Behövs det djurskyddslagstiftning för vild fisk?

småströmming 160vc_ 6Åsikterna går isär om strömmingen behöver något skydd av lagstiftningen.

Dela artikeln:


Djurskyddet Sverige:
– Vi tycker att det behövs djurskyddslagstiftning för vild fisk. Vad den ska innehålla och hur det ska gå till rent juridiskt, det måste man diskutera, men att de på något sätt ska skyddas är självklart. Vad gäller fiskar har de minimalt skydd, och det är klart att för att vi som djurskyddsorganisation ska vara nöjda måste det vara betydligt bättre.

Det finns en rad problemområden när det gäller djurskydd för vild fisk, bland annat vanligt nätfiske, det är ingen trevlig avlivning – fisken fastnar i nät där de blir kvävda, eller trålfiske där de läggs på båten och får kvävas ihjäl.

Det är en komplex fråga hur man ska göra, om man nu ska fortsätta äta fisk. Det som är minst elakt mot fisken är ju vanligt spöfiske med krok, men då har man ju en del andra avarter, till exempel sportfiske där man fångar en fisk och släpper ut den igen.

Björn Dahlén, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige med ansvar för lantbruksdjurfrågor

Djurens Rätt:
– Fiske är ett av de absolut största djurskyddsproblemen, eftersom det omfattar så många individer. Det är väldigt illa att det inte finns några som helst djurskyddsregler för vilda fiskar, och jag har stort förtroende för organisationen Fish Count och rapporten de släppt om djurskyddsproblem för vild fisk. Det finns ett akut behov av att minska lidandet för vilda fiskar.

Jag tycker att det är självklart att djurskyddslagen ska gälla för fiskar som är i fångstredskap – sitter de fast i garn, på en krok, i en trål, ryssja eller något annat så är de i fångenskap och då måste djurskyddslagen gälla. Till exempel ska de då ha bedövning innan avblodning. Det är en av de tydligaste sakerna som jag tycker ska ändras, det behövs inte ens en lagändring, det behövs bara en ändring av tolkningen av lagen, som redan borde gälla. Men det skulle få enorma konsekvenser, och det är så tydligt att politiker och myndigheter blundar för det.

Lena Lindström, sakkunnig på Djurens Rätt, författare till Djurens Rätts rapport ”Under ytan” om fiskar och fiskindustrin

Sveriges Fiskares Riksförbund
– Det finns inga detaljregleringar, men som lagstiftningen är utformad idag så träffar ju den alla vilda djur i någon mån, och det har inte vi haft några invändningar mot. Det tycker vi är rimligt.

Jag har svårt att se behovet av regleringar på en svensk botten – isåfall ska det vara en internationell reglering, på samma nivå som det gemensamma fiskeripolitiken i övrigt. Jag vet inte om det finns några särskilda behov av det, det är närmast en vetenskaplig fråga att svara på. I fiskenäringen är vi vana vid att all lagstiftning som rör hantering av fisk som en resurs är belagd i grunden med någon form av vetenskapliga råd. Det är vår utgångspunkt, om man ska ha ytterligare lagstiftning så behöver man belägga vad det finns för vetenskapliga skäl först.

Det finns vetenskapligt belägg för att fiskar känner smärta – det slogs fast i en rapport från Nationellt centrum för djurvälfärd som lämnades till Jordbruksverket 2011.
– Jag känner inte till den rapporten så jag har svårt att kommentera det.

Henrik Loveby, ordförande för Sveriges Fiskares Riksförbund

Elsa Frizell

Redaktör för Tidningen Djurskyddet.
Det här inlägget publicerades i Fisk. Bokmärk permalänken.