Minimitiden för bete föreslås inte sänkas i Jordbruksverkets förslag på ändrade regler inom djurhållningen för lantbrukets djur.
– Jag är positivt överraskad, säger Emma Brunberg, sakkunnig på Djurskyddet Sverige.
Betesreglerna för nötkreatur ska bli mer flexibla. Ett sätt är att låta beteshållningen ske när det är lämpligast för både djuren och lantbrukaren, skriver Jordbruksverket, SJV, om de förslag på förändringar de nu föreslår ska införas i reglerna för lantbruksdjur.
I nuvarande föreskrifter regleras att djuren ska hållas på bete eller på annat sätt ges möjlighet att vistas utomhus minst 60 dygn i norra delen av landet, minst 90 dygn i den mellersta delen av landet samt minst 120 dygn i den södra delen av landet. Denna del av regleringen ändras inte. Antalet dygn förblir desamma, men perioden under vilken djuren kan vara ute förlängs. Djurskyddet Sverige välkomnar beskedet.
– Jag är positivt överraskad att det inte föreslås en sänkning av minimitiden för bete. Inte minst med tanke på vad till exempel LRF argumenterat för tidigare, säger Emma Brunberg, sakkunnig på Djurskyddet Sverige.
LRF har föreslagit en sänkning av betestiden och Svenska Mjölkbönder har som Tidningen Djurskyddet tidigare berättat föreslagit att beteskravet ska slopas och att de konsumenter som vill ha mjölk från beteskor ska betala extra.
Bete ger god djurhälsa
När en riksdagsledamot från KD förra året föreslog att beteskrav helt skulle avskaffas för de kor som gick inomhus i lösdrift skrev Djurskyddet Sverige tillsammans med SLU, Sveriges Veterinärförbund och flera andra organisationer i en debattartikel att:
”Otaliga vetenskapliga undersökningar visar en lång rad positiva effekter för kor som får gå ute. De blir friskare, får bättre kondition och ökad rörlighet i ben och leder, de har lättare kalvningar och blir lättare dräktiga. Antalet spentramp och juverinflammationer blir klart lägre under utevistelse, och i princip alla klövsjukdomar blir bättre om korna släpps ut på välskötta beten. Lösdriftsystem för kor inomhus är inget fullvärdigt alternativ.
Betandet är ett av kons viktigaste naturliga beteenden, och den måste få beta under lång tid. Förutom mat får djuren stimulans av ljud, ljus, lukter och miljöer. Korna får också möjlighet till utökade sociala kontakter med andra kor”.
Artikeln avslutades med att konstatera: ”Om staten tar bort kravet blir det spiken i kistan för mjölkbönderna snarare än den uppgång som motståndare till beteskravet efterfrågar.”
Enklare regler
Ett budskap som hörsammats av SJV i föreslaget till ändring av föreskriften.
– Det här förslaget gör reglerna tydligare och enklare med en bibehållen god djurvälfärd. Genom de förändringar vi föreslår bedömer vi att det blir enklare att hålla djuren på bete när förhållandena är som mest lämpliga, säger Ingrid Eilertz, chef för avdelningen för djurskydd och hälsa i en kommentar.
Djurskyddet Sverige fortsätter nu arbetet med att gå igenom alla förslag som presenterats i ”Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m.”
– Vi återkommer med en mer omfattande kommentar när vi grundligt gått igenom förslaget. Men till dess gläder vi oss åt att det omoderna förslaget om sänkta betestider inte alls fått gehör. Vårt arbete har lönat sig, säger Emma Brunberg.
Text: Katarina Hörlin
Foto: Elsa Frizell
Fördjupad läsning om bete
Läs hela SJV:s förslag här: Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m
Djurskyddet Sveriges debattartikel som skrevs tillsammans med Sveriges Veterinärförbund, SLU, Vi Konsumenter och andra djurskyddsorganisationer finns här: Beteskravet upprätthåller de svenska mjölkböndernas konkurrenskraft
Nyligen hade Tidningen Djurskyddet ett helt temanummer om bete, alla artiklarna finns här: Tema: Det hotade betet
