Den 18 oktober 2022 tillträdde Peter Kullgren (KD) som landsbygdsminister. Han fick det övergripande politiska ansvaret för svenskt djurskydd. Tiden har varit turbulent.
Strax efter att Peter Kullgren tillträtt som landsbygdsminister berättade han i en stor intervju med tidningen Svensk Jakt att jägarna kunde känna tillförsikt med den nya regeringen. Att Peter Kullgren gillar jakt råder det inget tvivel om. Han jagar själv.
På sociala medier har man därefter kunnat följa landsbygdsministern ute på jakt; i våras sköts skarvar i skärgården tillsammans med Skandinaviens största jaktcommunity Jakt är jakt. Dagen illustrerades med en närbild på en död skarv och filmer på flygande fåglar ljudsatt med låten Born to Win. I somras var Kullgren ute på ett vildsvinspass i Borgeby.
Hans lovord om jägare har varit många under mandatperioden. En topp kan ha nåtts på presskonferensen om förändringar i vapenlagstiftningen den 30 juni i fjol. Då sa Peter Kullgren att jägare var mer laglydiga än genomsnittet av befolkningen:
– Jägare och sportskyttar har genomgått noggranna prövningar och kontinuerliga kontroller för att ha vapen och kan därför med fog betraktas som mer laglydiga än genomsnittet av befolkningen. Mot den bakgrunden anser vi att vapenlagstiftningen inte bör belasta laglydiga vapenägare med onödiga eller betungande krav.
Men påståendet att jägare är mer laglydiga än genomsnittet av befolkningen saknar stöd i den kriminologiska forskningen.
– Jägarna tycker om att säga det om sig själva, och skriver ofta det i sina tidskrifter, men det finns inga vetenskapliga studier som bekräftar det, säger professor Susanne Alm, vid kriminologiska institutionen på Stockholms universitet.
Peter Kullgrens tid som minister har präglats av en ökad polarisering: Inbjudningar från djurskydds- och djurrättsrörelsen har nobbats och tonen har ibland varit raljant från från ministerns håll. ”Alltid retar det någon” skrev han i ett inlägg på Instagram med en bild där han tar en tugga korv illustrerad med en liten korvemoji efter att EAT-Lancet-rapporten, som visar hur världen ska kunna producera tillräckligt mycket mat för att räcka till 10 miljarder människor 2050, publicerades 2025. De 70 experterna bakom rapporten drog slutsatsen att mer grönsaker, baljväxter och annan växtbaserad kost bör ätas och mindre kött, som Göteborgs universitet sammanfattar resultatet.
”Ett nytt lågvattenmärke i det offentliga samtalet” skrev Djurens Rätt i en debattartikel i Aftonbladet efter ministerns korvemoji-Instagraminlägg, och konstaterade att djuren behöver en seriös ministerröst, inte någon som ”ser som sin uppgift att reta djur- och klimatvänner”.
Samtidigt som Peter Kullgren avböjt djurskyddsrörelsens inviter har han deltagit i flera event hos andra intressegrupper, som kött- och charkuteriföretagens vårträff, Sveriges nötproducenters träff Nötriksdagen, Svenska Jägareförbundets årsstämma, och LRF Ungdomens riksstämma, för att nämna några.
– Det är en demokratisk rättighet att få tillgång till politiskt valda beslutsfattare. Jag har genom åren deltagit i uppvaktningar av både socialdemokratiska och borgerliga landsbygdsministrar, från Eskil Erlandsson till Sven-Erik Bucht, och då också tillsammans med Djurens Rätt, sa Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter och styrelseledamot i Djurskyddet Sverige, efter att Kullgren avstått från att själv ta emot den då med över 110 000 underskrifter tunga namninsamlingen för att bevara och utöka beteskravet för kor och andra nötkreatur.
När Tidningen Djurskyddet förra året granskade ministerns prioriteringar och sände flera intervjuförfrågningar svarade hans pressekreterare efter sex månader i ett mejl att:
”Ministern ägnar naturligtvis tid och kraft åt alla frågor i portföljen, men är fast besluten om att få upp livsmedelsproduktionen och investeringsviljan i skogsnäringen vilket också avspeglar sig i en kalender som har begränsat med tid” och betonade att organisationerna fått träffa ministerns statssekreterare och politiskt sakkunniga, samt lämnat synpunkter genom remissvar.
– Landsbygdsministern är ute på farlig mark när betydande organisationer känner att han bara lyssnar på vissa grupper, sa Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och förklarade:
– Regeringen och ministrarna ska opartiskt representera hela Sverige. Det kan inte vara så att enbart de som röstade på dem ska ha företräde, som om det är det enda som gills.
Den som velat höra landsbygdsministern debattera djurskydd har fått söka sig till riksdagsdebatterna, som interpellationsdebatten med Sofia Skönnbrink (S) om djurskyddskontrollerna den 22 januari i år där hon frågade vilka ytterligare verktyg ministern tänkt ge djurskyddsinspektörerna för att klara det utökade uppdraget att kontrollera farliga hundar i privatbostäder, som presenterades i propositionen Hund under kontroll.
– Det stämmer att inga nya pengar har tillförts i det här läget. Men det görs ju inte i blindo, utan det finns kvalificerade bedömningar att det här är något som man borde klara på grund av ökad effektivitet, vilket är centralt i det här systemet, svarade Peter Kullgren (KD) bland annat.
Ministern deltog även i SVT:s Skavlan & Sverige i mars i år. Avsnittet Skulle du lagt älgen i ambulansen? handlade om djuretik och djurrättsaktivisten Ed Winters undrade i programmet om Peter Kullgren ansåg att gaskammare var oetiskt, med tanke på att 99 procent grisarna som föds upp i Sverige inför slakt bedövas med koldioxid, en metod som orsakar stark ångest.
Tankesmedjan Hållbart matsystem, som verkar för en omställning till ett helt växtbaserat livsmedelssystem, skrev efter programmet på sin hemsida:
”Kullgren hänvisade till att frågan utreds. Winters upprepade frågan. Kullgren talade om effektiva slaktmetoder. Winters upprepade frågan igen. Kullgren sa att han inte är expert. Programledaren konstaterade till slut det som alla tittare redan tänkt: ministern vägrar svara.”
”Winters satte fingret på problemet: Hade svaret varit ja, hade det undergrävt hans försvar av industrin. Hade svaret varit nej, hade han behövt förklara varför hans regering inte förbjudit metoden. Alltså valde han tystnaden.” skrev tankesmedjan.
Mandatperiodens stora stridsfråga – att låta lantbrukarna, inte lagen, bestämma om kor som används i mjölkproduktionen i Sverige ska få gå ut på sitt sommarbete – verkar landsbygdsministern nu se som förlorad. I ATL:s Val-podd sa han i maj att han fått ”stå ensam på barrikaderna” och om inte andra partier svänger kommer Kristdemokraterna inte att få till ett undantag för djur i lösdriftsstallar att gå på bete.
– Jag är en ganska realistisk politiker, även om jag har visioner. I ett demokratiskt land behövs ett flertal för att driva igenom något och det finns ju inte en tillstymmelse i Sveriges riksdag att kunna avskaffa beteskravet, sa han till ATL.
Peter Kullgren har även profilerat sig som en köttvurmare. Med täta inlägg på sociala medier har han avbildat sig tillsammans med korvar i olika former; stekta, kokta, i bröd. Foto vid saluhallsdiskar med viltkött har varvats med pannbiff i skolmatsalar. ”Kalla mig vad ni vill. Jag kommer nog aldrig bli köttmotståndarnas lilla kelgris” skrev han i ett inlägg den 28 april i år efter att åter lyft sin lans mot det han kallar ”tvångsvegetariska skolluncher”.
När Livsmedelsverkets nya kostråd (max 350 gram rött kött och chark/vecka mot tidigare 500 gram) kom, beställde landsbygdsministern en tilläggsutredning om hur rådet skulle slå mot svensk primärproduktion.
Men Livsmedelsverket höll fast vid sina kostråd av folkhälsoskäl.
Kullgren har återkommande ifrågasatt den vetenskapliga förankringen i de kostråd som säger att kosten behöver bestå av mindre rött kött och av mer växtbaserat, trots att rött kött är en känd riskfaktor för tarmsjukdomar hos människor.
– Jag har inte hittat evidens på vad det är i rött kött som är det farliga. En person som äter mycket kött kanske dricker mycket vin och äter mycket pommes frites. Bara köttet är kanske inte grundproblemet, sa han i podden Politikrummet i mars.
En viktig djurskyddshändelse under mandatperioden var att svensk minkuppfödning avvecklades. Inför valet 2022 svarade Kristdemokraterna, Moderaterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet nej på frågan om Sverige bör avveckla sin pälsdjursuppfödning. ”Att avveckla god svensk minkproduktion kommer att ge ett ökat djurlidande globalt” motiverade Kristdemokraterna då.
Av Tidöpartierna var det endast Liberalerna som inför valet 2022 tog klar ställning för en avveckling av djurvälfärdsskäl. Men 2023 meddelade regeringen och SD att i skenet av ett kommande EU-förbud skulle svensk minknäring avvecklas ”med förnuft”. Ekonomisk ersättning på totalt 180 miljoner gavs till det dryga tjugotalet minkuppfödare som frivilligt la ner sin verksamhet. 2025 hade samtliga avvecklats, enligt Jordbruksverket.
Avvecklingen tycks landsbygdsministern inte anse att han fått tillräcklig uppmärksamhet för. I en Facebookkommentar skriver han:
”Att jag är den minister som fått till en ordnad avveckling av landets minkfarmar och förbud mot pälsdjursuppfödning har det knappt tagits notis om. Men det är klart. Jag är ju både borgerlig och äter kött. Hur skulle det se ut om de gav mig positiv uppmärksamhet?”
Text Katarina Hörlin
Foto Frida Bramstedt
Kämpat för sänkt skyddsstatus
En av ministerns hjärtefrågor har varit att sänka vargens skyddsstatus i EU:s Art- och habitatdirektiv, från strikt skyddad till skyddad. Det lyckades.
Målsättningen var också att ha ett referensvärde på 170 vargar i Sverige. Ett första steg var att få ner antalet till 270 vargar och under licensjakten vintern 2026 skulle 48 vargar, av de då beräknade 375, skjutas. Men licensjakten stoppades av förvaltningsrätten efter att Naturskyddsföreningen och flera andra organisationer överklagat beslutet med hänvisning till att EU-kommissionen ifrågasatt om regeringen följt vetenskaplig praxis när de angett att 170 vargar skulle innebära en gynnsam bevarandestatus.
– Vi har att rätta oss efter domstolar i det här landet, något annat system jag tror ingen egentligen vill ha. Jag måste analysera den här domen för att utröna vad mer som återstår, sa Peter Kullgren i en riksdagsdebatt i januari efter förvaltningsrättens dom.
Att sänka vargens skyddsstatus har varit av hög prioritet för landsbygdsministern.
– Ända sedan regeringen tillträdde 2022 har vi arbetat med att lägga om vargpolitiken. Arbetet för en minskad vargstam är aktivt och pågående. Det här är ett viktigt besked inte minst för de delar av landet där vargstammen orsakar omfattande problem och otrygghet, sa Peter Kullgren i ett pressuttalande.
2025 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att rapportera in en sänkning av vargens referensvärde till EU-kommissionen från 300 vargar till 170.
– Regeringen kan inte ge sig på att försöka styra Naturvårdsverkets beslut på det här sättet. Deras beslut ska ha grund i forskningen, säger Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
Ett referensvärde innebär det antal vargar som krävs för att kunna ha en ”långsiktigt livskraftig vargstam med gynnsam bevarandestatus”, enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Men EU-kommissionen ifrågasatte om regeringen verkligen räknat rätt och godkände inte antalet 170 vargar. I somras sändes ett nytt referensvärde in till EU-kommissionen på 220 vargar. I skrivande stund har EU inte svarat.
Tillsammans med Österrikes landsbygdsminister
Norbert Totschnig arbetade Peter Kullgren för att
sänka vargens strikta skyddsstatus i EU.
Foto Regeringskansliet.
Hårda debatter i riksdagen
Två av landsbygdsministerns mest intensiva debatter har rört den storskaliga uppfödningen av snabbväxande kyckling och vargjakten.
– I dag, när landsbygdsministern äntligen behagar komma till riksdagen för att besvara frågor från oss ledamöter, är jakten nere på noll. Peter Kullgrens misslyckande är så fatalt och brutalt att det är svårt att föreställa sig hur det känns att möta väljarna igen med det bakom sig. Resultatet av Peter Kullgrens arbete är en okontrollerad ökning av vargstammen och inställd jakt.
Den salvan levererade riksdagsledamoten Patrik Björck (S) under interpellationsdebatten Vargjakt 2026 i riksdagen den 5 februari i år. Han tog avstamp i Kullgrens vallöfte att halvera vargstammen.
Sex veckor före debatten hade förvaltningsrätten gett de organisationer som överklagade licensjakten på 48 vargar rätt. Licensjakten ställdes in i hela landet. Till skillnad från flera djurskydds- och naturskyddsorganisationer som välkomnade beslutet att ställa in licensjakten helt ansåg Patrick Björck att även om 48 vargar skulle ha skjutits så hade det inte räckt.
– Om det hade blivit en jakt på 48 vargar, hade det inneburit en halvering av vargstammen? Naturligtvis inte. Man hade inte ens varit i närheten av målet 270 vargar. Den rimliga bedömningen i dag är att det springer omkring över 500 vargar i Sverige, efter den föryngring som skett efter den senaste inventeringen. Eftersom det inte blir någon licensjakt på varg nu och det sker en ny, andra föryngring, kanske vi kommer att ha uppemot 600 vargar springande i Sveriges skogar snart, befarade Björck, som förklarade sitt höga tonläge med att när han besökte sina grannar låg får rivna i hagarna.
– Att som ledamoten dra siffror ur hatten om hur många vargar som springer runt i de svenska skogarna är inte värdigt en debatt i Sveriges riksdag. Jag kan konstatera att vi har färre vargar nu än vi någonsin hade under den socialdemokratiskt ledda regeringen, svarade Kullgren (KD).
– Peter Kullgrens fyra år som landsbygdsminister ledde till 66 beslutade licenser för vargjakt. Under det sista året med en socialdemokratiskt ledd regering var antalet beslut om licensjakt 75. Ett år med en socialdemokratisk regering slår fyra år med Peter Kullgren, replikerade Björck, varpå landsbygdsministern förklarade att det berodde på att vargstammen under förra regeringens var så mycket större.
Samma dag i en senare interpellation ifrågasatte Rebecka Le Moine (MP) den kraftiga sänkningen av antalet vargar.
– Regeringen har valt att frångå såväl vetenskapen som rättspraxis och den gemensamma europeiska naturvårdsmodellen och drivit fram ett referensvärde på 170 vargar. Ett värde som enligt Naturvårdsverkets egna underlag motsvarar minimivärdet för kortsiktig överlevnad, inte gynnsam bevarandestatus, sa hon.
Även EU-kommissionen ifrågasatte om regeringens uträkning var vetenskapligt baserad. 338 miljoner kronor har regeringen beslutat att satsa under tre år för att sänka vargstammen.
– En nästan surrealistisk bild framträder av vad man vill att vargförvaltningen ska innebära med individövervakning av alla vargar i Sverige. Det kräver mycket fältarbete, spårning och gps-markering. Man ska också flytta genetiskt värdefulla vargar. Det kräver beredskap för att söva, flytta och återplacera vargar, även med helikopter. sa Le Moine.
Kullgren höll med om att det är mycket pengar.
– Men i ett läge där vi har en hårt pressad livsmedelsproduktion är detta en central åtgärd. Det handlar om dem som håller djur – investeringslustan minskar i en bransch som snarare skulle behöva investera mycket för att vi ska klara av att sätta mat på bordet. Det är också en åtgärd som har ett mycket brett stöd här i riksdagen, svarade Peter Kullgren.
Den 1 juni i år presenterade Naturvårdsverket sin senaste inventering av den svenska vargstammen. Den visar att det finns 355 vargar i Sverige och, konstaterar Naturvårdsverket, det är ännu för tidigt att se vilka effekter den inställda licensjakten fått.
I skrivande stund – 2 september 2026 – har regeringen rapporterat in en ny siffra till EU-kommissionen för referensvärdet: 220 vargar. EU-kommissionen har ännu inte svarat.
En annan återkommande fråga från Vänsterpartiet och Miljöpartiet har rört uppfödningen av snabbväxande kycklingar. Svar på hur välfärden ska stärkas för de över 100 miljoner kycklingar som årligen föds upp för slakt har krävts. Kajsa Fredholm (V) förklarade i interpellationsdebatten Missförhållande i kyckling industrin 5 februari 2026 varför detta är akut:
– 98 procent av alla kycklingar som föds upp i Sverige är snabbväxande. De och föräldradjuren har smärta inavlade i sina kroppar! De växer så snabbt att deras ben inte bär. Föräldradjuren hålls på svältkost för att inte dö av sin egen genetik.
Rebecka Le Moine (MP) lyfte det politiska ansvaret.
– Att hålla djur på det här sätt går emot allt vad vår moral säger oss, allt vad vi kommit överens om. Vi ska behandla djur på ett bättre sätt än så här. Vi politiker kan inte blunda för det här systematiska lidandet. I praktiken lever djuren i en konstant misär.
Peter Kullgren (KD) svarade att de flesta kycklingbönder följer djurskyddslagen.
– Retoriken att dra alla över en kam och försöka skrämma konsumenterna verkar heller inte fungera. Jag tror att det beror på att man ser igenom skrämselpropagandan. Man lider med varje djur som lider, men man vet också att det inte är det allmänna och att det inte ser ut så överallt i alla stallar hela tiden, sa han.
Regeringen har inte lagt fram några utredningar om förbud eller djurskyddsskärpningar av vare sig den storskaliga värphöns- eller kycklinguppfödningen under mandatperioden.
Se båda debatterna i sin helhet här:
Missförhållanden i kycklingindustrin 2025/26:177
Här är ett axplock av de djurskydds- och rovdjursbeslut som fattats under mandatperioden:
- 2023 meddelade regeringen och SD att i skenet
av ett kommande EU-förbud skulle
svensk minknäring avvecklas ”med förnuft”.
Ekonomisk ersättning på totalt 180 miljoner
gavs till de minkuppfödare som frivilligt la ner
sin verksamhet. 2025 hade samtliga gårdar
avvecklats. En mörk djurvälfärdsera i svensk
djurhållning var över. - Statskontorets utredning om farliga hundar
Hund under kontroll togs vidare av regeringen
och ledde till en helt ny lagstiftning som bland
annat sedan 1 maj i år gett länsstyrelsen större
befogenhet att agera, exempelvis att omhänderta
hundar och göra tillsyn i bostäder. - Livsmedelsstrategin 2.0 antogs, där fokus är på
”en robust livsmedelsproduktion och beredskap”.
I den nya svenska strategin för EU:s gemensamma
jordbrukspolitik, CAP, som träder i kraft 2028 ska
alla beslut gå hand i hand med en ”robust och ökad
livsmedelsproduktion”. Extraändringsbudgeten i
maj 2025 satsade 1,6 miljarder på lantbruksföretag. - Det öronmärkta årliga bidraget till Sveriges 3R-center
drogs in 2023 och har inte återinförts. - Virtuella stängsel för får, nötkreatur och
getter tillåts från 1 januari 2026, trots att
vetenskaplig forskning varnat för djurvälfärdsrisker.
Förra sommaren kollapsade systemet i Norge och
en ko fick mer än 50 felaktiga elstötar. - 12 februari i år ändrades jaktförordningen så att
vildsvin inom 200 meter från grödor får skjutas vid
skyddsjakt. - Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag att
utreda vad som krävs för att få tillbaka torsken i
svenska vatten. - Jaktförordningen ändras. Från 1 juli blev det
svårare att veta vilka jägare som jagar rovdjur.
Sekretessen skärps. Skälet: hindra hot mot
jägarna. Skyddsjakt på säl i allmänt vatten
inom den svenska ekonomiska zonen ska
också tillåtas oftare. - Konkurrensverket har utrett hur prisstegringen
för djursjukvård kan stävjas. Två förslag om
pristransparens och information ska nu utredas
vidare av Konsumentverket. - Regeringen har efter sommaren beslutat om ändring
i djurskyddsförordningen (2019:66) avseende tävlingsveterinärer,
efter en hemställan från Jordbruksverket. Utöver att
Jordbruksverket ska få meddela föreskrifter om i vilka
fall och omfattning en utsedd veterinär ska närvara vid
offentliga tävlingar med djur. Skyldigheten att låta länsstyrelsen
lämna synpunkter på vilken veterinär som ska utses tas också
bort. Ändringen träder i kraft 1 november 2026. - En ändring i §28 i jaktförordningen för att det ska bli lättare
att få skjuta varg som angriper hundar, samt rovdjur som
angriper tamboskap, utreds. - Regeringen har tillfälligt ändrat i zoonosförordningen för
att slaktkycklingproducenter ska få ersättning vid salmonellautbrott.
Ändringen gäller till och med mars 2027. Kritiker påpekar att
besättningarna är enorma, det vore bättre att satsa på djurskydd
istället för att stödja ett system som är farligt. - Utredningen om insatser för att förhindra illegal införsel av
sällskapsdjur har lämnat sina förslag, varav ett är att veterinärer
och annan djurhälsopersonal ska ha rätt att redan vid svag misstänke
anmäla om de tror att ett sällskapsdjur kommit hit på olagligt sätt.
