning. Flera studier visar att får med erfarenhet av att bli vallade kan uppleva mycket förhöjd hjärtverksamhet och intensivt stresspåslag, bara vid åsynen av en hund med hundförare.

Vi blev förfärade över vittnesmålen och jag tog kontakt med Svenska Vallhundsklubben, SvAK, och Svenska Kennelklubben, SKK, som kallade till ett möte, där även några mindre vallhundsklubbar, Fåravelsförbundet och LRF bjöds in. Tillsammans med andra skrev jag ett förslag till policy som skulle skydda de vallade djuren bättre. Efter en del debatt antogs det mesta av den av alla parter på mötet. SKK hade i tidigare texter om vallning beskrivit de vallade djuren som vallningsobjekt! Ordval är viktigt och vi drev igenom en språklig förändring till ”de vallade djuren”.

Policyn spreds till utövarna och det känns positivt att den diskuteras och lyfter vikten av större hänsyn till de vallade djuren. Men vi blev djupt besvikna när ordförande i SvAK på ett årsmöte uppmanade medlemmarna att vara försiktiga med att fotografera och filma vallningsträning och att inte lägga ut på sidor tillgängliga för allmänheten.

Våren 2017 skickades ett brev undertecknat av erfarna veterinärer och etologer med en uppmaning till SKK och SvAK att fortsätta att sprida vallningspolicyn och uppmana utövarna att alltid, dels filma tränings- och tävlingspass, dels meddela tid och geografisk plats för kommande träningstillfällen till Länsstyrelsen i regionen. Detta gör att djurskyddsinspektörerna har en chans att besöka träningen. Vi lyfte att ridsporten inför kameraövervakning vid alltfler träningar och tävlingar.

SKK lämnade tyvärr ett formellt svar som kan tolkas på flera sätt. Vi har haft kontakt med SLU i Uppsala som kommer att föreslå studenter att göra examensarbete om de vallade djurens situation. Vi har även föreslagit SvAK att få göra en ny svensk studie där stress hos de vallade djuren mäts under olika vallningsmoment. Det känns viktigt att vi människor inte stressar något djurslag, bara för människans nöje.”

Katarina LingehagEkholm Felix och Ullvira foto Leif Andersson

Katarina Lingehag-Ekholm startade tillsammans med professor Bo Algers den svenska grenen av Compassion in world farming, CIWF, som fokuserar på djurskyddet för lantbrukets djur. I dag är Katarina ordförande i CIWF Sverige. Hon har tidigare suttit i Djurskyddet Sveriges styrelse och arbetat inom flera djurskyddsorganisationer. Katarina bor i Skåne med sin make och flera gutefår. Här med Felix och Ullvira. Foto: Leif Andersson. .

 

Det här inlägget publicerades i Gästen och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.