ALMEDALEN. Tre månader och 38 marsvin. Så lång tid och så många djur krävs för att via djurförsök ta reda på om en produkt orsakar kontaktallergi. Görs det med en djurfri metod tar det tre dagar. Nu vill forskare att det skapas en valideringsorganisation i Sverige för att fler alternativa metoder ska kunna användas.
Toxikologi är läran om förgiftningar och förgiftningssymptom. Begreppet omfattar även kemiska ämnens skadliga effekter på människor, djur och andra levande organismer. Doktor Kristina Fant är expert inom toxikologisk riskbedömning och utveckling av in vitro-testmetoder. I går stod hon i Djurskyddet Sveriges tält i Almedalen på Tage Cervinsgata och berättade om de framsteg som djurfria metoder gjort. In vitro är tester som görs i provrör eller på andra sätt utanför levande djur.
För femton år sedan gick standardtestet för att bedöma om ett ämne orsakade hudirritation till så att en kanin först fick sin rygg rakad. Därefter droppades antingen produkten direkt eller en vattenlösning av produkten på kaninens rygg.
– Sedan tittade forskarna efter en viss tid om det blev rött? Svullet? Det var standardtestet. Nu finns ett djurfritt test, där mänskliga celler som odlats i ett labb på ett membran blir en modell av mänsklig hud. Istället för att se var på kaninens rygg det blir rött eller svullet tittar man på om cellerna lever, förklarade Kristina Fant.
Testerna på de odlade mänskliga cellerna i just detta fall har dessutom visat sig vara mer känsliga, ge bättre resultat och vara mer relevanta för människor.
– För känsliga patientgrupper är det här ett mycket bättre val. Företag använder nu mänskliga celltester istället för kanintestet just för hudirritation, sa Kristina Fant.
Den här metoden har genomgått en formell validering. Det innebär, som Jordbruksverket förklarar på sin hemsida, att metoden genom jämförande tester har bekräftats ge samma resultat i olika laboratorier och att den kan förutsäga biologiska effekter i människa för olika testämnen.
Validering är mycket viktigt. Först när metoden validerats går det att veta att den fungerar, och först då kan den börja användas. I Frankrike finns en valideringsorganisation som drivs av privata och statliga finansiärer, PPP, public private partnership. En fransk bank och den franska staten har gått in med medel, vilket resulterat i en årlig budget på runt 100 miljoner kronor för att validera testmetoder.
– De gör ett fantastiskt jobb. De spottar ur sig metod efter metod som fungerar för att göra bra riskbedömningar. Det skulle vi kunna ha i Sverige också!
De forskningsmedel som i dag finns i Sverige går till EU:s arbete via Vetenskapsrådet, men det är inte så stora resurser.
– Jag skulle gärna se en ny organisation som kan samla kunskap brett om validering. Sverige hade verkligen kunnat driva detta och samtidigt driva på svensk innovation, sa Kristina Fant.
Samtalet berörde även det faktum att utfasningen av djurförsök i första hand är en djuretiskt fråga. Djur ska slippa användas i försök. Under samtalet blev det också tydligt att även ekonomiska skäl motiverar en övergång till djurfria metoder. Testerna kan bli billigare och resultaten dessutom mer relevant för människor. När samtalsledaren Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige, bad Kristina Fant att berätta om de rent forskningsmässiga fördelarna med djurfria metoder lyfte Kristina Fant fram snabbheten; invitrometoder får ofta fortare fram testresultatet.
– Det kan vara en mycket viktig faktor. Till exempel om man ska utvärdera om en produkt kan ge kontaktallergi eller inte; det tar tre månader att få fram ett resultat om man ska göra testerna med marsvin. 38 marsvin behövs för ett test. Men det finns metoder där man kan göra testen in vitro. Då tar det tre dagar. Så det är väldigt stor skillnad.
Text Katarina Hörlin
Foto Carlota Saorsa/HIDDEN/ We Animals (kaninen) & iStock
Se hela samtalet här: Kvartssamtal med Kristina Fant
”Sverige kan bli ledande på alternativa metoder”
Miljöpartiet går till val på att ge mer medel åt forskningsfinansiering av djurfria metoder. Det säger riksdagsledamoten Mats Berglund (MP).
Under ett av onsdagens kvartsamtal i Djurskyddet Sveriges tält i Almedalen frågade moderatorn Lisa Norström om Miljöpartiet är beredda att se till att det finns forskningsmedel för just alternativa metoder.
– Absolut. Vi har ett gediget program för djurskydd och djurvälfärd. Det här är ju en av delarna i detta och det går vi till val på att försöka, svarade Mats Berglund (MP).
Lisa Norström och Mats Berglund.
Han tror att Sverige har stora möjligheter att bli en ledande nation inom alternativa metoder.
– Det finns en stor okunskap både i samhället och i forskarsamhället om de möjligheter som alternativa metoder skulle kunna ge. Jag tror att de forskare som håller på med djurskydd både skulle tjäna tid och pengar, men också trivas bättre med en mer etisk kompass i sin forskning, om de inte längre skulle behöva använda och avliva försöksdjur. Antalet försöksdjur skulle kunna minskats ganska radikalt. Sverige har faktiskt möjligheten att ta stora kliv med mera medel åt exempelvis Vetenskapsrådet och Sveriges 3R-center ihop med ett uppdrag från regeringen, sa Mats Berglund.
Se hela samtalet här: Kvartsamtal i Almedalen
I Tidningen Djurskyddets stora valenkät med samtliga åtta riksdagspartier svarade Miljöpartiet att de vill lägga minst 20 miljoner/år för Sveriges 3R-center. Hela enkäten finns här: Valspecial
Text Katarina Hörlin
Foto Jessica Blohmé
Mer om in vitro
In vitro betyder i glas och i forskningssammanhang kommer uttrycket från att tidigare gjordes tester i glasbehållare eller skålar. I dag används in vitro i betydelsen att analysen sker utanför kroppen, förklarar Läkemedelsverket.
Tester och undersökningar som görs i kroppar, djurs eller människors, kallas in vivo (inom det levande).
Djurfria forskningsmodellsmetoder
Djurfria cellmodeller, som odlats i laboratorium av mänskliga celler.
Organoider, små tredimensionella vävnadsklumpar som liknar olika organ. De tillverkas av IPS-celler.
Organ on a chip, ett litet system bestående av en plastplatta som efterliknar organ och har byggts utifrån mikroteknologi och cellodlingar.
Datorbaserade modeller, som skapats av AI och avancerade datormodeller. Kan analysera stora mängder information och förutsätta om en kemikalie är farlig eller hur ett läkemedel sprider sig i kroppen.
Avancerad bildteknik, som MRI och PET-scanning kan undersöka organ på levande människor.
Biobanker av mänsklig vävnad, celler eller blod.
Källa: Forska utan djurförsök
