Beteskravet för kor är – tillfälligt – räddat. Minknäringen avvecklad, men inget förbud har införts. Virtuella stängsel som ger kor elstötar har tillåtits. De fyra åren med Tidöregeringen har varit en tuff tid för att förbättra svenskt djurskydd.

Det stora arbetet har varit att kämpa för att djurskyddsreglerna inte skulle försämras och se till att lagstiftningen som redan fanns bevaras.
– Vi har tvingats lägga mycket kraft på att bevara befintlig miniminivå. Frustrerande, eftersom det finns så många områden där djurskyddet behöver höjas, säger Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.

Ett par progressiva utredningar som togs fram av den förra rödgröna regeringen i slutet av deras mandatperiod förverkligades aldrig av den nuvarande.
– Det är också frustrerande att se gedigna utredningar och förslag som skulle betytt väldigt mycket för väldigt många djur inte tas vidare. Särskilt när allt är klart och färdigutrett, säger Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.

Hon tänker bland annat på förslaget att införa kameraövervakning på slakterier som kom våren 2022. Bakgrunden var allt det lidande som smygfilmer visat att djuren utsätts för innanför slakteriernas väggar. Men av förslaget blev intet efter att Tidöpartierna bildade regering hösten 2022.

Inte heller togs utredningen om förbud mot att sätta levande grävlingar i små metallburar för att se om hundar har rätt anlag för grytjakt vidare. Tidningen Djurskyddet har under mandatperioden med jämna mellanrum frågat regeringskansliet vad som sker med utredningen och fått olika varianter av svaret att det är ”under fortsatt beredning. Ni kan vara övertygade att regeringen inte tar lätt på frågan, mer kan jag inte säga i dagsläget”, som en av landsbygdsdepartementets sakkunniga skrev i maj 2023.

Ett tredje förslag som inte tagits vidare var det som länsstyrelserna lämnade om att omedelbart få verkställa länsstyrelsernas beslut – även om det överklagas – i vissa djurskyddsärenden som styrs av djurskyddsförordningen. Djur som far illa skulle inte länge behöva vara kvar hos ägaren under en ofta lång överprövningsprocess.

– En mycket saklig och genomarbetad hemställan, men eftersom lantbrukarna verkar tro att det ska gälla alla länsstyrelsernas beslut så gick den inte vidare. Hade det införts hade både djurlidande och statens pengar sparats, säger Anna Lundvall.

Ett viktigt sätt för en intresseorganisation att påverka är att ge synpunkter på lagförslag och utredningar. 62 remissvar har Djurskyddet Sverige skrivit under mandatperioden. I ett av de senaste, om veterinär beredskap under jourtid, riktas skarp kritik mot förslaget att det statliga åtagandet med veterinärer på jourtid ska avskaffas för sällskapsdjur.

Nyligen la Konkurrensverket fyra förslag om hur prisstegringen kan dämpas. Regeringen har gått vidare med två av förslagen som nu utreds vidare (läs mer nedan).

Ett stort ljus i djurskyddsdunklet var att regeringen avvecklade svensk minkuppfödning på frivillig väg mot ekonomisk ersättning.
– Vi fortsätter påverka för ett förbud så att denna plågsamma omoderna djurhållning aldrig ska kunna börja igen, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige.

Betesrätten för mjölkkorna räddades med gemensamma krafter tillsammans med stora delar av djur- och naturskyddsrörelsen.
– Nu fortsätter vi vårt arbete för att få ut ännu fler djur att beta, böka och picka! säger Åsa Hagelstedt.

Text Katarina Hörlin
Foto iStock

”Brist på kraftfullt agerande djurskyddspolitiker”

Vi frågade fyra djurskyddsexperter inom kattetologi, djur som används inom lantbruket, försöksdjur och djurskydd:

Vilka var de viktigaste djurskyddspolitiska händelserna under mandatperioden?

Elin Hirsch, dr i etologi med fokus på katters beteende:
– För mig var införandet av ett lagstadgat krav på obligatorisk märkning och registrering av katter det största och mest efterlängtade. Men jag får väl tillägga att mina förhoppningar kring vad detta skulle innebära inte besannats, då det inte verkar som att lagen fått det genomslag vi hoppats på.

Vilka är de viktigaste politiska frågorna framåt för att höja djurskyddet?
– Jag ser ett starkt behov av ökade resurser för tillsyn av djur, även hos privatpersoner. Utan detta kan myndigheter varken säkerställa att djurskyddslagstiftningen efterföljs, eller ha den kontakt med medborgare som krävs för att uppnå ett gott djurskydd, säger Elin Hirsch.

Gunnela Ståhle, hedersdoktor, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige och ordförande i Vi konsumenter:
– Den viktigaste händelsen var den av Tidöpartierna beslutade utredningen Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56), som startade i juni 2023. Deltagande experter Helena Elofsson, Jordbruksverket, Roger Pettersson, World Animal Protection Sverige och jag från Vi konsumenter kämpade hårt för att inte försämra djurskyddet. Vi lyckades hindra att man skulle ta bort förprövningen av djurstallar, tillåta fixering av suggor och ökad beläggning i kycklingstallar. Men utredaren föreslog inte bara att ta bort beteskravet för lösdriftskor, utan också att godkänna virtuella stängsel, godkänna ökad delegering av behandling av kalvförlamning till djurägarna och därutöver föreslå ökad målstyrning av djurskyddslagstiftningen. Nätverket kring kampanjen Jag vill beta – Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen, Djurens Rätt, Vi Konsumenter, World Animal Protection Sverige och Greenpeace – gjorde ett fantastiskt arbete med att påverka remissinstanser och politiker med debattartiklar och överlämning av över 100 000 namnunderskrifter till statssekreterare och politiker. Vi fick ett kraftfullt stöd av remissinstanserna, där i stort sett bara LRF, mjölkbönder och mejerier ville ta bort beteskravet och september 2025 meddelade landsbygdsministern att beteskravet skulle finnas kvar fram till nästa mandatperiod, svarar Gunnela Ståhle och fortsätter:

– Diskussionen kring regelförenkling har tilltagit under mandatperioden med stöd av konkurrenskraftutredningen och den så kallade kontrollutredningen. Den får stöd av flera politiska partier och hela livsmedelskedjan, allt från bönder till livsmedelsindustri och dagligvaruhandel driver på. Myndigheterna lever under politisk press i frågan. Det blir en utmaning för djurskyddet att bekämpa en utarmning av regelverket kring djurskydd, som redan är på gång. En test är revideringen av djurskyddsföreskrifterna för grishållning, säger Gunnela Ståhle.

Bo Algers, professor emeritus i djurskydd:
– Jag menar att ett uteblivet beslut om att ta bort bestämmelsen att kor ska få gå ut på bete på sommaren är ett av de viktigaste. Det betyder att man ändå tillmäter djurskyddslagens paragraf om att djur ska kunna utföra de beteenden de är starkt motiverade för någon betydelse. På samma sätt är beslutet att tillsätta en utredning om ett förbud mot uppfödning av djur primärt för pälsproduktion också viktigt. Här ställs möjligheten att tjäna pengar på att sälja päls mot frågan om hur nödvändigt det lidande den dåliga djurvälfärden i pälsdjursburarna är.
Slutligen är tillsättningen av en utredning om hur länsstyrelsernas tillsyn av djurskyddet fungerar viktigt eftersom tillsynen inte fungerar. En tillsyn vart tionde år som det nu är, är inget annat än ett dåligt skämt. Men om Sveriges djurskydd, som nu internationellt sett hamnat i bakvattnet, ska komma i framkant igen krävs mycket mer än utredningar. Politiker som kraftfullt agerar för ett bättre djurskydd är just nu en bristvara i vårt parlament, säger Bo Algers.

Karin Gabrielson Morton, ledamot i Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål:
– Inför mandatperioden önskade jag ökad finansiering till forskning för att ersätta djurförsök. Men så blev det inte. Finansieringen ligger kvar på samma nivå som den gjort sedan 2009. I stället valde regeringen och riksdagen att dra in anslagen till Sveriges 3R-center, från 15 miljoner/år i öronmärkta anslag i budgeten till ingenting alls. När EU nu lanserar en färdplan för att djurförsök ska kunna fasas ut, vilket kräver samarbete mellan EU-länderna för att förverkliga, har Sverige alltså sämre beredskap än innan förra valet. Det är en stor besvikelse som jag hoppas rättas till efter valet i höst.

Svensk minkuppfödning avvecklades

Tre minkar i svensk minkuppfödning. Fotot togs för några år sedan och är ett av de sista från denna nu avvecklade näring.

Inför valet 2022 var Liberalerna det enda av regeringspartierna
som ville få bort minkuppfödningen.

– Att ta ställning för en avveckling av minknäringen handlar om djurskydd, sa Jakob
Olofsgård (L) i Tidningen Djurskyddets valspecial nr 2 2022.

Då fanns runt 27 gårdar i Sverige som födde upp cirka 400 000 minkar varje år.
Sverigedemokraterna ansåg att marknaden skulle styra. Moderaterna hade inga förslag och Kristdemokraterna ansåg inte att den skulle avvecklas: ”Nej. Pälsdjursuppfödningen är
sannolikt den mest kontrollerade och beforskade djurhållning vi har i Sverige.” svarade
Magnus Oscarsson, (KD) i tidningens enkät 2022.

Men 2023 meddelade regeringen och SD att i skenet av ett kommande EU-förbud skulle
svensk minknäring avvecklas ”med förnuft”. Ekonomisk ersättning på totalt 180 miljoner
gavs till de minkuppfödare som frivilligt la ner sin verksamhet. 2025 hade samtliga gårdar
avvecklats. En mörk djurvälfärdsera i svensk djurhållning var över.

– Äntligen! Jag tycker att det är rätt väg, att först ge stöd till dem som lägger ner frivilligt
och sedan förbjuda! sa Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige.

En utredning om ett förbud av pälsdjursuppfödning i Sverige är klar, men inte beslutad.

Text Katarina Hörlin
Foto Anna Lundvall

 

• Fler beslut om djurskydd och vilda djur under mandatperioden! Klicka här:

  Här är ett axplock av de djurskyddsbeslut som fattats under mandatperioden:

  • Statskontorets utredning om farliga hundar
    Hund under kontroll togs vidare av regeringen
    och ledde till en helt ny lagstiftning som bland
    annat sedan 1 maj i år gett länsstyrelsen större
    befogenhet att agera, exempelvis att omhänderta
    hundar och göra tillsyn i bostäder.
  • Livsmedelsstrategin 2.0 antogs, där fokus är på
    ”en robust livsmedelsproduktion och beredskap”.
    I den nya svenska strategin för EU:s gemensamma
    jordbrukspolitik, CAP, som träder i kraft 2028 ska
    alla beslut gå hand i hand med en ”robust och ökad
    livsmedelsproduktion”. Extraändringsbudgeten i maj 2025
    satsade 1,6 miljarder på lantbruksföretag.
  • Det öronmärkta årliga bidraget till Sveriges 3R-center
    drogs in 2023 och har inte återinförts.
  • Virtuella stängsel för får, nötkreatur och
    getter tillåts från 1 januari 2026, trots att
    vetenskaplig forskning varnat för djurvälfärdsrisker.
    Förra sommaren kollapsade systemet i Norge och
    en ko fick mer än 50 felaktiga elstötar.
  • 12 februari i år ändrades jaktförordningen så att
    vildsvin inom 200 meter från grödor får skjutas vid
    skyddsjakt.
  • Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag att
    utreda vad som krävs för att få tillbaka torsken i
    svenska vatten.
  • Jaktförordningen ändras. Från 1 juli blev det
    svårare att veta vilka jägare som jagar rovdjur.
    Sekretessen skärps. Skälet: hindra hot mot
    jägarna. Skyddsjakt på säl i allmänt vatten
    inom den svenska ekonomiska zonen ska
    också tillåtas oftare.
  •  Konkurrensverket har utrett hur prisstegringen
    för djursjukvård kan stävjas. Två förslag om
    pristransparens och information ska nu utredas
    vidare av Konsumentverket.
  • Regeringen har efter sommaren beslutat om ändring
    i djurskyddsförordningen (2019:66) avseende tävlingsveterinärer,
    efter en hemställan från Jordbruksverket. Utöver att
    Jordbruksverket ska få meddela föreskrifter om i vilka
    fall och omfattning en utsedd veterinär ska närvara vid
    offentliga tävlingar med djur. Skyldigheten att låta länsstyrelsen
    lämna synpunkter på vilken veterinär som ska utses tas också
    bort. Ändringen träder i kraft 1 november 2026.
  • En ändring i §28 i jaktförordningen för att det ska bli lättare
    att få skjuta varg som angriper hundar, samt rovdjur som
    angriper tamboskap, utreds.
  • Regeringen har tillfälligt ändrat i zoonosförordningen för
    att slaktkycklingproducenter ska få ersättning vid salmonellautbrott.
    Ändringen gäller till och med mars 2027. Kritiker påpekar att
    besättningarna är enorma, det vore bättre att satsa på djurskydd
    istället för att stödja ett system som är farligt.
  • Utredningen om insatser för att förhindra illegal införsel av
    sällskapsdjur har lämnat sina förslag, varav ett är att veterinärer
    och annan djurhälsopersonal ska ha rätt att redan vid svag misstänke
    anmäla om de tror att ett sällskapsdjur kommit hit på olagligt sätt.