Orosmoment i ny djurskyddsförordning


Dela artikeln:


Ryktet sa att det inte skulle ske så stora förändringar jämfört med förordningen 1988. Ett kryptiskt pressmeddelande som tidigare refererats avslöjade vad departementet ansåg som kontroversiellt från djursskyddssynpunkt; grytanlagsprov, dagsljusinsläpp i stället för fönster, flexibilitet när det gällde utrustning med el och att man tagit bort kravet på låg dödlighet hos värphöns. Men det finns också annat att oroa sig över, där näringen varit framgångsrik.

I förslaget till ny djurskyddslag 2011, ingick att djurskyddsförordningen skulle ge stora möjligheter för Jordbruksverket att utfärda djurskyddsföreskrifter. Syftet var att ge stort utrymme för flexibilitet.

Då hade man, något förvånande tycker jag, tilltro till Jordbruksverkets djurskyddsambitioner. Många remissinstanser var mycket kritiska till att politikerna skulle fråntas sitt ansvar och att djurskyddet skulle styras av tjänstemän på Jordbruksverket till och med LRF.

Jordbruksverket har fortsatt stora frihetsgrader när det gäller djurskyddsföreskrifterna. Och vi har ju tyvärr dåliga erfarenheter när det gäller översyn av förskrifterna för bete och gris och kanske häst. Det finns dock kvar bra krav i den nya förordningen som beteskravet för kor, krav på att grisar ska hållas lösa och krav på halm eller motsvarande till kor, kalvar och grisar.

Ett stort frågetecken gäller förprövning av ny – och ombyggnation av djurstallar och ny teknik. Detta fanns som krav i djurskyddsförordningen från 1988, men nu är det upp till regeringen eller Jordbruksverket att besluta om dessa krav ska finnas kvar. I det förebyggande djurskyddsarbetet är förprövningen mycket viktigt, vilket djurskyddsorganisationerna också skrev i en debattartikel 2017.


Text Gunnela Ståhle, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige och ordförande Vi Konsumenter.
Foto Maja Brand

Det här inlägget publicerades i Gästen. Bokmärk permalänken.