De hemlösa kattungarna blir fler. Samtidigt kommer signaler om att importen av djur ökar. Varför denna önskan om att ta djur från andra länder eller önska sig en speciell ras, som endast går att få från utlandet, trots att det finns älskvärda djur på närmare håll?
Det frågar Linda Maria Vonstad, Djurskyddet Sveriges ordförande, i sin fina julkrönika, och tipsar om att i dessa mörka tider ta hjälp av den nya tekniken för att hitta sätt att ses och dela glädjen och ljuset.
”Juletiden beskrivs som glädjens högtid och december som den mörkaste av månader. 2020 är kanske mörkare än andra år. Världen är inne i den andra vågen av coronapandemin, inte helt oväntat, men ändå förskräckligt. Positivt är att vaccin är på väg och ska enligt uppgift kunna börja användas i Sverige efter jul- och nyårshelgen.
En konsekvens av pandemin är den ökade efterfrågan på djur och vi får oroande signaler från våra föreningar runt om i landet att djuren som behöver hjälp inte minskar. Detta trots att efterfrågan på djur verkar öka.
Våra medlemsföreningar arbetar hårt med kunskapshöjande insatser, tar hand om djur som behöver hjälp, men möjligheterna att marknadsföra att vi finns och kan hjälpa har minskat. Evenemang som vi normalt skulle deltagit på ställs in och möjligheterna att visa vår behjärtansvärda verksamhet minskas.
Det finns inte jourhem i tillräcklig omfattning och antalet hemlösa kattungar blir fler – samtidigt som det kommer signaler om att importen av djur ökar enormt. En matematik som jag har svårt att få ihop. Varför denna önskan att ta djur från andra länder eller önska sig en speciell ras som då endast går att få från utlandet, trots att det finns älskvärda djur på närmare håll? Det visar att vi fortsatt behöver visa att vi finns och kan förmedla djur som behöver omsorg till personer som önskar hjälpa!
December är ju också julmånaden, som är fylld med gamla, ibland ålderdomliga, traditioner som förändras över tid. Det är helt naturligt att saker läggs till och tas ifrån, troligtvis är det de traditioner vi älskar mest som vi behåller.
Enligt gammal nordisk folktro omgavs julen av magi och en av de märkliga saker som hände denna natt var att djuren kunde tala. Jag har ännu inte fått vara med om detta under julnatten även om det ibland känns som om jag kan tala med mina djur här hemma, oavsett julnatt eller inte. Man trodde också att under julaftonskvällen, liksom midsommarnatten, kunde man få se den man skulle gifta sig med genom att titta i två speglar eller i ett vattendrag, lika spännande varje år.
Vi ställer fortsatt ut lite gröt till gårdstomten, för att vara snälla mot den som tar hand om oss och djuren under hela året. Några gör det tydligen för att undvika otyg under hela det kommande året? Traditioner ändras och är inte så fasta som många tycks tro. Ta till dig de seder som passar för just din familj och behåll de traditioner ni vill.
Viktigast av allt under julmånaden är väl att tända ljus i mörkret, vara med dem vi tycker om och att låta kärlek och välmening genomsyra våra handlingar. Detta år är det viktigare än någonsin. Ta hjälp av den nya tekniken för att ses och dela glädjen och ljuset – det kan skapa nya traditioner och framför allt möjligheter. Ta hand om djuren och varandra och se ljust på framtiden!”