Pris för forskning utan djurförsök


Dela artikeln:


Djurförsök
Världen över används cirka 115 miljoner djur per år i djurförsök. Enligt EUs definition, som inluderar alla djurförsök som minst innebär ett ingrepp motsvarande ett nålstick, används en halv miljon djur per år i Sverige. Enligt den svenska definitionen, som bland annat innefattar beteendestudier, används en miljon djur per år.

De tre R:en
De tre R:en är riktlinjer för arbetet med att dels ersätta djurförsöken, dels förbättra metoderna i de djurförsök som fortfarande görs. De lanserades 1959 av Burch och Russell, två brittiska forskare.

• Replace (ersätta) – djurförsöken bör ersättas med djurfria metoder.
• Reduce (minska) – antalet djur som används i försöken bör minskas, genom till exempel ändrade metoder.
• Refine (förfina) – lidandet för djuren bör minskas, genom till exempel bättre smärtlindring och djurhållning.

Idag uppmärksammas Christel Bergström, Maria Karlgren och Pär Matsson vid Uppsala universitet. De tre forskarna får Nordiska forskningspriset för sitt arbete med att ta fram metoder som kan ersätta djurförsök.

Under de senaste 45 åren har alternativen till djurförsök blivit allt fler. Man kan till exempel använda sig av kemiska analysmetoder, odlade celler och datormodeller istället för att testa mediciner och ämnen på djur. Men det saknas fortfarande djurfria metoder som kan ersätta alla de olika typer av djurförsök som görs och ungefär 2 800 djur används i svensk forskning varje dag.

Nordiska forskningspriset på 60 000 kronor delas ut till forskare som tagit fram alternativ och lett utvecklingen av de alternativa forskningsmetoderna framåt.  Priset delas ut av Stiftelsen Forska utan djurförsök, i samarbete med systerorganisationerna Alternativfondet i Danmark och Juliana von Wendts Stiftelse i Finland.

Årets forskartrio har tagit fram djurfria metoder vid läkemedelsutveckling. Forskargruppen har via cellbaserade och datorbaserade modeller bland annat studerat hur läkemedel tas upp i tarm, hur de passerar över till hjärna, vilka biverkningar de kan ge och om det finns risk för interaktion med andra läkemedel. Det skriver Forska utan djurförsök i ett pressmeddelande. På så sätt kan man på ett tidigt stadium i läkemedelsutvecklingen sortera bort substanser som inte håller måttet: till exempel om de inte når målcellerna eller inte bryts ned tillräckligt i levern.
-Metoderna vi har utvecklat är framför allt ett verktyg som används innan djurmodeller, för att inte göra onödiga försök, Christel Bergström, docent vid institutionen för farmaci vid Uppsala universitet

Prisceremonin äger rum under Forska Utan Djurförsöks seminarium på Digital Health Days på Stockholmsmässan idag.

Elsa Frizell

Redaktör för Tidningen Djurskyddet.

Det här inlägget publicerades i Djurförsök. Bokmärk permalänken.