Nu startar utredningen om djurplågeristraffen

Skärpta straff för djurplågeribrott? Utredningen drar igång nu. "Det är en stor satsning departementet gjort" säger utredaren Lars Wallinder. Foto: Roman Yakushin, flickr

Dela artikeln:


Kritik har länge lyfts mot att straffen för djurplågeri är för milda. Nu ser en särskild utredare över straffen.

Målet är att få lämpliga straffskalor som står i proportion till varandra. Regeringen har gett en särskild utredare uppdraget att se över detta. Utredaren ska också överväga om andra sanktioner än straffrättsliga påföljder kan vara ett mer effektivt sätt att upprätthålla regelverket vid mindre allvarliga överträdelser av djurskyddsbestämmelserna, som det står i kommittédirektivet 2018:94, Proportionerliga och effektiva sanktioner vid brott mot djur.

Utredare är rådman Lars Wallinder och vi ringer honom för att höra vilka tankar han har inför uppdraget.
– Det är delvis komplexa frågor som ska utredas. Olika lagstiftningar, djurskyddslagens straffbestämmelser och brottsbalkens djurplågeribestämmelse, ska balanseras mot varandra, säger han.

Som Tidningen Djurskyddet tidigare skrivit har det länge framförts förslag om att införa de nya brottsrubriceringar: grovt djurplågeri och grovt brott mot djurskyddslagen. Att utreda om grovt djurplågeri går att föra in i brottsbalken är en del av det arbete som utredaren nu ska göra.
– Om brottet ”grovt djurplågeri” ska införas i straffskalan handlar det i stora drag om att ringa in vad som gör ett brott grovt. Till detta måste också en indelning göras där vi ser hur detta hänger ihop med andra brott och straffsatser, säger Lars Wallinder, i vars uppdrag det även ingår att:
* analysera om det är lämpligt att avkriminalisera överträdelser av vissa djurskyddsbestämmelser i förordning, myndighetsföreskrifter och EU-förordningar, samt överväga om dessa överträdelser i stället bör sanktioneras med sanktionsavgifter eller vitesförelägganden,
* överväga om kontrollmyndigheternas skyldighet att anmäla överträdelser till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten bör förtydligas,
* överväga om en dom eller ett strafföreläggande om företagsbot bör kunna leda till ett djurförbud.

– Det är en stor satsning som departementet nu gjort och förutom utmaningarna att balansera olika principer som kan finnas bakom att sanktionera överträdelser med straffbestämmelser eller sanktionsavgifter mot varandra så handlar det också om att ta in en omfattande sakkunskap. Vi kommer inom kort att hålla det första mötet med expertgruppen, säger Lars Wallinder.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2020.


Så ser straffen för djurplågeribrott och brott mot djurskyddslagen ut idag

Sedan lång tid har kritik lyfts mot att straffen för djurplågeribrott är för milda. Maxstraffet är fängelse i två år och det längsta straff som dömts är 15 månaders fängelse då en hundvalp plågades ihjäl. Straffen för djurplågeri regleras i brottsbalken.
Samtidigt finns en djurskyddslag, som bland annat anger hur djur ska hållas och skötas. I april nästa år träder den nya djurskyddslagen i kraft och i 10 kap 1§ sägs att brott mot denna lag, som begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.
Förutom fängelsestraff finns även sanktionsavgifter eller vite. Frågan som utredaren rådman Lars Wallinder också ska utreda är om exempelvis upprepade sanktionsavgifter ska kunna leda till djurförbud.

Läs mer
Här finns Tidningen Djurskyddets tidigare artiklar om djurplågeristraff:

Åklagare: Inför grovt djurplågeri

Få döms till fängelse för djurplågeri

Hela kommittédirektivet från Näringsdepartementet kan laddas ner här:
”Proportionerliga och effektiva sanktioner vid brott mot  djur”

Text: Katarina Hörlin
Foto: Roman Yakushin, flickr

Det här inlägget publicerades i Brott mot djur och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.