Stockholms norra djurförsöksetiska nämnd gav i början av året grönt ljus till en studie på möss och råttor, i forskningen mot artritsjukdomar. För att se vilka djur som är lämpliga för studien kommer vävnadsprov att tas – genom att delar av djurens tår klipps av. Metoden har fått tusentals att reagera.
Totalt 15 000 möss och 6000 råttor ingår i försöken där tåklippningsmetoden används. Försökensdjurens öde har engagerat många. Nästan 8000 personer har via Djurens Rätt skickat iväg en protest till Karolinska Institutet, där forskarna som ansvarar för försöken är aktiva.
Alternativa metoder finns, menar Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt. Vävnadsprover kan istället tas från till exempel svans, öron eller päls.
– Det verkar som att det är en ekonomisk fråga. Om man kan göra tåklippningarna när mössen är små så sparar man utrymme. Man kan direkt bestämma vilka möss som har rätt genuppsättning och så avlivar man de andra. Då behöver man inte vänta tills de blir lite större för att ta prov. Men enligt regelverket får inte ekonomiska frågor väga in i nämndens bedömning.
Camilla Björkbom menar även att tåklippningen kan vara en metod att märka mössen, så att de är lättare att åtskilja från varandra.
Trots protesterna kommer Karolinska Institutet att fortsätta med försöken enligt planerna. Försökstillståndet gäller i tre år.
Camilla Björkbom säger att Djurens Rätt nu kommer att gå vidare genom att ta upp frågan med Jordbruksverket.
– 2010 gick Jordbruksverket ut en skrivelse där de avrådde från tåklippning, att man ska undvika att skada brosk och bendelar. Problemet är att i nämnderna så tar man inte hänsyn till den skrivelsen.
Även om mössen är så unga att de inte har hunnit utveckla brosk- och bendelar i tårna när tåklippningen sker, finns det fortfarande nerver som kan signalera smärta, menar Camilla Björkbom. Hon tillägger att det är viktigt att metoden inte blir accepterad som praxis.
– Även om det här försöker är godkänt och kommer att genomföras med tåklipp som metod befarar vi att det skapar ett sluttande plan där fler nämnder godkänner tåklipp, och fler forskare ansöker om det. Därför är det viktigt att reagera på KI och Stockholms norra djurförsöksetiska nämnd.
Djurskyddet Sverige stämmer in i kritiken från Djurens Rätt. Åsa Hagelstedt, generalsekreterare, menar att tåklippningsmetoden är ett solklart fall av djurplågeri.
– Vi samarbetar med Djurens Rätt i det här och lyfter frågan med Jordbruksverket, säger hon.
Läs Karolinska Institutets svar på kritiken i en uppföljningsartikel.
Foto: Elsa Frizell
