Framgång att alla djurförsök för kemikalietester ska avskaffas i EU – fast färdplanen har brister

Strategin är på plats. Men resurser för genomförandet saknas. Det skriver Karin Gabrielson Morton, en av landets mest insatta i djurförsöksfri forskning, om EU:s färdplan för avskaffande av djurförsök i kemikalietester. Ta del av hennes reflektioner:

”Äntligen har den publicerats, EU:s färdplan för att ersätta djurtester. Efterlängtad och försenad, men oerhört ambitiös och med ett tydligt mål: ALLA djurförsök som görs för att testa kemikalier ska bort.

Riskbedömning som krävs i lagstiftning och andra regelverk ska göras utan djurtester i framtiden. Det gäller alla kemikalier och produkter, från bekämpningsmedel till läkemedel (med några undantag). Det ska ske utan att försämra säkerheten för hälsan och miljön. 

Strategin identifierar möjligheter att förbättra bedömningen av både hälso- och miljörisker, samtidigt som djurtester fasas ut. EU kommer också att vara pådrivande för att ersätta djurtestkrav i internationellt, vilket innebär att färdplanen får effekter globalt. Ambitionen är hög. Men, fortfarande saknas både tillräcklig finansiering och en tidsplan. Ett fåtal djurtester kommer att kunna fasas ut inom några år, medan det kommer att ta längre tid innan nya test- och bedömningsmetoder och ett nytt regelverk är på plats. En avstämning planeras till 2029.

Det är EU-kommissionen som tagit fram färdplanen, i tät dialog med myndigheter, forskare, metodutvecklare, kemi- och läkemedelsbranschen och djurskyddsorganisationer. Fyra år av konferenser, workshops och skriftliga kommentarer ligger bakom de hundratals medföljande sidorna med specificerade mål och strategier.

Färdplanen skulle ha varit klar i början av året, men förseningar gjorde att den i stället publicerades1 juni – precis innan lunch på första dagen av en tredagarskonferens i Bryssel, som handlade just om färdplanen. Ett löfte om att implementeringen skulle påbörjas omedelbart efter publiceringen uppfylldes därmed direkt. Representanter från alla aktörer fanns på plats och ytterligare experter deltog digitalt för att diskutera nästa steg och fortsatt samarbete.

Mottagandet var mycket positivt. Alla tycktes överens om att det inte längre går att ifrågasätta ATT djurförsöken ska ersättas, utan nu handlar det om HUR vi gemensamt ser till att det sker, så snabbt som möjligt.

Fördelarna är stora, inte bara för försöksdjuren. De nya metoderna förväntas kunna bidra till ökad kemikaliesäkerheten genom fler, snabbare och mer effektiva tester av enskilda kemikalier och blandningar.

Framtidens riskbedömning kommer att baseras på kunskap om de biologiska mekanismerna på cell- och molekylnivå som ligger bakom skadliga hälsoeffekter, snarare än att titta på vilka symptom och skador som försöksdjur uppvisar i djurtester. Det innebär samtidigt att de nya metoderna ger en annan typ av information än traditionella djurförsök. Resultat från exempelvis cellbaserade tester och datormodeller kan därför inte alltid användas direkt i dagens system för riskbedömning. Det behöver därför utvecklas tydliga principer för hur resultaten ska tolkas och vägas samman.

Nya modeller för riskbedömning behövs, och regelverk måste ändras för att nya strategier för säkerhets- och riskbedömning ska kunna användas. Även inom områden där djurförsöksfria metoder redan finns, men inte passar in i dagens regelverk, behövs uppdateringar.

För vissa typer av hälsoeffekter tror EU-kommissionen att nödvändiga förändringar ska kunna vara genomförda senast 2029. Det gäller exempelvis allergitester och datormodeller för akut giftighet. Inom andra områden med komplexa hälsorisker såsom effekter av långvarig exponering och hormonstörande effekter, kommer det att ta längre tid, och ingen tidsplan finns angiven.

Genom färdplanen finns strategin på plats. De nödvändiga förändringarna är så stora att EU-kommissionen beskriver det som ett paradigmskifte. Det kommer att krävas intensiv forskning, strategier för validering av nya metoder och myndighetssamverkan för att ta fram nya riskbedömningsstrategier och uppdatera regelverk. Forskare och industrin står beredda att samarbeta för att skapa förutsättningarna.

Det märkliga är att en så ambitiös färdplan helt saknar en budget för genomförandet. EU har länge satsat på forskning för att ersätta djurförsök, men inga nya pengar har utlovats för att genomföra färdplanen.

I Sverige kommer det att behövas insatser från myndigheter, forskare och Sveriges 3R-center. Men istället för att satsa har de svenska politikerna under de senaste åren minskat resurserna till denna typ av arbete. Den öronmärkta finansieringen till 3R-centret minskade från 15 miljoner kronor till noll. Centret har idag finansiering till tre tjänster i stället för tidigare tolv och mycket lite pengar till olika aktiviteter.

Den årliga finansieringen till forskning för att ersätta djurförsök ligger kvar på samma nivå sedan 2009, med 13 miljoner per år, och forskning för att ersätta djurförsök konkurrerar om pengarna med forskningsprojekt om hur djurvälfärden vid djurförsök kan förbättras.
Svenska aktörer måste nu få de resurser som krävs för att bidra till genomförandet av färdplanen för att ersätta djurtester!”