Tjädrar lever vilt i svenska skogar. De används på olika sätt i flera projekt. Skarp kritik riktas mot sättet – med håv från rullande bilar – de vilda fåglarna fångas in på.
Tidigt på morgnarna dyker de upp, männen med de stora håvarna. De kör i bilar längs grusvägarna kring norrländska Åsele och Vilhelmina. De är en del av de olika tyska återinplanteringsprojekten av tjäder och målet är att fånga svenska tjäderhönor strax innan äggläggningen och plantera in dem i skogar strax norr om Dresden och Brandenburg. Sedan 2012 har över 500 tjädrar fångats och sedan transporterats i bil eller flyg till Tyskland.
Malin Johansson Hilonen är veterinär och bosatt utanför Åsele. Hon ogillar hela hanteringen, som hon varit medveten om i flera år.
– Jag har ju sett bilarna länge, men i fjol körde de in på vårt viltvårdsområde och där får de inte vara. Jag blev förbannad, både för att de var där och för fåglarnas skull, så jag bestämde mig för att ta reda på vad det är som pågår och varför det bara fortsätter år efter år, säger hon.
I grunden finns godkännanden från Naturvårdsverket, som ger tillstånd till infångandet av upp till 60 tjädrar om året i olika områden i Västerbotten, Dalarna, Jämtland och Norrbotten. Utöver det krävs godkännande av markägaren, som kan vara antingen skogsägare som Sveaskog och SCA eller staten, där länsstyrelsen ger tillstånd.
Att det går förhållandevis enkelt att med håv från ett bilfönster fånga tjäderhönor vid den här tiden på året, beror på att de under häckning och äggläggning är mindre skygga än vanligt. I samband med att de ska börja lägga ägg uppehåller sig hönorna gärna på och intill skogsvägar, där de pickar i sig gruskorn.
– De blir enormt stressade när de fångas, det vet vi från projekt med ringmärkning. Sedan är transporten ett mycket kritiskt moment. Det vi vet är att de läggs i en låda och sedan körs eller flygs ner till Tyskland. Men fåglar är väldigt känsliga, de tål inte värme och de behöver bra ventilation. Jag är rädd att det går åt många fåglar under fångsten och transporterna, säger Malin Johansson Hilonen.
Hon berättar att de tyska tjäderjägarna enligt tillståndet inte får ta fåglar som ligger på ägg.
– När de ruvar får de en ”ruvfläck”, en kal fläck på bröstet. Har de det ska de släppas igen. Men när de blir så stressade av fångsten, hur vet vi då att de verkligen återvänder till redet och fortsätter häckningen?
Målet är alltså att få med sig tjäderhönor som har befruktade ägg i magen och sedan hoppas att de lägger äggen i sin nya miljö i Tyskland. Enligt tidningsuppgifter från ett av de tyska projekten har sedan starten 2012 cirka 500 tjädrar tagits till Tyskland och för ett par år sedan beräknades till populationen till ungefär 100 fåglar.
Nyligen fotograferades också en tjäderhöna med ungfåglar, vilket tyder på att de reproducerar sig. Men Malin Johansson Hilonen ställer sig frågande till hela projektet.
– Det är ju ändå så att de dog ut i Tyskland av en anledning. Hur ser det ut i dag med deras föda där de hamnar och hur mycket predatorer finns där? Dessutom är det ju så att det är våra avelsfåglar de tar, alltså hönan plus alla de ägg hon skulle lägga den säsongen. Att ta bort en fågel blir detsamma som att ta bort sex–åtta stycken. Våra inhemska jägare får ju inte alls jaga tjäder under häckningssäsongen, men tyskarna får komma hit och ta dem med håv och frakta bort dem.
Torleif Eriksson är småviltansvarig på länsstyrelsen i Västerbotten. Där har länsstyrelsen, i egenskap av markupplåtare, gett ett tvåårigt tillstånd att fånga 30 tjädrar per år i ett område mellan Vilhelmina och Tärnaby.
– Naturvårdsverket är ju den nationella myndighet som gjort bedömningen att projektet är genomförbart och att det är biologiskt och etiskt okej. Vi har att bedöma om man kan fånga ett antal fåglar utan att nämnvärt påverka beståndet och har kommit fram till att det går bra. Varken jakt eller fångst påverkar tjäderbeståndet särskilt mycket menar vi, det styrs mer av rovdjur och av väderförhållanden under kritiska perioder.
Väger ni in hur hanteringen påverkar fåglarna, sett till stress och risken att dö under transporten?
– Naturligtvis blir de stressade, men det är som sagt Naturvårdsverket som fattat beslutet gällande det etiska. Dessutom är det veterinärer med i projektet, som övervakar att det går rätt till.
Det tyska projektet har tillstånd att fånga tjädrar på statlig mark även nästa år. Därefter ska projektet utvärderas.
– Tyskarna lägger mycket tid och pengar på detta och de vill inte hålla på längre än nödvändigt. Målet är ett självreproducerande bestånd i Tyskland, som inte hela tiden ska behöva fyllas på, säger Torleif Eriksson.
Malin Johansson Hilonen ogillar att projektet hela tiden förlängs med ett eller ett par år i taget, att områdena där tjäder får fångas blir fler och större och att reglerna tycks lättas undan för undan.
– Jag skulle vilja att man tar en rejäl paus, att det görs en oberoende bedömning av projektet och allra helst att markägarna säger att det räcker nu. Jag kan tänka mig att det här skulle vara okej att göra under ett par säsonger när vi har haft en bra stamföryngring, men detta bara fortsätter ju.
Hon skulle också vilja att de som fångar kontaktar polisen lokalt och i förväg uppger var de ska hålla till, hur många de är och att de märker upp sina bilar.
– Helt enkelt att de är öppna med vad de gör. Risken är nämligen också att verksamheten som den ser ut nu lockar till sig rena fågel- och äggtjuvar, som obemärkt blandar sig i mängden, säger hon.
Naturvårdsverket ger tillstånd för var och när fångstmetoden håvning får ske. Vi har tagit del av fyra aktuella tillstånd. Ett rör tjädrar som ska återinföras i Polen, ett till tyska Dresden, ett till Brandenburg och ett rör ett projekt vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, vid SLU.
I det svenska projektet fick max 100 tjädrar GPS-märkas och släppas ut. Syftet är att ”testa, utvärdera och visa nyttjandet av ny övervakningsteknik med ambitionen att utveckla verktyg för analys av vindkraftens påverkan på biodiversitet”, enligt tillståndet.
Biologen Alexander Erdbeer är projektledare för Auerhuhnprojektet i Brandenburg.
– Jag är medveten om kritiken och tacksam över att få förklara och berätta mer, säger han och betonar att han endast talar utifrån just detta projekt som han är involverad i.
– Projektet betyder mycket för oss. Tjädrar fanns rikligt i skogarna här men dog ut på grund av elkraftsnäts-, skogsindustri- och militärutbyggnaden, berättar han.
En naturpark på 60 000 hektar har skapat nya förutsättningarna för tjädrarna. Totalt har 481 tjädrar från Jämtland och Västerbotten förts till Brandenburg.
– 2014 kom de första ungarna. För oss är det viktigt att det svenska tjäderbeståndet inte påverkas negativt. Många här är stolta över tjäderprojektet! Målet är en stam som klarar sig själv.
Håvning kan se dramatiskt ut, men rätt utförd är det en etablerad fångstmetod.
– Vi har utbildats av svenska specialister, säger han och visar filmer från när hans team var uppe i norra Sverige och håvade tjädrar. Filmen kan ses ovan. Där visas hur bilen rullar, till höger står en tjäder, håven släpps över tjädern genom den nedvevade rutan, bilen bromsar och personal springer tillbaka för att trassla ut tjädern ur nätet innan den läggs ner i papplåda med lufthål, tejpar upptill och ställer den i bagageluckan.
– Tjädern sitter sedan lugnt i lådan, vi vill ju att fåglarna ska må bra, säger Alexander Erdbeer.
Tjädrarna flygs till Brandenburg, förs till en utsläppsvoljär för att minimera stressen. 5 av 279 tjädrar har 2018–2023 avlidit under resan.
Inga honor med ruvfläck fångades i år av Brandburgprojektet.
– Tjädrar i Tyskland skyddas av jakt- och naturskyddslagar, vilket innebär att de inte jagas här, säger Alexander Erdbeer.
Text Jörgen Olsson & Katarina Hörlin Foto Privat, iStock,Karsten Nitsch/Auerhuhnprojektet & Alexander Erdbeer.
Mer om projektet i Brandenburg
Läs en längre intervju med Alexander Erdbeer här:
