Naturvårdsverkets plan för vargförvaltningen är publicerad – möter stark kritik

I fredags presenterade Naturvårdsverket sin nya förvaltningsplan för varg i Sverige. Eftersom regeringen beslutat att vargstammen ska minska krävs att vargarna övervakas på individnivå. Flytt av enskilda vargar kan bli aktuellt.
– En total brist på respekt för vilda djur som individer, säger Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.

Planen sträcker sig från 2026 fram till 2031. Eftersom den svenska vargstammen redan har en hög grad av inavel kommer bevakning av varje varg att öka.

– Vi behöver följa vargstammen noggrannare än tidigare. Bättre kunskap om enskilda individer ger bättre förutsättningar för att anpassa jakten och minska stammen, säger Mona HansErs,chef för viltanalysenheten hos Naturvårdsverket.

Bakgrunden till den nya förvaltningsplanen är regeringens beslut att minska den svenska vargstammen till 170 vargar. I dag finns 355 vargar. Sänkningen ska ske stegvis med en första minskning till 270 vargar.

Denna av rovdjurs-, miljö-, naturskydds- och djurskyddsorganisationer skarpt kritiserade sänkning skulle ha påbörjats under licensjakten i vintras, då fem länsstyrelser godkänt att skjuta 48 vargar. Men jakten ställdes in. Skälet var att förvaltningsrätten i Luleå gav organisationerna som överklagat de fem länsstyrelsernas (i Dalarna, Södermanland, Västmanland, Västra Götaland och Örebro län) beslut rätt.

Licensjakten var inte förenlig med kravet på att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för vargstammen i Sverige, konstaterade förvaltningsrätten. EU-kommissionen hade under vintern också ifrågasatt hur den svenska regeringen egentligen räknat för att komma fram till att 170 vargar skulle räcka för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus. Något som krävs enligt EU:s Art- och habitatdirektiv.

”Det huvudsakliga skälet för upphävandet är att domstolen inte funnit att länsstyrelserna kunnat uppfylla sin bevisbörda och visa att den planerade jakten inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos vargpopulationen”, skrev förvaltningsrätten i Luleå.

Det är inte säkert att de åtgärderna i den nya planen leder till att det blir en licensjakt 2027, konstaterar Naturvårdsverket:
”Nej, det beror på många olika faktorer. Exempelvis om länsstyrelser anser att det finns utrymme för licensjakt och vilken juridisk bedömning domstolarna gör vid en överprövning av jaktbeslut” skriver Naturvårdsverket på sin hemsida.

Samtidigt påpekar samma myndighets viltförvaltningsenhetschef i ett pressuttalande att:
– Förhoppningen är att planen, tillsammans med kommande vägledning och redan genomförda åtgärder, ska stärka möjligheterna till licensjakt nästa vinter, säger Hanna Ek.

Förvaltningsplanen ska, enligt Naturvårdsverket, ses som ett övergripande ramverk för länsstyrelsernas arbete och ”bidra till att uppfylla de rovdjurspolitiska målen”. Den kommer att kompletteras med särskilda vägledningar till länsstyrelserna, bland annat om licensjakt och flytt av varg. 

Flytt av varg, förklarar Naturvårdsverket, är en förvaltningsåtgärd som kan behöva genomföras i syfte att
bidra till att bibehålla och/eller stärka vargpopulationens gynnsamma bevarandestatus genom att en varg av stor genetisk betydelse för populationen omlokaliseras. ”Åtgärden kan bli aktuell först då Naturvårdsverket gör bedömningen att behov och förutsättningar för flytt av varg föreligger Bedömningen påverkas av vilket år under en tioårsperiod vi är inne på utan att någon ny immigrant har lyckats reproducera sig i stammen”. Sedan 2023 har inga nya immigranter etablerat sig i den svenska vargpopulationen, konstaterar Naturvårdsverket.

– Min spontana reaktion är att det visar total brist på respekt för vilda djur som individer, säger Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.

– Att flytta vilda djur innebär stress och lidande och det finns inget som säger att det ens kommer att lyckas. En flyttad varg kommer inte per automatik att acceptera den miljö och det revir människorna väljer. Det här tror jag att Naturvårdsverkets experter egentligen inte anser är en bra lösning. Men det är politiskt styrt och så här blir det när politiker inte lyssnar på forskare.

Flytten av varg kan ske med helikopter och Naturvårdsverket skriver i sin plan att åtgärden är resurskrävande och förenad med osäkerheter, både vad gäller kostnader och den flyttade individens framtida etablering och överlevnad.

– Kostnaderna ja, de är ju ofantliga. Tänk om man kunde lagt de pengarna på förebyggande arbete som stängsling, övervakning med ny teknik och på att instifta Rescue Teams, som visat sig ha fungerat i andra delar av världen, säger Anna Lundvall.

Text Katarina Hörlin
Foto Julien Riedel, Unsplash

De nya vargåtgärderna

Här är de fem nya åtgärderna som Naturvårdsverket inför. De gäller 2026-2031.

  • Utökad övervakning av vargstammen 
    Insamlingen av varg-DNA ska öka och en mer detaljerad uppföljning av vargar ska ske under året för att tidigare upptäcka förändringar i populationens, sammansättning och genetik. 
  • Mer individbaserad förvaltning 
    I större utsträckning ska hänsyn tas till enskilda vargars genetiska betydelse: vissa vargindivider kan vara särskilt viktiga att bevara, medan andra kan skjutas vid jakt eller andra åtgärder.  
  • Fortsatt arbete mot illegal jakt 
    ”Illegal jakt är den dödsorsak som påverkar vargstammen mest” konstaterar Naturvårdsverket, vars nya plan ”betonar vikten av närvaro i fält, samverkan mellan myndigheter och åtgärder som stärker förtroendet för förvaltningen”.
  • Tydligare uppföljning och transparens 
    Åtgärderna ska både biologiskt och ekonomiskt följas upp varje år. Det ska bli tydligare vilka åtgärder som genomförs och vilken effekt de har på vargstammen. 
  • Möjlighet till genetisk förstärkning genom flytt av varg 
    Om naturlig invandring av nya vargar inte räcker kan flytt av varg användas som en åtgärd för att förbättra genetiken i stammen.

    Källa: Naturvårdsverket

Det går inte att tränga in vargarna mellan hus och gårdar i den folktäta, södra delen av Sverige med mindre än att det blir stora problem.

Titta bara på vad som hänt den senste tiden i Skåne; en varg irrar omkring i det närmast skogslösa landskapet i Ystads kommun och har blivit så van vid människor, att den inte ens avbröt attacken mot en häst, trots att mannen i ägarfamiljen gick emot och den och gormade och skrek. Det är synd om vargen.” skriver Moilanen i en krönika i dagens JaktJournalen.

Flera reaktioner på den nya förvaltningsplanen

JaktJournalens nyhetsredaktör Mikael Moilanen är starkt kritisk. I en krönika skriver han att det är synd om vargen:
”Allt det här är helt meningslös symbolpolitik, symbolförvaltning och den största förloraren är arten varg. Det kommer att skapas ett kompakt hat mot djur som bara lever sina liv – men på helt fel plats.

Det går inte att tränga in vargarna mellan hus och gårdar i den folktäta, södra delen av Sverige med mindre än att det blir stora problem.

Titta bara på vad som hänt den senste tiden i Skåne; en varg irrar omkring i det närmast skogslösa landskapet i Ystads kommun och har blivit så van vid människor, att den inte ens avbröt attacken mot en häst, trots att mannen i ägarfamiljen gick emot och den och gormade och skrek. Det är synd om vargen.” skriver Moilanen i en krönika i dagens JaktJournalen.

Här är planen

Läs hela Naturvårdsverkets förvaltningsplanen här: Nationell förvaltningsplan för varg 2026-2031