Omplacering som sällskapsdjur, eller användas i djurförsök? Det är frågan för de hundratals beaglehundar som hålls på läkemedelsjätten Astra Zenecas anläggning i Skåne. Djurrättsalliansen har fått mediauppmärksamhet och kändisstöd för sin omplaceringskampanj.
Striden mellan Djurrättsalliansen och Astra Zeneca är snart inne på sin tredje månad. Positionerna står fasta likt ett skyttegravskrig hämtat ur första världskriget. Medan Astra Zeneca lägger locket på och inte går ut med mer information än nödvändigt, satsar aktivisterna på mediaexponering och att värva kändisar till sin kampanj.
– Det har varit väldigt bra respons, både inom Sverige och internationellt. Många kända ansikten som har uttalat sig, men vi har också fått väldigt många underskrifter. Det har varit protester över hela världen i princip – Italien, Frankrike, USA, och allt möjligt, säger Johan Karlsson, pressansvarig på Djurrättsalliansen.
Stödet är stort även på hemmaplan, menar han.
– Både människor som är engagerade i djurrättsfrågor men också människor som aldrig någonsin har varit på en demonstration förut i hela sitt liv har kommit ut nu och hjälpt till för den här saken.
Upprinnelsen till striden är Astra Zenecas avveckling av flera av sina verksamheter i Sverige. Kenneln i skånska Örkelljunga, där beaglehundar fötts upp för att användas i företagets djurförsök, ska läggas ned. Dragkampen gäller vad som ska hända med de hundar som finns kvar på kenneln.
Enligt Jacob Lund, presschef på Astra Zeneca, ska de hundar som använts till avel omplaceras bland Astra Zenecas personal. Resten ska användas till djurförsök.
– De är uppfödda för att användas i forskning för att ta fram nya läkemedel mot svåra sjukdomar, och det har vi fortfarande ett behov av inom företaget, så de kommer flyttas dels till vår anläggning i Mölndal och dels till England, säger han.
Hur många av hundarna som använts till avel, och därmed kommer att omplaceras, vill inte Jacob Lund kommentera. Den enda siffra som han vill nämna är att anläggningen totalt haft tillstånd för runt 500 hundar. Jacob Lund vill inte heller avslöja hur många hundar som fortfarande finns kvar på anläggningen.
– Det är för att det finns aktivister som bevakar och inte tycker om att vi ska flytta de här hundarna. Då har vi inget önskemål om att informera någonting om det och skapa onödiga säkerhetsrisker för involverad personal, säger han.
Istället för att skicka hundarna till försöksanläggningar, vill Djurrättsalliansen att Astra Zeneca omplacerar alla hundar på anläggningen så att de kan fortsätta sina liv som sällskapsdjur. Johan Karlsson hävdar att Astra Zeneca hela tiden ändrar anledning till varför en omplacering av alla hundarna inte kan ske.
– Astra Zeneca har kommit med lite olika bud mellan varven. Från början var det att hundarna inte kunde omplaceras för att de inte skulle klara hemmiljön. Men när vi hade stöd från hundpsykologer och folk som var väldigt duktiga på den typen av hundar så har de sagt nu att hundarna behövs i forskningen, säger han.
Jacob Lund, Astra Zeneca:
– Det har väl varit lite otydlighet och missförstånd kring det. Vi placerar ut avelshundarna till vår egen personal, och det visar ju att det går att omplacera.
Johan Karlsson menar att frågan om Astrahundarna är viktig – både på grund av hundarnas egna situation, och som symbol för en större fråga.
– Djurförsök är en ganska död fråga i Sverige, det är ganska få människor som diskuterar det i någon större utsträckning. Och även om det är många som upprörs så är det ju sällan det får så mycket mediatid eller uppmärksamhet. Så det är glädjande att det är många som engagerar sig. Vi kommer fortsätta att driva den här frågan så länge de finns hundar på kenneln som går att rädda, säger han.
Foto: Mark Robinson. Fotot föreställer inte Astra Zenecas anläggning.
