ALMEDALEN. 250 000–300 000 djur används varje år i djurförsök. I Sverige. Arbetet att utveckla och arbeta med djurfria metoder pågår. Docent Maria Karlgren är en av de mest framstående svenska forskarna inom fältet.
– Men ett politiskt tryck och ökad forskningsfinansiering krävs för att driva det framåt, säger Maria Karlgren.
I förmiddags hölls det första av Djurskyddet Sveriges kvartsamtal i tältet på Tage Cervins gata i Almedalen. Docent Maria Karlgren vid Uppsala universitet, som forskar inom in vitro-metoder i läkemedelsutvecklingsprocessen, mötte organisationens sakkunniga Emma Brunberg i ett samtal om vilka utmaningar den den djurfria forskningen står inför.
– Just nu satsar vi på att hitta djurfria metoder när vi undersöker läkemedel som liknar Ozempic. De har en ny typ av molekyler, som behöver ta sig igenom barriärer i kroppen. Vi behöver veta mer om hur de tar sig igenom barriärerna. Här saknas alternativa metoder, och tyvärr har många gått tillbaka till djurstudier, så vi vill ta fram djurfria alternativ, berättar Maria Karlgren. På måndag börjar en masterstudent detta arbete.
I mars belönades Maria Karlgren för sitt arbete med att med djurfria modeller studera toxicitet (giftighet) i lever och tarmar genom att få Björn Ekwall Memorial Award 2026.
Vilken är din drivkraft?
– Ur ett läkemedelsperspektiv ser vi att djurmodeller inte är bättre, man kan få bättre eller snarlika resultat om man använder alternativa metoder. Tester med djur kan också variera både mellan olika batcher och mellan olika djur. Dessutom finns naturligtvis den etiska aspekten men i det här sammanhanget i ert tält är detta något så självklart att vi inte behöver gå in djupare på det!
Hur ser dina forskarkollegor på alternativa metoder?
– Det är väldigt varierande. Många är väldigt intresserade och tycker det är viktigt. Men ibland stöter man på en del som inte riktigt ser värdet av det. De ser det i främsta hand som en djurrättsfråga och den är de inte så intresserade av. Men det här är lika viktigt för forskning, evolution och Life Science. Man ser inte de här värdena utan reducerar det till en enda fråga, vilket det faktiskt inte är i denna kontext.
När det kommer till implementering av de alternativa metoderna, tror hon att många fler forskare faktiskt är intresserade av att implementera dem än de som faktiskt gör det.
– Det handlar om finansiering. Att implementera en metod tar tid och kostar pengar. Inom forskningen är det inte alltid lätt med finansieringen, framför allt inte med att införa en helt ny metod. För oss som håller på med alternativa metoder är det viktigt att sprida kunskapen om dem så att fler får upp ögonen för det. Samordningen är viktig: det ska vara lätt att veta var kan man hitta information. Vi ska sänka trösklarna.
Vilka är de tre största utmaningarna mot att införa alternativa metoder?
– Det är inte så mycket finansiella medel som vikts åt dem. Resultaten måste spridas och samordnas. Debatten måste nyanseras; man måste förstå att det här är en flerdimensionell fråga och inte reducera den till en enda sakfråga, säger Maria Karlgren.
Emma Brunberg instämmer:
– Vi brukar säga att om man arbetar med den här frågan politiskt måste man arbeta mot många olika utskott och departement; det är en djurskyddsfråga, men också en forsknings-, näringslivs- och även en social fråga. Den är en komplex och flerdimensionell.
Det finns mycket att som går att göra för att driva arbetet för fler djurfria metoder framåt.
– Ett politiskt tryck krävs! Vi behöver även tryck från andra håll; man kan ju börja med forskningsfinansieringen, säger Maria Karlgren.
Sverige har tyvärr tagit stora steg tillbaka de senaste åren, konstaterade Emma Brunberg.
– Forskningsfinansieringen till 3R, reduce, replace, refine, (minska, ersätt och förfina djurförsöken, reds anm.) har legat på samma nivå sedan 2009. I praktiken en minskning. Tar vi Sveriges 3R-center vars uppgift det är att samordna 3R-satsningarna så förlorade de helt sin öronmärkta finansiering för några år sedan och fick dra ner sin personal från tolv till tre.
Med tillräcklig finansiering tror Maria Karlgren att svenska forskare hade kunnat uträtta mycket med djurfria metoder.
– Vi skulle kunnat bli starka. Om vi tittar på läkemedelsutvecklingen som jag jobbar med finns till exempel det nya läkemedlet Ozempic, som innehåller en ny typ av molekyler. Helt plötslig tar många ett steg tillbaka och går tillbaka till djurstudier. Det behövs att man verkligen gör jobbet och börjar med den forskningen som finns och utvärderar de metoder som finns.
För detta krävs utvecklingsmedel, medel för att utveckla metoderna, betonade Emma Brunberg, och inte endast resurser att ta fram nya läkemedel.
Text & foto Katarina Hörlin
Om in vitro
In vitro betyder i glas och i forskningssammanhang kommer uttrycket från att tidigare gjordes tester i glasbehållare eller skålar. I dag används in vitro i betydelsen att analysen sker utanför kroppen, förklarar Läkemedelsverket.
Tester och undersökningar som görs i kroppar, djurs eller människors, kallas in vivo (inom det levande).
