I går höll riksdagen sin årliga djurskyddsdebatt kring motionerna som kommit in under den allmänna motionstiden. Ett av de 160 förslag i de 51 motionerna fick bifall, övriga avslogs.
Bland de som avslogs fanns den uppmärksammade motionen från Fredrik Kärrholm (M) om att förbjuda vissa hundraser.
Den enda motionen som bifölls var Livsmedel från Staffan Eklöf med flera inom Sverigedemokraterna, i de delar som gällde att reglerna kring småskalig och gårdsnära slakt bör förenklas. Nu har ett tillkännagivande, eller uppmaning, riktats till regeringen om att utreda hur reglerna för lokala mindre slakterier kan förenklas.
”Regeringen bör även utreda vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier, det vill säga flyttbara anläggningar som transporteras till gården, där slakten genomförs.” skriver riksdagen, som anser att detta skulle motverka långa transporter av djur till slakt, bidra till att stödja lokalt småskaligt jordbruk, möjliggöra djurhållning i fler delar av landet och öka utbudet av närproducerade livsmedel.
Djurskyddet Sveriges sakkunniga Anna Lundvall betonar att om det ska bli fler småskaliga slakterier så måste kontrollerna också bli fler.
– Det får inte lättas på de officiella kontrollerna, som redan är färre och inte regelbundna på små slakterier. Djurskyddet Sverige anser att officiell veterinär alltid ska närvara vid slakt och inte bara göra kontroll av levande djur när de levereras, säger hon och förklarar att i dag får de små gårdsslakterierna besök av officiell veterinär som kontrollerar djuren översiktligt innan slakt.
– Men sedan sker slakten utan övervakning. Det måste finnas en officiell veterinär på plats under slakten, säger Anna Lundvall.
Bland de övriga 159 förslagen som avslogs fanns motionerna som Rebecka Le Moine med fler i Miljöpartiet lagt om lösdrift, beteskrav, föreskrifter för odlad fisk, artspecifika föreskrifter för fisk, digivning av kalvar och uppfödning av slaktkycklingar. Även Sverigedemokraternas Markus Wiechel och Victoria Tiblom hade lagt en motion om uppfödning av slaktkycklingar och Socialdemokraternas Magnus Manhammar lyfte i en av sina motioner fram att avlivning av tuppkycklingar bör förbjudas och istället ska en tidig könsbestämning ske redan i äggen, vilket enligt förslaget borde vara infört senast 2025. Moderaternas Alexandra Anstrell föreslog fyra åtgärder för att få fler veterinärer i Sverige. Samtliga motioner finner ni här: Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2023/24:MJU11
En av de mest uppmärksammade motionerna var den Fredrik Kärrholm (M) lagt fram om förbud mot kamphundar, där han föreslog att regeringen ”bör utreda ett förbud mot avel och import av så kallade kamphundar och andra särskilt farliga hundar, i enlighet med det regelverk som finns i Norge och Danmark”. Även denna avslogs.
Avslaget välkommas av Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
– Rasförbud är en förenklad och inbillad lösning på ett komplext problem. Nu hoppas vi på att man istället sätter fokus på Statskontorets förslag samt de preventiva lösningar som behövs för att addressera de som föder upp och äger hundarna som blir farliga, säger hon.
Under debatten lyftes flera aktuella djurskyddsfrågor. Rebecka Le Moine (MP) tog upp det faktum att flera djurförsök i Sverige tillhör de som klassas som mest plågsamma. 2021 utfördes 243 009 sådana försök, och hon frågade: ”Varför väljer regeringen att slopa och mer eller mindre lägga ned 3R-centers arbete för att fasa ut de plågsamma djurförsöken?”
Moderaternas Helena Storckenfeldt som representerade regeringen i debatten svarade att det är ett känslig ämne, men att ”mycket görs för att minska djurförsöken överlag och alldeles särskilt de plågsamma djurförsöken” samt trodde att det krävdes att ”vi våga titta lite utanför boxen och se vilken ny teknik som finns och som vi kan använda”.
Centerpartiets Stina Larsson (C) frågade hur regeringen och Kristdemokraterna arbetade för att den svenska djurskyddslagstiftningen ska finnas inom EU? Magnus Oscarsson (KD) svarade att svenska bönder har tagit ett stort ansvar. ”Vi har till exempel detta med knorren, där EU har följt efter på vissa sätt. Men man är inte framme i alla länder” sa han.
Larsson lyfte också veterinärbristen och betonade att Centerpartiet vill låta ”fler djurskötare avlasta veterinärer och se till att det blir fler utbildningsplatser för just djurskötare samt att öka stödet för jourhållningen till distriktsveterinärerna och förändra kravet på att journaler endast ska skrivas på svenska”.
Se hela debatten på riksdagens webb-tv: Djurskydd 4 april 2024
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Här är förslaget om gårdsnära slakterier
Regeringen bör utreda hur reglerna för lokala mindre slakterier kan förenklas. Det menar riksdagen och beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Regeringen bör även utreda vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier, det vill säga flyttbara anläggningar som transporteras till gården, där slakten genomförs.
Riksdagen menar att detta skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Vidare ser riksdagen att det skulle möjliggöra djurhållning i fler delar av landet och öka utbudet av närproducerade livsmedel.
Källa: Djurskydd betänkande 2023/2024:11
Statskontorets förslag om farliga hundar
Statskontoret presenterade sin utredning i februari i år och den visar att ”länsstyrelsernas och polisens arbete enligt tillsynslagen för att skydda samhället mot skador eller störningar som hundar kan orsaka inte fungerar tillräckligt effektivt”. Inte heller fungerar myndigheternas omedelbara omhändertaganden av djur enligt djurskyddslagen effektivt, skriver Statskontoret, som bland mycket annat föreslår att:
Länsstyrelserna stärker sina interna system och stödstrukturer för att se till att de hanterar och fattar beslut enligt tillsynslagen och djurskyddslagen på ett mer enhetligt sätt. Länsstyrelserna ska även se över hur mycket resurser som de tilldelar verksamheten enligt tillsynslagen, sin tillgänglighet för allmänheten och för andra myndigheter.
Polismyndigheten säkerställer så att rutinerna och tillämpning av gällande rätt är anpassade till myndighetens uppdrag. ”Det handlar bland annat om att förtydliga interna rutiner och kommunikation så att de överensstämmer med lagstiftning, förarbeten och JO-beslut som gäller handräckningar och omedelbara omhändertaganden av hundar enligt tillsynslagen”.
Regeringen ger myndigheterna ökade befogenheter inom tillsynslagen och djurskyddslagen genom att ta initiativ till författningsändringar. Det handlar bland annat om att utöka länsstyrelsernas möjligheter att utreda anmälningar enligt tillsynslagen, och att ge både länsstyrelserna och Polismyndigheten bättre möjligheter att agera skyndsamt när djur behöver omhändertas.
Läs utredningen här: Hund under kontroll – förslag för att stärka myndigheternas verksamhet enligt tillsynslagen och viss verksamhet enligt djurskyddslagen
