Svenska parlamentariker om hur de röstat i EU:s djurskyddsfrågor

EU-VALET. Flera omröstningar om djurskydd har genomförts i EU-parlamentet under nuvarande mandatperiod (2019-2024). Vill du veta hur de svenska parlamentarikerna röstat? Scrolla ner!

Varje mandatperiod hålls tusentals omröstningar i EU-parlamentet. Vi har valt ut några av de som berör synen på hur djur ska behandlas. Hur har de enskilda parlamentarikerna egentligen röstat i omröstningar som rör djurskyddet? Och varför?

Samtliga svenska parlamentariker, som både suttit i EU-parlamentet under nuvarande mandatperiod och tillhör sitt partis två toppkandidater till det kommande EU-valet, har fått frågan varför de röstat som de gjort i de tre första omröstningarna. Läs och jämför deras svar innan du bestämmer dig vem du vill ge din röst den 9 juni.

CAP, Common agricultural policy, 2021-2027, 23 oktober 2020

• Klicka och se hur de svenska parlamentarikerna röstade

  Bakgrund: 23 oktober 2020 hölls mandatperiodens viktigaste omröstningar för alla de av EU:s miljarder djur som hålls inom lantbruket. Den gemensamma jordbrukspolitiken skulle slås fast i CAP, Common agricultural policy, för 2021–2027. Djuren som hålls inom lantbruket berörs både genom konkreta beslut om djurvälfärdsersättningar och de mer övergripande hållbarhetsmålen.

  Debatterna och omröstningarna kring CAP 2021-2027 pågick under flera dagar i oktober 2020. Bland de svenska parlamentarikerna röstade åtta för och nio mot i delen som gällde marknaden. De två parlamentarikerna från gruppen RE, Renew Europe Abir Al-Sahlini (C) och Fredrick Federley (C) la ner sina röster.

  Varför la du ner din röst, Abir Al-Sahlani (C)?
  – EU:s jordbrukspolitik röstades igenom i form av tre stora lagstiftningsärenden. Centerpartiet röstade för två av dem (hela finansieringspaketet, och det stora paketet för de strategiska planerna), men valde att lägga ner vår röst i den tredje, då vi ansåg att den innehöll för mycket statlig detaljstyrning av marknaden, säger Abir Al-Sahlani.

  De parlamentariker från Sverige som röstade emot var S&D-gruppens Johan Danielsson (S), Heléne Fritzon (S), Jytte Guteland (S) och Evin Incir (S), GUE/NGL-gruppens Malin Björk (V), RE-gruppens Karin Karlsbro (L) och Greens/EFA-gruppens Jakop G. Dalunde (MP), Pär Holmgren (MP) och Alice Bah Kuhnke (MP).

  Varför röstade du mot, Karin Karlsbro (L)?
  – En av Liberalernas allra viktigaste frågor i valet 2019 var att kraftigt minska subventionerna till jordbruket. Tyvärr levde den nya CAP:en inte alls upp till våra förväntningar då EU fortsätter att plöja ner miljarder i stöd som hade kunnat användas till betydligt bättre ändamål, svarar Karin Karlsbro.

  Varför röstade du mot, Heléne Fritzon (S)?
  – Anledningen till detta är att vi anser att hela jordbrukspolitiken behöver reformeras. Vi har konsekvent röstat för mer klimat- och miljöåtgärder i jordbrukspolitiken och för bättre djurskydd i EU, svarar Heléne Fritzon.

  Varför röstade du emot, Pär Holmgren (MP)?
  – Jag skulle kunna prata om CAP:en hur länge som helst, men för att ta det kort: grundproblematiken med den är just att den är väldigt centrerad på att maximera de kortsiktiga vinsterna. Man tar varken hänsyn till djurens välfärd, deras välmående eller biologisk mångfald, klimatarbete och klimatomställning, säger Pär Holmgren.
  
  Sara Skyttedal (KD) som i årets EU-val kandiderar för Folklistan var frånvarande och S&D-gruppens Erik Bergkvist (S) hade anmält förhinder.

  Följande parlamentariker från Sverige röstade för: EPP-gruppens Arba Kokalari (M), David Lega (KD), Jessica Polfjärd (M), Tomas Tobé (M), Jörgen Warnborn (M), ECR-gruppens Peter Lundgren (SD) partilös ledamot sedan mars 2022, Jessica Stegrud (SD) och Charlie Weimers (SD).

  Vi har sökt Tomas Tobé (M), Jessica Polfjärd (M), Johan Danielsson (S) och Charlie Weimers (SD) för att få deras bakgrund till varför de röstade som de gjorde.

  De parlamentariker som kandiderar i EU-valet 2024 är markerade i fetstil.

  På grund av förseningar infördes CAP:en först år 2023.
  Ta del av betänkandet som röstades igenom här:A8-0198/2019
  Läs den strategiska planen som slutligen klubbades för: 2023-2027

  Text Katarina Hörlin & Jörgen Olsson

• VÄLFÄRDEN FÖR DJUREN I LANTBRUKET, 15 februari 2022

• Klicka och se hur de svenska parlamentarikerna röstade

  Bakgrund: 15 februari 2022 hölls en omröstning i EU-parlamentet kring AGRI:s, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, genomföranderapport om produktionsdjurens välfärd, (Implementation report on on-farm animal welfare), där bland annat förslaget om en gemensam djurvälfärdsmärkning ingick.
  Resultat: Förslaget antogs med 496 röster för, 140 mot och 51 ledamöter avstod.

  Ta del av betänkandet här: A9-0296-2021
  Här är den antagna texten: TA-9-2022-0030

  Fjorton av de svenska parlamentarikerna ställde sig positiva till förslaget och röstade ja. De var Arba Kokalari (M), för gruppen EPP, Kristdemokraterna och liberalkonservativa, David Lega (KD), EPP, Jessica Polfjärd (M), EPP, Sara Skyttedal (KD) EPP kandiderar i år för Folklistan, Tomas Tobé (M) EPP, Jörgen Warborn (M) EPP, Heléne Fritzon (S) S&D, Progressiva förbundet av Socialdemokrater, Evin Incir (S) S&D, Peter Lundgren (SD) partilös sedan mars 2022 ECR, Konservativa och reformister, Jessica Stegrud (SD) ECR, Charlie Weimers (SD) ECR, Abir Al-Sahlani (C), RE, Renew Europe, Karin Karlsbro (L), RE, och Emma Wiesner (C), RE.

  Varför röstade du  för, Abir Al-Sahlani (C) ?
  – Jag vill se striktare regler för djurvälfärd på EU-nivå, och tror att djurvälfärdsmärkning är ett utmärkt sätt att ge incitament för förbättringar och samtidigt kunna ge tydligare information till konsumenter, svarar Abir Al-Sahlani.

  Varför röstade du för, Karin Karlsbro (L)?
  – Liberalerna tror på tydlig märkning av produkter. Det ska vara lätt att göra rätt för EU:s konsumenter när det kommer till att välja mat i butiken som har producerats på ett schysst sätt. Framöver vill vi att EU:s veterinärmyndighet ska vara ”matens och märkningens FBI”, med resurser och sanktionsmöjligheter för att se till att medlemsländerna följer regler kring djurskydd och livsmedelssäkerhet, svarar Karin Karlsbro.

  Varför röstade du för, Heléne Fritzon (S)?
  – Vi röstade för förslaget att se över hela EU:s lagstiftning om produktionsdjurs välbefinnande, eftersom det i flera rapporter konstaterats att lagarna är föråldrade. Vi vill alltså se ett större omtag än enbart en märkning, svarar Heléne Fritzon.

  Fyra av de svenska parlamentarikerna, Jakop G. Dalunde (MP), Greens/EFA, De Gröna, Pär Holmgren (MP), Greens/EFA, Alice Bah Kuhnke (MP) Greens/EFA och Malin Björk (V) GUE/NGL, Vänstergruppen, röstade emot.

  Varför röstade du emot, Alice Bah Kuhnke (MP)?
  – Den nuvarande djurskyddslagstiftningen är till största delen föråldrad, med en allmän förordning för alla arter från 1998 och ett fåtal artspecifika direktiv för de viktigaste arterna/ålderskategorierna som värphöns, grisar och kalvar. Genomförandet av djurskyddsbestämmelserna varierar, men för vissa direktiv är det systematiskt dåligt med låga nivåer av kontroller, datainsamling och övervakning.
  Genomföranderapporten om produktionsdjurens välfärd skulle diskutera svagheterna i dagens lagstiftning – pågående överträdelser av viktiga direktiv, låg kontrollnivå, föråldrade standarder och behov av vetenskaplig uppdatering. Sluttexten som lades fram för omröstning i parlamentet fokuserade helt på frågor om konkurrenskraft och kostnader, och gav ingen tydlig vägledning varken för jordbrukare som vill ta sig ur intensifieringsracet eller för medborgare som vill se högre standarder fastställas och upprätthållas.  Därför röstade vi emot, svarar Alice Bah Kuhnke.

  Varför röstade du emot, Pär Holmgren (MP)?
  – Av samma skäl som Alice Kuhnke tar upp.

  Varför röstade du för, Emma Wiesner (C)?
  – Djurvälfärdsmärkning är jätteviktigt för att också öka konsumenters medvetenhet och för att sprida information om att det ser väldigt olika ut ur ett djurvälfärdsperspektiv för djuren i Europa. Jag tycker konsumentmakt är ett väldigt viktigt demokratiskt medel. Och det är inte samma höga djurvälfärd i alla delar av Europa och alla delar av världen. Då tycker jag att om man uppfyller höga krav och god djurvälfärd ska man som konsument ha rätt att få veta det, och få mer information att gå på än att bara tänka med plånboken.

  – Jag tror det är svårt för de gröna och vänstern att acceptera det, att det även finns kött som kan ha producerats bra och hållbart. De menar att man inte ska uppmuntra till animaliekonsumtion. Men där menar jag att det är bättre att vi jobbar med lantbrukssektorn och de som faktiskt har implementerat åtgärder för att förbättra för djuren och att visa upp det för kunder och konsumenter, så det kan göras mer hållbara val när djuren har behandlats väl och att det är skillnad på importerat kött och svensk kött. Då är det ett jätteviktigt medel för att visa upp kött som har producerats under olika goda förhållanden. Där är vänstern alldeles för naiv och idealistisk. Men vi har ju en ganska hög animaliekonsumtion och där är det väl vettigt att göra den så bra och hållbar som möjligt, säger Emma Wiesner.

  Malin Björk (V) förklarade varför hon röstade emot i sin Explanations of votes:
  – Detta betänkande var tänkt att ta sig an frågor som rör tillämpningen av EU-lagstiftningen på djurskyddsområdet när det gäller lantbrukets djur. Men trots de föresatserna präglas det slutgiltiga förslaget snarare av ett oproportionerligt stort fokus på lantbrukssektorns ekonomiska intressen och desto mindre på djurens situation. Betänkandets ambitioner på djurskyddsområdet är alldeles för låga. Tyvärr föll också försöket att ersätta detta betänkande med EU-parlamentets miljöutskotts yttrande. Därmed fanns inget annat alternativ för mig än att rösta nej till detta betänkande i slutomröstningen, förklarar Malin Björk.
  

  La ned sina röster gjorde de tre svenska parlamentarikerna Erik Bergkvist (S) S&D, Ilan De Basso (S) S&D och Jytte Guteland (S) S&D. Skälen var att de stödde en alternativ rapport som tidigare hade antagits av ENVI, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.
  ”Det alternativa förslaget konstaterar brister i EU-direktiven om produktionsdjurens välbefinnande och bedömer att de är föråldrade, ofta otillräckliga och saknar artspecifikt skydd för vissa arter såsom mjölkkor, slaktkycklingar och avelshöns, kaniner, får och kalkoner. Rapporten uppmanar kommissionen att se över lagstiftningen om djurs välbefinnande och hälsa, samt säkerställa att kraven är tydliga, exakta och ändamålsenliga när det gäller att skydda produktionsdjur i samband med födseln, uppfödning, transport och slakt.
  Vidare betonar rapporten att det i direktivet om värphöns och direktivet om kalvar har funnits en kombination av undantag, vaga villkor och en avsaknad av särskilt skydd i EU-lagstiftningen parallellt med olika nationella regler, vilket har snedvridit konkurrensen på den inre marknaden. Rapporten framhåller att ohälsosam kost med för mycket salt, socker, fett och animaliskt protein utgör viktiga riskfaktorer för sjukdom och dödlighet i EU. En hållbar kost med mer växtbaserade livsmedel och med färre animaliska livsmedel kan bidra positivt till den globala hälsan, klimatet och miljön, och innebära att målen i den gröna given och Parisavtalet uppnås snabbare.
  Jordbruksutskottets (AGRI:s reds anm) rapport fastslår i sin tur att investeringar i bättre djurskydd leder till ökade produktionskostnader och en ökad arbetsbörda för uppfödarna, oavsett vilken sorts uppfödning det rör sig om, och ytterligare offentliga stöd från EU:s jordbrukspolitik för investeringar i djurskydd efterfrågas. Inkomststödet i pelare I för åren 2023–2027 kräver dock en öronmärkning på minst 25 procent för miljö, klimat och djurens välbefinnande. Dessutom öronmärks minst 35 procent i pelare I (landsbygdsfonden) gällande satsningar inom miljö, klimat, och djurens välbefinnande. Dessa stöd torde stimulera till ytterligare investeringar i bättre djurskydd 2023–2027, samtidigt som jordbrukarnas absorptionsförmåga för stöd till djurens välbefinnande bör säkerställas.
  Jordbruksutskottet anser att åtgärder för bättre djurens välbefinnande kan vara kontraproduktiva och undergräva hållbarhetsaspekter såsom hälsa och säkerhet, bekämpning av antimikrobiell resistens samt insatser för att minska växthusgasutsläppen. Vi delar inte utskottets bild om att det föreligger en målkonflikt mellan skärpta djurskyddsregler i EU och klimat och hälsa. Istället bör skärpningar av EU:s djurskyddslagstiftning kunna utformas på ett sådant sätt att produktionsdjurens välbefinnande säkerställs, samtidigt som miljö, klimat, och hälsa, samt jordbrukarnas konkurrenskraft beaktas och värnas.” förklarade de i sin ”Explanation of Votes” i EU-parlamentet efter att omröstningen hållits.

  Tomas Tobé (M) och Charlie Weimers (SD) har sökts för att de ska få ge sina skäl till varför de röstade för förslaget men de har inte återkommit.

  Alla parlamentariker som kandiderar i årets EU-val är markerade med fetstil.
  

  Text Katarina Hörlin, Jörgen Olsson & Hasse Gänger

   

   

• OMRÖSTNING OM ATT RÖSTA FÖR ATT STÖTTA FFE, ETT PÄLSFRITT EU, 19 oktober 2023

• Klicka och se hur de svenska parlamentarikerna röstade

  Bakgrund: 19 oktober 2023 hölls debatten European Citizens’ Initiative Fur Free Europe i EU-parlamentet. Vid denna debatt fanns EU-kommissionären Iliana Ivanova med som åhörare. Ivanova är kommissionär för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdomsfrågor, och hon avslutade dagen med att säga att medborgarinitiativet FFE vilket samlat 1,7 namnunderskrifter som stöttar kraven på att förbjuda såväl pälsdjursuppfödning i EU som import av pälsar från pälsdjursuppfödning, skulle antas i december. Något som sedan inte skedde.

  ”Dagens debatt har gett ett bra bidrag, tillsammans med förra veckans offentliga utfrågning, inför kommissionens bedömning av medborgarinitiativets önskemål. Det kommer både att hjälpa oss att formulera våra slutsatser i skrivelsen om ett pälsfritt Europa som vi kommer att anta i december, och att reflektera över vägen framåt när det gäller djurens välfärd. Än en gång tackar jag er för era åsikter och idéer som uttryckts idag”, sa Iliana Ivanova.

  EU-parlamentarikern Anja Hazekamp föreslog på begäran av The Left Group, vilken hon tillhör, att det i anslutning till debatten som just hållits skulle ske en omröstning om EU-parlamentet vid ett senare tillfälle skulle rösta om parlamentet skulle ställa sig bakom kraven i Fur Free Europe.
  Resultat: Förslaget om att hålla en sådan omröstning röstades ned. 101 röstade för, 227 mot och 17 la ner sina röster.

  Två av de svenska parlamentariker som var med vid detta tillfälle röstade för: Pär Holmgren (MP) som tillhör gruppen Greens/EFA och Alice Bah Kuhnke (MP), Greens/EFA.
  – Hade vi som var för varit i majoritet skulle det kunna ha landat i en resolution. En resolution är  ett uttryck av en åsikt, men kan vara viktig om det blivit en skarpt formulerad text, som man senare kunnat utgå ifrån när det beslutas om lagstiftning, säger Pär Holmgren.

  Övriga sex svenska parlamentariker som närvarade vid omröstningen röstade mot. Det var
  Charlie Weimers (SD) för gruppen ECR, Heléne Fritzon (S) för gruppen S&D, Ilan de Basso (S) för gruppen S&D, Tomas Tobé (M) för gruppen EPP, Abir Al-Sahlani (C) för gruppen RE, och Emma Wiesner (C) RE.

  Varför röstade du nej till att hålla denna omröstning, Emma Wiesner (C)?
  – Centerpartiets inställning till pälsdjursuppfödning är att den ska få finnas, men att den måste följa höga djurskyddregler. Annars är det risk för att det i Sverige och Europa kommer att ske under ännu sämre djurskydd utan kontroller. Och då har vi inte vunnit något när det gäller djurens bästa. Vi har en pragmatiskt hållning i den frågan. Jag personligen som EU-parlamentariker är betydligt mer kritisk till pälsdjursuppfödning rent generellt. Jag tror att om vi inför det gemensamt i Europa har vi mycket att vinna på det. Men där delar jag och mitt parti samma hållning att om det ska finnas pälsdjursuppfödning är det bättre om det kan göras i Sverige.
  – Fur Free Europe vill ha handelsförbud för pälsdjur, och där måste man vara mer pragmatisk om det redan finns pälsar som producerade, då tycker jag inte att man ska förbjuda att använda dem. Utan att de tvärtom ska gå till källan och begränsa uppfödningen av fler pälsar, säger Emma Wiesner.

  Heléne Fritzon (S), varför röstade du nej till att hålla denna omröstning?
  – Denna omröstning var inte planerad på förhand utan gällde ett sent tillägg på agendan. Vi bedömde att det inte var möjligt att få in detta på dagordningen, förklarar hon.

  Varför röstade du nej till att hålla denna omröstning, Abir Al-Sahlani, (C)?
  – Centerpartiets inställning till pälsdjursuppfödning är att den ska få finnas, men att den självklart måste följa de djurskyddsregler som vi har i Sverige. Om vi skulle införa ett förbud i Sverige, så skulle produktionen flytta utomlands till länder med ännu sämre djurskydd och utan kontroller. Då har vi inte vunnit något, när det gäller djurens bästa, säger Abir Al-Sahlani.

  Charlie Weimers (SD) och Tomas Tobé (M) som båda röstade nej har inte återkommit med svar på vilka skäl de hade.

  Alla parlamentariker som kandiderar i årets EU-val har sina namn markerade i fetstil.

  Så är läget för kraven i medborgarinitiativet FFE nu: EFSA, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, ska redovisa ett vetenskapligt yttrande senast i mars 2025. EU-kommissionen ska därefter senast mars 2026 redovisa vilka åtgärder den avser att ta.

  Text Katarina Hörlin, Jörgen Olsson & Hasse Gänger.

Fler omröstningar som rört djurskyddet

• DJURTRANSPORTOMRÖSTNINGEN, 20 januari 2022

• Klicka och se hur de svenska parlamentarikerna röstade

  Bakgrund: Det tillfälliga ANIT-utskottet eller Undersökningskommittén för frågor om skyddet av djur under transport, som är dess officiella namn, arbetade fram förslag för att skärpa reglerna för EU:s djurtransporter.

  De svenska parlamentarikerna Pär Holmgren (MP), Fredrick Federley (C) som efter sin avgång 2020 ersattes av Emma Wiesner (C) och Jytte Guteland (S) ingick. Efter arton månaders arbete röstade ANIT i december 2021 fram vilka ståndpunkter gruppen skulle anta i sin rapport. Förslaget om max åtta timmar som huvudregel för alla djurtransporter inom EU föll med en röst.

  Många satte dock sitt hopp till denna omröstning, som skedde den 20 januari 2022 i EU-parlamentet, för att få igenom maxgränsen på åtta timmar för alla djurtransporter. Maxgränsen skulle inte endast gälla som princip, vilket i praktiken hade inneburit att det funnits kryphål, utan den skulle vara en skarp gräns. Den Gröna gruppen la fram ett förslag om en sådan maxgräns på 8 timmars transporttid, men det gick inte igenom. Dock röstade alla svenska parlamentariker för förslaget på max 8 timmars transporttid när det kom upp till omröstning.

  Samtliga svenska parlamentariker som var närvarande vid omröstningen röstade för slutförslaget, utom Alice Bah Kuhnke (MP), Greens/EFA, och Malin Björk (V) GUE/NGL, Vänstergruppen, som la ner sina röster.
  Varför la du ner din röst, Alice Bah Kuhnke?
  – Vi gröna har drivit den här frågan länge och intensivt. Att rapporten överhuvudtaget kom på plats är en stor framgång och vi lyckades få en majoritet i EU-parlamentet för flera viktiga krav för hårdare kontroller och regleringar av djurtransporterna. Men tyvärr föll vårt förslag på max åtta timmars transporter i omröstningen. Det var en avgörande fråga för mig och därför lade jag ner min röst, säger Alice Bah Kuhnke.

  De svenska parlamentarikerna som röstade för: Abir Al-Sahlani (C) Gruppen RE, Renew Europe i EU-parlamentet, Karin Karlsbro (L) RE, Emma Wiesner (C) RE, Jakop G. Dalunde (MP) Greens/Efa, De Gröna/Europeiska fria Alliansen, Pär Holmgren (MP) Greens/Efa, Peter Lundgren (SD) ECR, European Conservatives and Reformists, Jessica Stegrud (SD) ECR, Charlie Weimers (SD) ECR, Ilan de Basso (S) S&D, Progressiva förbundet av Socialdemokrater, Heléne Fritzon (S) S&D, Jytte Guteland (S) S&D, Evin Incir (S) S&D, Erik Bergkvist (S) S&D
  Arba Kokalari (KD) EPP, European Peoples party, David Lega (KD)  EPP, Jessica Polfjärd (M) EPP, Sara Skyttedal (KD), men kandiderar i 2024-års EU-val för Folklistan, EPP, Tomas Tobé (M), EPP och Jörgen Warnborn (M) EPP.

  Parlamentarikerna som kandiderar i EU-valet 2024 är markerade i fetstil.

  Fler reaktioner efter omröstningen: Besvikelse efter röstning i EU-parlamentet
  Läs förslaget som antogs med 557 röster för, 55 mot: B9-0057/2022 – 2021/2736(RSP)

  Text Katarina Hörlin

• SKYDDA EU:s INRE MARKNAD OCH FÖRHINDRA DJURSMUGGLINGEN 12 februari 2020

• Klicka här: Så röstade de svenska parlamentarikerna om hundsmuggling

  Bakgrund: Resolutionen handlar om att skydda EU:s inre marknad och konsumenträtten mot de negativa följderna av den illegala handeln med sällskapsdjur. (Resolution on protecting the EU’s internal market and consumer rights against the negative implications of the illegal trade in companion animals.) Resolutionen kräver bland annat obligatorisk id-märkning och registrering av hundar och katter i EU.

  Samtliga närvarande svenska parlamentariker röstade ja: Arba Kokalari (KD) gruppen EPP, European Peoples party, David Lega (KD) EPP, Sara Skyttedal (KD), kandiderar för Folklistan i EU-valet 2024, EPP, Tomas Tobé (M) EPP, Jörgen Warnborn (M) EPP, Erik Bergkvist (S) gruppen S&D, Progressiva förbundet av Socialdemokrater, Johan Danielsson (S) S&D, Heléne Fritzon (S) S&D, Jytte Guteland (S) S&D, Evin Incir (S) S&D, Jessica Stegrud (SD) gruppen ECR, European Conservatives and Reformists, Charlie Weimers (SD) ECR, Jakop G. Dalunde (MP) gruppen Greens/Efa, De Gröna/Europeiska fria Alliansen, Pär Holmgren (MP) Greens/Efa, Alice Bah Kuhnke (MP) Greens/Efa, Fredrick Federley (C) gruppen RE, Renew Europe, Karin Karlsbro (L) RE och Malin Björk (V) gruppen GUE/NGL, Enade Europeiska vänstern/Nordisk grön vänster.

  Resultat: Förslaget antogs med 607 röster för, 3 mot och 19 la ned sina röster.

  Läs mer om förslaget: EU-parlamentet vill se obligatorisk id-märkning av hundar & katter

  Text Katarina Hörlin

• FRÅN JORD TILL BORD (FROM FARM TO FORK) 19 oktober 2021
  

• Klicka här: Så röstade de svenska parlamentarikerna om Jord till bord

  Bakgrund: Jord till bord-strategin ska verka för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem. I strategin ingår att djurskyddet inom EU förbättras. För att förverkliga detta i konkreta lagar skulle EU-kommissionen göra en översyn av hela EU:s djurskyddslagstiftning och anpassa den efter de senaste vetenskapliga rekommendationerna från den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA, European Food Safety Agency.

  Jord till bord-strategin går hand i hand med EU:s strategi för biologisk mångfald 2030. Senast 2030 ska den ekologiska produktionen utgöra 25 procent av åkermarken i EU. Andra huvudmål är att säkerställa en tillräcklig mängd livsmedel inom planetens gränser, halvera användningen av bekämpningsmedel, gödningsmedel och försäljningen av antimikrobiella medel. En mer hållbar livsmedelskonsumtion och hälsosamma kostvanor ska främjas samtidigt som livsmedelsförlusterna och mängden livsmedelsavfall ska minska, som Europeiska rådet skrev i sin presentation Från jord till bord

  EU-kommissionen la fram sitt förslag till strategi i maj 2020, Ministerrådet meddelade sin inställning samma år, där de höll med om de övergripande målen men ville se konsekvensanalyser av varje mål. 2021 röstade EU-parlamentet fram sin position.
  
  Läs förslaget det röstades om: A9-0271/2021
  Resultat: Förslaget antogs med 452 röster för, 170 mot och 76 nedlagda röster.

  Fjorton av de svenska parlamentarikerna röstade ja till förslaget: Jessica Polfjärd (M), EPP, Tomas Tobé (M), EPP, Jörgen Warnborn (M), EPP, Erik Bergkvist (S), S&D, Johan Danielsson (S), S&D, Heléne Fritzon (S), S&D, Jytte Guteland (S), S&D, Evin Incir (S), S&D, Jakop G. Dalunde (MP), Greens/EFA, Pär Holmgren (MP), Greens/EFA, Alice Bah Kuhnke (MP), Greens/EFA, Abir Al-Sahlani (C), RE, Emma Wiesner (C), RE och Malin Björk (V), GUE/NGL.

  Emma Wiesners (C), RE, och Abir Al-Sahlinis (C), RE, motiverar sitt ja med att Jord till bord-strategin banar vägen för en mer hållbar livsmedelssektor.
  ”Det är en viktigt strategi som bland annat innehåller skarpa skrivningar om minskat antibiotikaanvändande, en försiktigt positivitet gentemot nya växtförädlingsmetoder samt krav på höjd djurvälfärd över hela unionen. Centerpartiet anser inte att vi ska ha krav på bindande reduktion av gödningsmedel och växtskyddsmedel, vilket föreslås i strategin. Vi har markerat mot detta i alla omröstningar samt fått igenom att de föreslagna reduktionerna ska utgå från medlemsstaterna tidigare gjorda reduktioner. Detta är väldigt viktigt för Sverige, då vi redan gjort stora reduktioner.” förklarade de i sin Explanations of Votes i parlamentet efter omröstningen.

  Socialdemokraterna Heléne Fritzon, Jytte Guteland och Erik Bergkvist från gruppen S&D lyfte fram följande:
  ”Vi socialdemokrater valde att rösta för jord-till-bord-strategin, som sätter ut riktningen mot en mer hållbar livsmedelssektor. Det är viktigt både för miljö och hälsa med ambitiösa målsättningar för minskad användning av exempelvis bekämpningsmedel och antibiotika.

  Vi valde att avstå i den del som handlade om avtalet mellan EU och Mercosur. Det är viktigt att EU driver på för fler frihandelsavtal och att de blir ekologiskt och socialt hållbara. Att ta ställning redan nu till ett avtal som sannolikt kommer att omförhandlas hade inte varit konstruktivt. I stället ser vi fram emot att behandla det slutliga avtalet när det väl kommer till EU-parlamentet för godkännande. Det fanns också en skrivning i kompromissen som vi inte röstade om separat, om en studie kopplad till nya genomiska tekniker, däribland gensaxen CRISPR/Cas9, som vi också ser positiva möjligheter med.”

  Inför omröstningen konstaterade Pär Holmgren (MP) Greens/EFA att vi befinner oss i tre kriser just nu inom klimat, mat och hälsa.

  ”Vi förstår nog alla att de här hänger ihop med varandra, att de påverkas av vårt livsmedelsproduktionssystem och att de också påverkar detsamma. De här brutala attackerna, som jag i alla fall hört från delar av högern, men framför allt från lobbyistorganisationer från det industrialiserade jordbruket, är faktiskt därför helt obegripliga. Ska vi bråka om målsättningar som i förlängningen handlar om att vi alla ska ha mat att äta i framtiden?

  De som fortfarande försöker beskriva hållbarhetsmålen och de målsättningar som handlar om att just ha mat att äta i framtiden som någonting som står emot varandra, har inte alls hängt med i utbildningen och forskningen. Så jag hoppas verkligen att alla försök som kommer att läggas fram nu för att försvaga den text som trots allt har förhandlats fram i utskottet, kommer att röstas ner i morgon. Strategin är inte helt perfekt, men vi ska definitivt inte försvaga den. Och i nästa steg ska vi inte bara gå från jord till bord. Vi ska också gå från ord till handling.”

  Fyra svenska parlamentariker röstade nej till förslaget: Peter Lundgren (SD), ECR, Jessica Stegrud (SD), ECR, Charlie Weimers (SD), ECR, och Karin Karlsbro (L), RE.

  La ner sina röster gjorde David Lega (KD), EPP och Sara Skyttedal (KD), EPP. Arba Kokalari (M), EPP hade förhinder

  De parlamentariker som kandiderar i årets EU-val är markerade i fetstil. 

  Text Katarina Hörlin

• PÅSKYNDA ÖVERGÅNGEN TILL DJURFRI FORSKNING, 15 september 2021
  

• Klicka här: Så röstade de svenska parlamentarikerna om djurfri forskning

  Bakgrund: Omröstningen gällde en resolution, där EU-parlamentet vill se en handlingsplan med tydliga tidslinjer som visar när målen att uppnå en konkret minskning av djurförsök inom forskning, lagstadgade tester och utbildning ska ske. En samordning mellan kommissionen, medlemsstater, offentliga och privata aktörer, samt en ökad integration av djurfria metoder i EU:s regleringsprocesser och forskningsfinansiering efterlyses.
  Läs mer om sakfrågan: RC-B9-0425/2021
  Resultat: Förslaget antogs med 667 för, 4 mot och 16 nedlagda röster.

  Samtliga svenska parlamentariker röstade för förslaget:
  EPP-gruppens Arba Kokalari (M), David Lega (KD) Jessica Polfjärd (M) Sara Skyttedal (KD) kandiderar för Folklistan 2024, Tomas Tobé (M) Jörgen Warnborn (M), S&D-gruppens Erik Bergkvist (S), Johan Danielsson (S), Heléne Fritzon (S), Jytte Guteland (S), Evin Incir (S), ECR-gruppens Peter Lundgren (SD), Jessica Stegrud (SD), Charlie Weimers (SD), Greens/Efa-gruppens: Jakop G. Dalunde (MP), Pär Holmgren (MP), Alice Bah Kuhnke (MP), RE-gruppens Abir Al-Sahlani (S) Karin Karlsbro (L) Emma Wiesner (C) och GUE/NGL-gruppens  Malin Björk (V) GUE/NGL.

  De parlamentariker som kandiderar i årets EU-val är markerade i fetstil.

  Text Katarina Hörlin

• MER FISK I HAVEN, 21 januari 2021

• Klicka här: Så röstade de svenska parlamentarikerna om mer fisk i haven

  Bakgrund: Ett betänkande om mer fisk i haven – åtgärder för att främja återhämtning av bestånd över maximal hållbar avkastning, inbegripet återhämtningsområden för fisk och marina skyddsområden som lämnats av Fiskeriutskottet röstade EU-parlamentet om.
  Läs mer om sakfrågan: A9-0264/2020
  Resultat: Förslaget antogs med 362 röster för, 248 mot och 71 nedlagda röster.

  Alla svenska parlamentariker röstade för, utom David Lega (KD), EPP som röstade mot och de övriga svenska svenska parlamentarikerna i EPP-gruppen Arba Kokalari (M) Jessica Polfjärd (M) Tomas Tobé (M) och Jörgen Warnborn (M) la ner sina röster med förklaringen att Moderaterna anser att haven är viktiga att bevara och att åtgärder krävs för att uppnå hållbara fiskebestånd, fast inte genom de åtgärder betänkandet föreslår. Bland annat vände Moderaterna sig mot att utse marina skyddsområden inom ramen för fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet samt ramdirektivet för en marin strategi.

  Pär Holmgren (MP), Greens/EFA, som röstade för förslaget, lyfte fram att det var kollegan från den Gröna gruppen, Isabella Lövin, som la grunden för EU:s fiskeripolitik 2013.
  – Ett mycket viktigt arbete och stort tack så här i efterskott till dig Isabella för det. Men nu måste vi ta flera viktiga stora steg framåt. Vi måste verkligen skydda 30 procent av EU:s havsområden mot överexploatering och utfiskning. Vi måste också se till att fiskekvoterna är baserade på vad ekosystemtjänsterna kan leverera, att de är hållbara på riktigt. Vi måste få stopp på de rent skadliga fiskemetodern. Bottentrålningen ställer till med enorma skador för växter och djur och hela ekosystem på havsbotten. Lösningen är att fokusera på det lokala, småskaliga, kustnära fisket. Det ger inte bara friskare hav utan också en möjlighet till nya arbetstillfällen i de ofta mindre orter vid kusterna och ett bidrag till en långsiktigt hållbar landsbygd, sa Pär Holmgren.

  De parlamentariker som kandiderar i årets EU-val är markerade i fetstil.

  Text Katarina Hörlin

• SKYDD AV MARINA EKOSYSTEM FÖR HÅLLBART FISKE, 18 januari 2024

• Klicka här: Så röstade de svenska parlamentarikerna om förslaget

  Bakgrund: Betänkandet gällde en handlingsplan i EU för att skydda och återställa de marina ekosystem för hållbart och motståndskraftigt fiske. En knäckfråga var bottentrålningen.
  Läs mer om sakfrågan: A9-0437/2023
  Resultat: Förslaget antogs med 402 röster för, 95 emot, och 57 la ner sina röster.

  Tolv svenska parlamentariker röstade för och fem mot. Två, ECR:s Johan Nissinen (SD) och Charlie Weimers (SD), la ned sina röster.

  Malin Björk (V) i gruppen GUE/NGL motiverade sitt nej såhär:
  – Jag röstade nej till detta betänkande eftersom dess huvudlinje är att försvaga det skydd av den marina havsmiljön som kommissionen föreslagit. Framför allt måste den destruktiva bottentrålningen fasas ut som fiskemetod, och linjen i detta betänkande är att försvåra den utfasningen, sa hon i parlamentet efter omröstningen.

  Även Karin Karlsbro (L), RE, Jakop G. Dalunde (MP), Greens/EFA, Pär Holmgren (MP), Greens/EFA och Alice Bah Kuhnke (MP), Greens/EFA röstade nej.

  För förslaget röstade Arba Kokalari (M), EPP, David Lega (KD), EPP, Sara Skyttedal (KD) kandiderar för Folklistan i årets val, EPP, Tomas Tobé (M), EPP, Jörgen Warborn (M), EPP, Ilan de Basso (S), S&D, Heléne Fritzon (S), S&D, Evin Incir (S), S&D, Carina Ohlsson (S), S&D, Peter Lundgren (SD), ECR, Abir Al-Sahlani (C), RE och Emma Wiesner (C), RE.

  De parlamentariker som kandiderar i EU-valet 2024 är markerade i fetstil.

  Text Katarina Hörlin

• END THE CAGE AGE – låt inga djur i lantbruket sitta i bur, 10 juni 2021

• Klicka här: Så röstade de svenska parlamentarikerna om End the Cage Age

  Bakgrund: Medborgarinitiativet End the Cage Age, som kräver att buråldern inom lantbruket avslutas, fick långt över en miljon underskrifter. EU-parlamentet röstade igenom en resolution som stöttade kraven i End the Cage Age. Omkring 300 miljoner djur – hönor, suggor, kalvar, kaniner, gäss – hålls i burar inom lantbruken i EU.
  Läs mer: B9-0296/2021, B9-0302/2021
  Resultat: Betänkandet antogs med 558 röster för, 37 mot och 85 la ned sina röster.

  Samtliga närvarande svenska parlamentariker röstade för, närvarande var alla utom Arba Kokalari (M) som hade förhinder.

  Karin Karlsbro (L), RE, lyfte fram Marit Paulsen i debatten inför omröstningen:
  ”Marit Paulsen, tidigare Europaparlamentariker för liberalerna, är en av Europas modigaste kvinnor eller tant, som hon brukar kalla sig själv. Tänk att det behövdes en modig tant för att på allvar få upp frågan om hur vi behandlar djuren på EU:s agenda. Hon drev på för djurens rätt till sina naturliga beteenden, för grisens rätt till knorr på svansen, mot förebyggande antibiotikaanvändning, mot plågsamma djurtransporter, för ett djurens FBI som sätter dit djurplågarna. Marit stred. Marit vann. Tack Marit!

  Många djur har det väldigt bra, och god djurhållning blir bättre mat. Men den stora striden om att alla djur ska ha ett bra liv ligger fortfarande framför oss, och Marits frågor måste upp globalt. Hur vi hanterar våra djur är ett mått på vår civilisation och en förutsättning för god folkhälsa. All djurhållning måste garantera djuren ett värdigt liv och en anständig död. Tack till alla er 1,4 miljoner undertecknare av det medborgarinitiativ som vi diskuterar idag. Nu ligger arbetet framför oss.” sa Karin Karlsbro i debatten.

  Jytte Guteland (S), S&D, betonade vikten av att EU-kommissionen skyndade på översynen av EU:s djurskyddslagstiftning:
  ”Medborgarinitiativet ”End the cage age” har samlat 1,4 miljoner människor i unionen. Det finns därmed ett starkt folkligt stöd för att få stopp på djurburarna i lantbruket. Vårt samhälles anständighet avgörs av hur väl vi behandlar de mest värnlösa. Artikel 13 i fördraget beskriver djur som kännande varelser. Inget djur ska behöva plågas under en människas omvårdnad. Därför är en avveckling av burhållningen av djur i lantbruket så viktig och måste ske snabbt.

  Jag ber kommissionen att snabba på översynen av EU:s djurskyddslagstiftning och införliva parlamentets krav i samband med översynen av direktivet om skydd av animalieproduktionens djur. Djurplågeriet i EU måste upphöra, och en avveckling av djur i bur är ett steg på vägen för att återvinna också vår medmänsklighet. Storskaligt industriellt jordbruk är en del av det förgångna och måste skrotas till förmån för ett närodlat, ekologiskt och djurvänligt lantbruk.”, sa Jytte Guteland i debatten.

  Pär Holmgren (MP), Greens/EFA tackade EU:s medborgare:
  ”Det finns över 300 miljoner djur i EU som hålls i burar för produktion till mat och päls och annat. Det är fullständigt oacceptabelt att vi människor tvingar de här djuren att leva sina korta begränsade liv i burar. Vi behöver helt enkelt ett stopp, ett förbud, mot det här.

  Nu finns det ju dessutom andra alternativa sätt att föda upp djur, om man nu vill göra det. I motsats till vad vissa andra hävdar i debatten så skulle det här inte bara vara bra för djurens hälsa, utan också för oss människor. Det skulle vara ett sätt att skapa mer motståndskraft i hela matproduktionskedjan. Vi gröna har lagt ett antal ändringsförslag i omröstningen för att förstärka texten ytterligare. Jag hoppas verkligen att många i de andra politiska grupperna också stöder de här ändringsförslagen.

  Avslutningsvis, stort tack till alla medborgare som har stått bakom det här medborgarinitiativet, som ger oss möjligheten att arbeta vidare med de här frågorna. Det ska vi ta och göra det bästa möjliga av.” sa han i debatten.

  Det hände sedan: EU-kommissionen lovade att ta med kraven i sin översyn av EU:s djurskyddslagstiftning, och fasa ut burarna till 2027. Men hösten 2023 stod det klart att kraven i End the Cage Age inte kom med i den kraftigt reducerade lagstiftningsöversyn som kommissionen till slut la fram.

  Text Katarina Hörlin