I Sverige är det förbjudet att slakta djur utan bedövning. Ändå kan sådant kött finnas i våra butiker, restauranger och skolmatsalar.
Det är bara tre länder i Europa, förutom Sverige, som har speciallagstiftning för detta; Norge, Island och Schweiz. Det finns däremot inget förbud mot import av mat som är oförenlig med svensk lagstiftning. Det innebär att kött från djur som slaktats utan bedövning kan finnas i svenska butiker, restauranger och skolmatsalar.
Flera länder saknar nationell speciallagstiftning och hänvisar endast till EU:s slaktdirektiv, där grundprincipen är att djuren ska bedövas före avblodning. Det ges dock möjlighet att slakta djur utan bedövning i samband med religiösa ceremonier. Trots att slakt utan bedövning innebär ett stort lidande och trots att de flesta veterinärförbunden inom EU och den Europeiska veterinärfederationen är överens om att obedövad slakt inte är förenligt med ett gott djurskydd.
Många utomeuropeiska länder, till exempel USA och stora delar av Sydamerika, tillåter slakt utan föregående bedövning.
– Det står inte i någon religiös skrift att djuren inte får bedövas före slakt. Däremot att man inte får äta sjuka eller skadade djur, säger Lotta Berg, veterinär och forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som medverkade vid Djurskyddet Sveriges seminarium Slakt utan bedövning i Almedalen.
Den svenska djurskyddslagen föreskriver att djur som slaktas ska vara bedövade. Bedövning före slakt innebär att det djur som ska slaktas görs omedelbart medvetslöst och därmed okänsligt för yttre påverkan. Djuret hinner inte känna något och medvetandet återkommer inte innan djuret är dött. Djuret dör sedan därför att blodet tappas av.
Slakt utan bedövning medför framför allt tre olika problem ur djurskyddssynpunkt. För det första måste djuret fixeras för att göra det möjligt att utföra skäktsnittet. Fixeringen görs på vissa slakterier genom att djuret spänns fast i en vagga som roteras så att djuret ligger upp och ned när snittet läggs. På andra slakterier fixeras djuret stående på alla fyra benen. Oavsett hur fixeringen görs så innebär den en kraftig stress för djuret.
För det andra innebär själva snittet smärta för djuret. Den tredje problematiken är avblodningen som följer efter snittet. Avblodningen är det moment som avlivar djuret. Det är också en kraftigt stressande och ångestframkallande process för det obedövade djuret. På grund av blodkärlens anatomi är ett obedövat nötkreatur vid medvetande flera minuter medan blodet rinner ur kroppen.
Fram till andra halvan av 1800-talet skedde all slakt även i Sverige utan bedövning.
– Det fanns en bristande insikt om djurs förmåga att känna smärta och lidande. Man pratade om ”oskäliga djur” och att ”människa var högre stående”, berättar Lotta Berg.
I Sverige gäller i dag som sagt samma lagstiftning för alla, oavsett religiös tillhörighet. Det innebär att alla djur måste vara bedövade före avblodning vid slakt. Religiösa riter som inte påverkar djurskyddet negativt är tillåtet.
– I Sverige accepterar de flesta muslimer att deras halalkött kommer från djur som bedövats innan slakt. Det gör däremot inte judar när det gäller koscherslakt. Det finns inte heller någon högljudd opinion för att slakt utan bedövning ska tillåtas. För dem som vill ändra lagstiftningen handlar det mest om en principfråga, säger hon.
Den ökande efterfrågan i EU av kött som är slaktat utan bedövning har skapat stor överproduktion och köttet säljs som vanligt slaktat kött, sannolikt även i Sverige. Enligt en rapport från EU-kommissionen slaktas i till exempel Belgien 80 procent av lammen utan bedövning.
Enligt rapporten skulle efterfrågan av halal- och kosherkött bara motivera upp till åtta procent av slakten. Lotta Berg misstänker att det finns ekonomiska skäl till att så många djur slaktas utan bedövning.
– EU-kommissionen vill strama upp reglerna så att inte länder slaktar utan bedövning utöver efterfrågan. Men det här är en känslig fråga. Det blir ofta att handla om främlingsfientlighet och rasism. Sverige har kämpat stenhårt för att få slippa undantag för krav på bedövning i den nya förordningen som träder i kraft 2013, säger Björn Dahlén, djurskyddschef på Jordbruksverket.
EU-parlamentet tog i somras bort ett förslag om obligatorisk märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning.
– Av taktiska skäl, för att övriga märkningsregler skulle gå igenom, kom detta förslag aldrig ens fram till omröstningen. Europa är fortfarande på ruta noll när det gäller märkning av sådant kött, säger Johan Beck-Friis, veterinär och förbundsstyrelseledamot i Djurskyddet Sverige.
Kan religiös slakt och djurskydd kombineras? Så säger svenska muslimer och judar.
Läs mer i vår papperstidning.
FAKTA: Religiös slakt i Sverige
Djurskyddslagens bestämmelser om att djur ska vara bedövade vid slakt innebär en konflikt för vissa religiösa slaktmetoder, såsom traditionell slakt av obedövade djur.
Det är tillåtet att bedöva fjäderfän och får med el före slakt. El-bedövning är i dag den vanligaste bedövningsmetoden vid vanlig slakt av fjäderfän och används även i stor utsträckning vid vanlig slakt av får. El-bedövning före slakt accepteras av många av världens muslimer. Det gör det möjligt att halalslakta fjäderfän och får i Sverige utan att man kommer i konflikt med djurskyddsbestämmelserna.
Nötkreatur måste däremot alltid bedövas med bultpistol eller motsvarande innan avblodning sker. Eftersom bedövning med bultpistol inte leder till att hjärtat omedelbart stannar kan även den metoden accepteras av vissa muslimska grupper.
Övriga djurskyddsbestämmelser kring slakt om hur drivning, uppstallning, fixering och avblodning får gå till måste också följas vid halalslakt.
Utöver själva slaktmetoden finns inom halalslakt bland annat regler kring vem som får utföra slakten och hur djuren ska vara vända vid slakt. Detta innebär i sig inte någon konflikt ur djurskyddsperspektiv. Som vid all slakt är det dock viktigt att den person som sköter bedövning och slakt har tillräcklig erfarenhet och kunskap.
Inom koscherslakten accepteras inte bedövning före avblodning och därför sker ingen sådan slakt på Svenska slakterier.
Källa: Jordbruksverket
