Framgång att alla djurförsök för kemikalietester ska avskaffas i EU – fast färdplanen har brister

Strategin är på plats. Men resurser för genomförandet saknas. Det skriver Karin Gabrielsson Morton, en av landets mest insatta i djurförsöksfri forskning, om EU:s färdplan för avskaffande av djurförsök i kemikalietester. Ta del av hennes reflektioner:

”Äntligen har den publicerats, EU:s färdplan för att ersätta djurtester. Efterlängtad och försenad, men oerhört ambitiös och med ett tydligt mål: ALLA djurförsök som görs för att testa kemikalier ska bort.

All riskbedömning som krävs i lagstiftning och regelverk ska kunna ske med andra metoder än djurförsök i framtiden utan att minska säkerhetskraven. Det gäller allt från enskilda kemikalier och produkter, från läkemedel till bekämpningsmedel, och innefattar både hälsorisker och miljöpåverkan. EU kommer också att vara pådrivande internationellt för att ersätta djurtester, vilket innebär att färdplanen får effekter globalt. En enorm framgång för alla som arbetar för att fasa ut djurförsöken!

Men, fortfarande saknas både tillräcklig finansiering och en tidsplan.

Det är EU-kommissionen som utvecklat färdplanen. Fyra års arbete och åtskilliga konferenser, workshops och möjligheter till skriftliga kommentarer från bland andra myndigheter, forskare som utvecklar nya testmetoder, kemi- och läkemedelsbranschen och djurskyddsorganisationer ligger bakom de hundratals sidorna med specificerade mål och strategier. Färdplanen skulle ha presenterats redan under första kvartalet i år men flera förseningar gjordes att den i stället publicerades den 1 juni, precis inför lunchen under första dagen av en tredagarskonferens som handlade om färdplanens genomförande.

Kommissionen hade utlovat att implementering skulle påbörjas omedelbart efter publiceringen. Så blev det också med denna flygande start, när representanter från alla aktörer fanns på plats på konferensen i Bryssel och ytterligare experter deltog digitalt.

Mottagandet var mycket positivt. Alla tycktes överens om att det inte längre går att ifrågasätta ATT djurförsöken ska ersättas, utan nu handlar det om HUR vi gemensamt ser till att det sker, så snabbt som möjligt.

Att uppnå färdplanen blir inte enkelt och tidplanen är osäker. Det kommer att krävas ändringar i regelverken och tydliggörande av hur testresultat ska tolkas och bedömas. Det identifieras visserligen områden som till exempel allergitester och datormodellering av akut giftighet, där de djurförsöksfria metoderna finns och kommissionen hoppas vara klara med ändringar i regelverken senast 2029. Men när utfasning av djurtesterna sker, är fortfarande oklart.

För att fasa ut andra typer av djurtester krävs mer omfattande arbete. Framtidens riskbedömning kommer att baseras på kunskap om de biologiska mekanismerna på cell- och molekylnivå som ligger bakom skadliga hälsoeffekter, snarare än att titta på vilka symptom som försöksdjur uppvisar i djurtester. Det kommer att krävas forskning för att få fram kunskap och testmetoder som inte finns i dag.

Regelverken måste dessutom ändras för att möjliggöra helt nya strategier för hur säkerhets- och riskbedömningen ska gå till – även inom områden där nya, djurförsöksfria metoder redan finns utvecklade, men inte passar in i dagens system.

Det krävs ett helt nytt tankesätt. Och därmed även att industrin, myndigheter och forskare är med för att både utveckla, utvärdera och skapa förutsättningar för en djurförsöksfri framtid.

Vad som behöver ske är tydligt beskrivet i färdplanen. Men när och hur det ska ske, är fortfarande ett frågetecken. För strategin innehåller varken en tidsplan för när de olika djurförsöken ska ersättas (utöver tidpunkter för utvärderingar och avstämningar) eller tillskott av mer pengar.

Genom färdplanen finns strategin på plats. Industrin och forskarna står beredda. EU har sedan flera år satsat mycket pengar på forskning för att ersätta djurförsök, men dessa medel är långt ifrån tillräckliga. Det är märkligt att en så ambitiös färdplan inte kommer med en rejäl summa pengar för genomförandet. Det kommer att krävas forskningsanslag och laboratorietid för att utföra valideringsstudier.

Både EU:s och medlemsländernas myndigheter behöver tid, kompetens och resurser för att diskutera vetenskapliga frågor, erfarenheter från bedömning av testresultat och för att delta i arbetet med att förändra regelverken.

Fördelarna är stora, inte bara för försöksdjuren. De nya metoderna kommer att kunna öka kemikaliesäkerheten genom att möjliggöra fler och mer effektiva tester av enskilda kemikalier och blandningar, i fler kombinationer och koncentrationer, snabbare och billigare.

I Sverige behövs insatser från myndigheter, forskare och Sveriges 3R-center. Men istället för att satsa har politikerna under de senaste åren minskat resurserna.

Den öronmärkta finansieringen till 3Rcentret minskade från 15 miljoner kronor till noll. Centret har idag finansiering till tre tjänster i stället för tidigare tolv och mycket lite pengar till olika aktiviteter.
Den årliga finansieringen till forskning för att ersätta djurförsök har legat kvar på samma nivå, 13 miljoner per år, sedan 2009, och där konkurrerar forskning för att ersätta djurförsök med forskning om hur djurvälfärden vid djurförsök kan förbättras.
Svenska aktörer måste nu få de resurser som krävs för att bidra till genomförandet av färdplanen för att ersätta djurtester!”