Diskussion: Vilket budskap sänder Arla i frågan om ett avvecklat beteskrav för mjölkkor?

Djurskyddet Sveriges styrelseledamot Gunnela Ståhle, tillika ordförande i Vi Konsumenter, ställer i nya numret av Tidningen Djurskyddet frågan var Arla står i förhållande till LRF:s krav på att slopa beteskravet för mjölkkor i lösdrift. Här svarar Arla Sveriges Lisa Ehde, chef för Member & Agri Commercial, och Gunnela Ståhle replikerar.

“Vill Arla att bara vissa svenska kor ska ha det bra?”

Svenska kors rätt till bete sommartid är för tillfället en av de mest angelägna djurskyddsfrågorna. Å ena sidan marknadsför Arla på sin hemsida det nya ko-livet med ännu bättre djuromsorg.

Det nya ko-livet innebär extra långt sommarbete, korna går fritt inomhus, har gott om plats inomhus och mjuka bäddar att vila på och skön massage från roterande borstar. Den 24 april visades glada kor vid Arlas kosläpp.

Å andra sidan har Arla uttalat att man inte har något emot att Sverige avvecklar sitt krav på bete för mjölkkor, för att kunna utveckla sina egna koncept. Andra svenska mejeriföreningar har en annan uppfattning. Vissa Arla-bönder driver en intensiv kampanj för att hävda att kor mår dåligt på bete, att de mår lika bra inomhus och att vissa koraser inte vill gå ut på bete. Hur ställer sig Arla till denna argumentation?

Tung djurskyddsexpertis från SLU bekräftar att det inte finns något faktastöd för att olika koraser har olika beteenden och motivation för att beta. Djurskyddslagen från 2019 säger att djur ska ha rätt utföra sådana naturliga beteenden, som de är starkt motiverade för. Det finns inget hinder i djurskyddslagstiftningen att låta kor vara inomhus vid stark hetta och i stället beta kväll och nattetid. Man kan också ordna skugga på bete. Det finns starkt forskningsstöd för att kor mår bra på bete.

VD för Arla, Patrik Hansson, skriver i januari ”När det gäller lagstiftningen kring t ex beteslagen så är det LRF som för talan gemensamt för alla mejerier och vi går inte in i denna debatt. ( – – – ) Våra ägare mjölkbönderna har delade uppfattningar i frågan och vi har inte för avsikt att driva den, utan hänvisar till LRF”.

Arla är den största aktören på den svenska mejerimarknaden. Man kan uppfatta att Arla skickar olika budskap. Vad gäller?

Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter och
styrelseledamot i Djurskyddet Sverige

“Självklart vill Arla att alla svenska kor ska ha det bra”

På Arla är vi måna om att korna på mjölkgårdarna är friska och sköts med omsorg. Därför bedömer bönderna varje kos välbefinnande regelbundet på ett standardiserat sätt, i enlighet med Arlas kontroll- och kvalitetsprogram Arlagården. Under 2020 lanserade vi en förbättrad version av programmet, som uppdaterats med ett antal områden som hör ihop med vår nollvision inom djuromsorg. Till exempel att varje ko, förutom den dagliga skötseln, ska kontrolleras och rapporteras i detalj fyra gånger om året. Och att vi infört nya rutiner för externa revisioner och stickprov på gårdarna.

Alla Arlabönder måste följa programmet, men många gör ännu mer. Bönder som investerar extra i ytterligare omställningar för förbättrad djuromsorg på sina gårdar får sedan 2020 mer betalt för mjölken de levererar inom programmet ”det nya kolivet”, som omfattar all färsk mjölk med den röda Arlakossan. På förpackningarna står det mer om vad det innebär.

Gunnela Ståhle frågar sig i sin insändare om Arla kan skicka olika budskap. Svaret är att när det kommer till djuromsorg är budskapet tydligt – alla bönder som är medlemmar i Arla måste ge sina djur den bästa omsorgen. Däremot kan de självklart ha olika uppfattning i politiska frågor.

Beteslagstiftningen är en sådan fråga där det finns delade uppfattningar och där Arla precis som Ståhle skriver hänvisar till LRF. För oss är det självklart att det behövs många röster i debatten om hur vi får ett hållbart och framtidsinriktat lantbruk i Sverige, där djuren mår bra och bönderna har goda förutsättningar att bidra till Sveriges matproduktion.

Lisa Ehde, Arla Sveriges chef för Member & Agri Commercial, MAC. 

Replik:”Arla vill inte att alla svenska kor ska ha det bra

Arla vill inte att alla svenska kor ska ha det bra. Arla accepterar att det svenska lagkravet på mjölkkors rätt till bete avvecklas. Lisa Ehdes, Arla, svar på mina frågor är ett typiskt politiskt svar, det vill säga hon svarar inte på mina frågor.

Ehde anser att beteskravet är en politisk fråga. Min tolkning blir att Arla därmed inte anser att bete gynnar kornas välfärd. Detta trots tunga argument, som talar för att kor vill och mår bra på bete och djurskyddslagen kräver detta. Det är intressant att mycket av Arlas marknadsföring bygger på kor på bete. Och är ett argument för Arla-ko-mjölken.

Inte heller oväntat vill man inte gå i klinch med några av sina stora leverantörer, utan tycker att det ska finnas utrymme i debatten för olika ståndpunkter – även om dessa använder dåligt underbyggda argument.

Korna har ingen röst, men djurskyddsorganisationer, forskare, konsumentorganisationer och svensk dagligvaruhandel anser att man tar en stor risk för förtroendet för svensk mat om man försämrar välfärden för svenska kor.

Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter
och styrelseledamot i Djurskyddet Sverige