Så avslöjar du riggade djurräddningar som filmas och sprids för att tjäna pengar

I nya numret av Tidningen Djurskyddets pappersversion skriver vi om de kartläggningar som några internationella djurskyddsorganisationer gjort av filmer som visar hur katter, fåglar, apor och andra djur angrips av rovdjur. Det angripna djuret räddas i sista stund. Men räddningsscenerna är i många fall riggade. Och djuren utsätts för enorm stress.

De som ligger bakom filmerna har medvetet placerat det angripande djuret vid djuret som attackeras. Det kan vara en diande katthona som plötsligt möts av en orm eller en ruvande fågel som angrips. Djuren klarar sig – efter att utsatts för mycket stress och inte sällan blir de skadade – genom att en människa ingriper. Men hela situationen är iscensatt, för att någon ska spela hjälte och filmen ska få många visningar och ”likes” i sociala medier. Det får de också. Enligt en av rapporterna har de 50 mest visade klippen fått över 130 miljoner visningar.

– Jag läste i tidningen om detta och blev väldigt upprörd, säger Ingrid, som ringde redaktionen igår för att berätta att hon är en av de många som tittat på filmerna och blivit glad över att det finns goda modiga människor som vågar rädda utsatta djur.

– Men nu känner jag mig väldigt naiv och grundlurad. Jag vill absolut inte på något sätt bidra till att den här fejkade verksamheten kan fortsätta och att de ska få högre visningssiffror och kunna ta mer betalt av sina annonsörer. Men hur ska man veta vad som är riktiga räddningar och vad som är fejk?

Vi kontaktar World Animal Protection Sverige som skrivit en av rapporterna där de kartlagt minst 70 fejkade räddningssekvenser och frågar om de har någon tipslista över vad man ska vara observant på för att upptäcka fejkade räddningar.

Det har de. Under rubriken Iscensatta djurräddningar ny grym trend på YouTube har de samlat flera råd till den som inte vill bidra till att sponsra djurplågeriet. I anslutning till råden finns en text där deras kampanjansvariga Lina Dahl förklarar mer om bakgrunden till dessa filmer och hur någon kan tjäna pengar på det.

– De som producerar filmerna vill få så stor uppmärksamhet som möjligt som ”modiga djurräddare”. Då kan de tjäna mycket pengar på djurens lidande, via annonsintäkter på YouTube och genom att be om ekonomiskt stöd från de lurade tittarna, säger Lina Dahl i artikeln på World Animal Protection Sveriges sajt.

Fyra frågor för att avslöja fejkade räddningar

  • Se om djuret mår dåligt innan attacken: Har djuret sår? Klippta vingar? Verkar det stressat?
  • Befinner sig rovdjuren och djuret som attackeras i miljöer där du vanligtvis inte förväntar dig att se dem?
  • Visar djuren onormalt beteende under ”attacken”? Agerar rovdjuren passivt gentemot ”räddaren” som ingriper, utan att försöka fly?
  • Verkar den som räddar djuren ägna mycket tid åt att filma djur som är i fara i stället för att direkt försöka hjälpa dem?

    Källa: World Animal Protection Sverige. För samtliga råd och länk till rapporten Views that abuse: The rise of fake ”animal rescue” videos on YouTube, klicka här: Iscensatta djurräddningar ny grym trend på YouTube

Text Katarina Hörlin
Foto World Animal Protection

Läs rapporterna här

Den här SMACC-rapporten från Afa, Asia for animals coalition, har också kartlagt hur
sociala medier tjänar pengar på att utsätta djur för lidande. Den kan gratis laddas ner via organisationens hemsida: Making Money from Misery
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Waspomslag.png

Länk till rapporten Views that abuse: The rise of fake ”animal rescue” videos on
YouTube finns via World Animal Protection Sveriges hemsida här:
Iscensatta djurräddningar ny grym trend på youtube