Experterna föll inte för trycket från grisnäringen.
I fredags offentliggjordes rapporten som ska ligga till grund för Jordbruksverkets beslut om Svenska grisars framtid.
– Jag hoppas att diskussionen om att regelmässigt fixera alla suggor kommer att upphöra nu, säger Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges veterinärförbund.
I mars lämnade Sveriges grisföretagare in en ansökan till Jordbruksverket om att få sitt djuromsorgsprogram för grisar omvandlat till ett så kallat kontrollprogram. Enligt grisbranschen var målet med kontrollprogrammet att öka produktionen. Men ett införande av kontrollprogram skulle också, menade grisföretagarna, minska dödligheten bland smågrisar.
Kontrollprogrammet fick stark kritik från Djurskyddet vars namninsamling mot kontrollprogrammet skrevs under av 15 266 personer.
Om kontrollprogrammet godkänns av Jordbruksverket innebär det bland annat att företag som är anslutna till det får grönt ljus att, på vissa punkter, göra avsteg från befintlig djurskyddslag.
Vill fixera suggan
Det som i första hand fick många att i våras vända sig mot kontrollprogrammet var grisföretagarnas önskan att få fixera suggan med hjälp av en grind då hon föder och att därefter hålla henne fixerad så att hon varken kan vända eller klia sig, i upp till fem dagar.
Minskad smågrisdödlighet, menar grisbranschen. Plågsamt för suggan, menar motståndarna. Djurskyddets generalsekreterare Åsa Hagelstedt ser också mer långtgående negativa effekter av den här typen av försämrade djurskyddsregler.
– Fixering skulle innebära försämrad djurvälfärd. Börjar vi luckra upp de svenska djurskyddsreglerna kommer konsumenterna inte se någon anledning att köpa svenskt och då kommer det bli svårt att rädda den svenska bonden, konstaterade hon vid ett av Djurskyddets seminarier under årets almedalsvecka där bland annat kontrollprogrammet gris debatterades.
Även grisnäringens förslag att vänja av kultingarna vid att dia tidigare än vad som nu görs och ett önskemål om att hålla fler grisar per box, kritiserades från djurskyddshåll då förslaget till kontrollprogram presenterades.
”Vi finner det svårt att motivera behovet”
Per Wallgren, professor och statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt och Stefan Gunnarsson, adjungerad professor och universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet fick i uppgift att vetenskapligt utvärdera förslaget till kontrollprogram. Deras rapport, baserad på både grisnäringens studie och annan tillgänglig vetenskaplig fakta, offentliggjordes i fredags. Den innehåller få resultat som talar till kontrollprogrammets fördel.
De flesta förändringar som grisnäringen föreslagit medför enligt utredarna även försämrad ekonomi. Om grindar för att fixera suggan skriver utredarna bland annat såhär;
”Vid användningen av skyddsgrindar finner vi det svårt att motivera behovet … såväl ur djurhälsosynpunkt som ur ett produktionshöjande perspektiv.”
Professionell och objektiv utredning
– Jag tycker utvärderingen är professionellt och objektivt skriven. De vetenskapliga experterna har inte fallit för trycket från grisnäringen utan har granskat resultaten utifrån rent vetenskapliga aspekter, säger Johan Beck-Friis, veterinär och informationschef på Sveriges veterinärförbund.
Han menar att utredningens slutsatser var väntade. I princip, menar han, visar utredningen att ingen av de åtgärder som Sveriges grisföretagare föreslagit i kontrollprogrammet tycks leda till vare sig minskad smågrisdödlighet eller förbättrad hälsa för suggorna.
– Däremot medför flera av de testade åtgärderna ökade risker för försämrad djurhälsa och sänkt djurskydd, säger Johan Beck-Friis och fortsätter:
– Den sänkta avvänjningsåldern verkar ge möjlighet till fler smågrisar per sugga och år, men det är bara en ekonomisk fördel för bonden och inget som djuren har nytta av.
Hoppas diskussionen om fixering upphör
Nu är det upp till Jordbruksverket att besluta om grisnäringens kontrollprogram skall godkännas eller ej, men om resultaten av utredningen tas med i beaktan är det inte troligt att Jordbruksverket ger programmet grönt ljus.
– Förhoppningsvis innebär utvärderingen att grisnäringen inte kommer att fortsätta att lobba för att få ”kontrollprogrammet” godkänt, eller i alla fall att Jordbruksverket inte kommer att godkänna det. Jag hoppas att diskussionen om att regelmässigt fixera alla suggor kommer att upphöra nu, säger Johan Beck-Friis.
De flesta av de testade försämringarna av djurskyddsbestämmelserna visade sig enligt utredarna medföra även försämrad ekonomi, något som Johan Beck-Friis ser som positivt ur djurhälsosynpunkt.
– Det jag är rädd kommer att genomföras är sänkt avvänjningsålder för smågrisar, eftersom resultaten visade att det kan ge fler smågrisar per år utan någon tydlig försämring av djurhälsan. Dock tror jag att sänkt avvänjningsålder på sikt ökar riskerna för försämrad djurhälsa och sämre djurskydd.
TEXT: Mia Sahl
