TEMA BETE: Betet är för dyrt och bönderna kan inte konkurrera med kollegorna i EU. Minska antalet dagar som korna måste gå på bete tycker Lantbrukarnas Riksförbund. Slopa beteskravet helt tycker föreningen Sveriges Mjölkbönder och låt konsumenten betala extra för betesmjölk.
Bete i 60 dagar i hela landet ska räcka anser Lantbrukarnas Riksförbund, istället för de 120 dagar som idag kravet är för mellersta och södra Sverige. Och har man korna på bete längre tid än lagen kräver ska man få en djurvälfärdsersättning från staten. Det ska också finnas möjlighet med undantag från beteskravet för kor i ladugårdar med hög djurvälfärd. Vad den högre djurvälfärden skulle innebära är ännu inte helt definierat men det skulle bland annat handla om att titta på kornas sjudomar och hur länge de lever.
Finlands system är förebilden för betesersättningen. Finland har ett krav på att uppbundna kor ska gå på bete 60 dagar per år. Kor i lösdriftsstallar behöver man inte ta ut på bete alls men statens ersättning ifall man ändå gör det är så pass bra att många i Finland låter korna komma ut. Problemet är att enligt EUs lagstiftning får stater inte ge ersättningar för sådant som är nationell lagstiftning. Så eftersom vi i Sverige har krav på bete så kan vi inte välja att ge ersättning för det. Samtidigt gäller detta även praxis, alltså det man gör även om det inte är lag.
– Det blir en tolkningsfråga, det måste vara precis samma utmaning som finnarna har, menar Helena Jonsson, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund.
Hon menar att det är lagkravet på bete som står i vägen för att bonden ska få djurvälfärdsersättning. Dessutom kan bonden inte ta ut ett högre pris på marknaden just därför att det är lag på bete.
– Alla som köper mjölk i Sverige vet att man är tvungna att släppa sina djur på bete, det är inget val man har, och då kan man inte begära mer betalt för det heller.
Men om alla köper svenskt?
– Om det var så att alla köpte svensk mjölk, ost och yoghurt, då skulle det ju räcka, men det kan vi önska oss allt vad vi orkar men det händer ju inte, säger hon.
Helst vill Helena Jonsson hitta lösningar att kunna ersätta bonden för betet utan att vara tvungen att ta bort beteskravet helt. Sveriges Mjölkbönder däremot, de vill slopa kravet på bete. De gillar inte idén om en djurvälfärdsersättning utan vill att marknadskrafterna ska styra. Konsumenten ska kunna välja på en betesmjölk och en vanlig mjölk och är det många som köper betesmjölken, då kommer också fler kor gå ute menar Stefan Gård, ordförande för Sverige Mjölkbönder.
– Om konsumenten vill att korna ska gå ute då sätter vi ett pris på det. Om det vore så idag att ingen ville köpa mjölk från kor som inte betar, då skulle vi inte ha någon import, men 50 procent av all mjölk i ost, grädde och smör kommer från kor som inte betar. Hälften bryr sig och hälften bryr sig inte, säger Stefan Gård.
Han tycker att det ska vara helt frivilligt med bete.
– Den som inte vill eller kan ta ut korna för att de har byggt stora stallar han ska inte vara lagvidrig, säger han.
Helena Jonsson tror att de flesta bönder vill ha korna på bete.
– Om beteskravet försvinner tror jag att många ändå kommer att släppa ut korna, i alla fall en stor del av dem. Om beteskravet försvann skulle det dessutom finnas möjlighet för tillväxt i branschen och då skulle vi totalt sett få fler betande kor. Även om de mjölkande korna inte skulle gå på bete så skulle det bli fler kalvar och ungdjur som går ute.
För att kunna få lönsamhet behöver gårdarna antagligen bli större än idag. Stefan Gård nämner gårdar på upp till 10 000 kor men så stora tror Helena Jonsson inte att det finns marker för i Sverige. Men hon tror att större gårdar kommer att få det svårare att ta ut djuren på bete.
– Därför att det finns alltid de trånga passagerna där de där trehundra korna ska gå och det sliter mycket på marken även om flera av de ytorna är belagda. Dessutom krävs större arealer och då får djuren gå längre innan de kommer till betet, säger hon.
Helt överrens är Helena Jonsson och Stefan Gård om att beteskravet måste förenklas. Idag måste bonden göra en massa krånglig och tidskrävande journalföring säger de. Man vill att bonden ska ha större frihet och ansvar att välja vilka grupper av kor man släpper ut och när man gör det.
– Det är till exempel stor skillnad att släppa dem i maj när det är fullt av knott än i augusti när knotten är borta. Det finns massor av saker man måste förhålla sig till och där är bonden den som bäst kan avgöra vad korna behöver, säger Helena Jonsson.
Båda tycker inte heller att betet är lika nödvändigt idag som när kravet kom i lagen 1988.
– Det har hänt jättemycket i utvecklingen med bland annat lösdriftsstallar, säger Helena Jonsson.
Enligt Stefan Gård mår korna lika bra av att gå i en bra lössdrift inne som på på bete. Han menar att kossan faktiskt mår bättre av en statisk miljö med så små förändringar som möjligt, foder som är anpassat och som är så likt som möjligt.
– Betet är en bild av Sverige, den är nästan omöjlig att ta bort. Jag är inte emot betet och de som vill ha sina djur ute ska naturligtvis ha det, men när man kommer upp i besättningar på över tusen kor så går det nästan inte att ha dem på bete, säger han.
Han menar att det är vi människor som vill ha bete, att vi mår bra av att se dem ute och tror att det är det kossorna vill ha.
Hur ser ni på risken att det skulle bli ökad antibiotikaanvändning om betet begränsades?
– Man kan inte ta bort beteskravet om det försämrar djurhälsan då har vi inte vunnit något. Förändra, revidera, moderisera beteskravet med bibehållen djurhälsa. Då kommer det inte vara fara för ökad anti-biotikaanvändning, säger Helena Jonsson.
Stefan Gård kan till och med tänka sig att ökad antibiotikaanvändning skulle kunna vara okej.
– Jag vet att det är kontroversiellt och det måste diskuteras. Den låga antibiotikaanvändningen vi har idag det är bra, men frågan är om vi inte skulle få bättre lönsamhet om vi använde lite mer antibiotika. En kos livslängd är inte så lång idag och kanske istället för att skicka den på slakt skulle man kunna köra en penicillinkur och så kan kon vara kvar i drift ett tag till.
Vilken mjölk vill du helst dricka, från kor som betar eller från kor i modern lösdrift som är inne året om?
– Ja, jag vill allra helst dricka mjölken från mina grannar, de som håller land-skapet öppet hos mig. De som håller igång landsbygden, det tycker jag är det viktiga, säger Helena Jonsson.
– Det beror priset, det skulle avgöra. Eftersom jag vet att kor inte har det sämre att gå inne. Men en konsument som inte har koppling till lantbruket skulle nog välja betesmjölk, då skulle det vara det emotionella som styr det, säger Stefan Gård.
TEXT: Elsa Frizell