TEMA BETE: Att kor få gå på bete tycker majoriteten av konsumenterna är viktigt. Ändå kan det vara svårt att hitta ost, smör och yoghurt gjord på svensk mjölk. Detta vill handeln och mejeriföretagen ändra på och håller nu på att arbeta fram en gemensam svenskmärkning som ska guida konsumenten.
Visste du att Arlas svenska hushållsost görs i Danmark av dansk mjölk och att Bregottet ofta är en blandning av mjölk från olika länder? Länder där korna inte får komma ut på bete. Nästan all drickmjölk i Sverige är svensk men den utgör bara en liten del av alla mejerivaror många av oss köper. För att göra ett kilo ost till exempel krävs tio liter mjölk. Så om du äter mejeriprodukter och vill att kossan får komma ut på sommarbete spelar det stor roll vilken produkt du köper.
Svensken vill ha mjölk från kor som gått på bete. Det visar den underökning Yougov gjort på uppdrag av Djurskyddet Sverige och flera andra djurskyddsorganisationer. 83 procent av personerna som svarat anser att djuren behandlas bättre i Sverige än i andra länder och att detta är viktigt när de väljer livsmedel. Allra viktigast tycker konsumenterna det är att djuren i livsmedelsproduktionen får vistas utomhus. Hela 85 procent tycker det. Så många som nio av tio anger att de är beredda att betala lite mer för svenska djurskyddsregler och fem av tio konsumenter anger att de inte skulle handla svenska livsmedel i samma utsträckning som idag ifall vi började hålla djuren på samma sätt som i övriga EU-länder.
Kanske har du sett märkningen för svenskt kött? Den blåa cirkeln med gul text finns på nästan alla kött och charkprodukter där djuret har varit fött, uppfött och slaktat i Sverige. Nu arbetar svensk dagligvaruhandeln (det vill säga Ica, Coop, Axfood, Lidl och Bergendahls), Lantbrukarnas riksförbund och livsmedelsindustrierna (bland annat mejerierna) på att ta fram en gemensam märkning.
– Idag är det ju inte alls så tydligt på alla produkter varifrån mjölken kommer. Många köper produkter idag som de tror innehåller svensk mjölk, säger Åsa Domeij som är kvalitetschef på Axfood.
Handeln har drivit svenskmärkningen hårt enligt Åsa Domeij.
– Men olika mejeriföretag har varit olika engagerade i det, säger hon.
Handeln har också jobbat hårt, bland annat genom regeringens livsmedelsstrategi, att beteskravet ska vara kvar i lagstiftningen, säger Åsa Domeij.
– Om det inte finns tydliga mervärden i svenskmärkningen då är risken att konsumenten tycker att man lika gärna kan köpa något annat.
Beteskravet är det mest lättbegripliga och tydliga mervärdet när man vill kommunicera att det svenskmärkta står för något, menar Åsa Domeij. Skulle det försvinna skulle det vara betydligt svårare att kommunicera till konsumenterna varför man ska köpa det svenska.
I somras kom mejeriföretaget Arla med sin egen svenskmärkning, mjölkkannan. Åsa Domeij hoppas att de kommer välja att använda den gemensamma märkningen när den är färdig någon gång under nästa år.
– Poängen är ju att göra det lätt för konsumenten att välja svenskt och det är det inte om alla skulle ha sin egen märkning, säger hon.
Enligt Åsa Domeij kommer svenskmärkningen leda till ett större tryck att få fram svensk mjölkråvara och att det kommer leda till en förbättring för svenska bönder.
– Men det bygger på att industrin betalar bönderna mer för mervärdet som svensk mjölk har i och med betet. Arla måste ha en annan prismodell för att kunna ge bönderna mer tillbaka.
Arlas prismodell bygger idag på att Arla är ett kooperativ där försäljning i alla länder kommer alla bönder till del. Svenska bönder har alltså samma betalning för mjölken som bönder i andra länder som är anslutna till Arla.
Att Arla tagit fram en egen svenskmärkning, förklarar presschef Claes Henriksson med att de sedan länge lovat en sådan och inte ville vänta på den gemensamma.
– Vi vill underlätta för konsumenten att välja det svenska. Om vi är lite självkritiska har vi varit lite dåliga på det. Vi utesluter inte att ha den gemensamma märkningen om den blir bred och bra, säger han.
TEXT: Elsa Frizell
