”Jag har alldeles för ofta stött på hundar som är rädda eller aggressiva till följd av sjukdom men där sjukdomen missats. Att lägga upp en träningsplan utan att först behandla medicinska problem är både oetiskt och meningslöst. En hund slutar inte att ha ont för att den tränas att inte visa det, tvärtom är risken stor att man förlänger ett lidande och skapar nya beteendeproblem”, skriver hundpsykologen Karolina Lasses i sin essä. Läs den här:
”2020 presenterades en studie (Mills et al.) där man uppskattade kopplingen mellan beteendeproblem och smärta till att vara minst en tredjedel men i vissa fall så mycket som 80 procent av de hundratals fall som gåtts igenom.
Min erfarenhet är likartad, det har ofta funnits en koppling mellan de beteendeproblem ägaren sökt hjälp för och medicinska problem som missats. Jag har mött rädda hundar med fobier som visat sig leva med kronisk smärta. Hundar som exploderat när de störs vid sömn eller vila där det visat sig finnas en bakomliggande sjukdom i sköldkörteln. Aggressiva hundar som vaktat de delar av kroppen som gör ont, till exempel vid tasstorkning eller när någon rör huvudet. Hundar med maniskt intresse för att äta olämpliga saker på promenaden där det visat sig finnas gastrointestinala besvär, som till exempel magkatarr. Stressade och reaktiva hundar där en underliggande klåda skapat beteendeproblemen.
Kopplingen mellan smärta, sjukdom och beteende är väl studerat och viktig att inte missa, både för hundens välfärd och för att göra beteendeförändring möjlig. Det vanligaste tecknet på smärta hos hund är faktiskt just en beteendeförändring. Både att hunden slutar att bete sig normalt, till exempel drar sig undan familjen eller är ovillig att gå på promenad. Eller att hunden utvecklar onormala beteenden så som ett maniskt slickande på buken eller stora rädslor.
I dag vet vi att smärta, stress, ångest och rädsla är nära sammankopplat. Rädsla är en naturlig reaktion på smärta och vid långvariga smärttillstånd kan hundar utveckla kronisk rädsla och ångest. Hundars goda inlärningsförmåga kan ibland ställa till det när de har ont och leda till allvarliga beteendeproblem så som fobier.
Hundar försöker ofta hitta signaler i sin omgivning som förvarnar dem om att det ska göra ont. Det innebär att de kan göra en association mellan smärtan och en plats, hund, person, väderlek eller annat som finns där i stunden. Ofta generaliseras associationen med tiden och utvecklas till stora problem i vardagen där det kan bli svårt att gå på promenad eller vara i sociala sammanhang. Det är därför rädslor och fobier kan utvecklas utifrån en smärtproblematik och det är därför de rädslorna kan finnas kvar även när smärtan avtagit.
Omvänt kan beteendereaktioner på rädsla och ångest, så som ständigt spända muskler och en konstant vaksamhet, leda till smärtproblematik som i sin tur förvärrar problembeteendet. Helt enkel en växelverkan mellan kropp och själ.
En annan vanlig reaktion på smärta och sjukdom är aggressiva beteenden. Precis som en del hundar fryser till is eller flyr när de blir rädda kan hundar i stället försöka undvika det som skrämmer genom aggressiva utspel. Att ha ont kan också innebära att man vill bli lämnad ifred, vaktar delar av kroppen som gör ont eller vill hålla andra hundar på avstånd för att skydda sig själv.
Alla som har haft smärtproblematik vet att det tar på krafterna, att ha en minskad tröskel för irritation och ett större behov av lugn och ro är vanligt. Förutom smärtsamma tillstånd finns det många sjukdomar som kan ge upphov till beteendeförändringar, hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) och epilepsi är två exempel på sjukdomar med konstaterad koppling till bland annat aggression.
Relationen smärta och beteenden kan se olika ut, det rör sig oftast om:
- Oönskade beteenden direkt orsakade av smärta, (till exempel aggression, rädsla och resursförsvar men även mer ovanliga beteenden som olika tvångsbeteenden).
- Oönskat beteende förvärrat av smärta, (till exempel aggressiva reaktioner som inte står i proportion till händelsen eller där en rädd hund generaliserar en negativ association fortare och vidare än förväntat).
- Beteenden som inte upplevs som ett problem av hundägaren men som faktiskt är tecken på smärta, (indikationer på hälsoproblem som upplevs normala, till exempel biljud vid andning eller en onaturlig sittställning).
Vid en beteendeutredning är både tvångsbeteenden, rädsla och aggression indikationer på att det kan finnas bakomliggande medicinska problem, som en direkt eller bidragande orsak till hundens beteende. Förutom besök hos veterinär är en genomgång av en leg. sjukgymnast ofta en god idé.
Ibland förvinner beteendeproblematiken i samma stund som smärtan upphör eller sjukdomen behandlas medan det i andra fall kan finnas negativa associationer kvar att hjälpa hunden med, trots att den mår bättre. Oavsett vilket så är det oerhört viktigt att man börjar i rätt ände.
Hundägare, var observant på detta!
- Om din hund ändrar beteende eller har ett oönskat beteende, nyuppkommet eller som funnits men förvärrats – uppsök veterinär.
- Kronisk smärta är inte alltid lätt att diagnostisera via röntgen eller blodprov – ofta sätts hunden på en provbehandling med smärtstillande medicin för att se om det påverkar beteendet.
- En genomgång av leg. sjukgymnast är ett bra komplement till veterinärundersökning – många försäkringar har ett rehabtillägg som gäller då veterinär remitterat.
Vanliga beteendeförändringar vid smärta och/eller sjukdom
- inte lika rörlig
- svårigheter att sätta sig, lägga sig, hoppa upp i bilen eller gå i trappor
- ovillig att promenera i samma utsträckning som tidigare
- plötsliga problem med rumsrenhet
- hälta eller avvikande rörelsemönster
- onaturlig sittställning
- vandrar nattetid
- rastlös, svårt att varva ner
- sover mer än vanligt
- minskad nyfikenhet, socialitet och lekfullhet
- förändrad aptit
- aggression
- rädsla
- tvångsmässigt beteenden (pica, slickande, flugsnappande)
- resursförsvar
- separationsångest.”
För att ta del av källhänvisningar klicka här: Källor
