Mellan rapsfälten skymtar den vita herrgårdsbyggnaden fram genom allén. Här säljs jakt på uppfödda fasaner. En jakt som gynnar den biologiska mångfalden hävdar jägare. Effekten är den motsatta menar kritiker som dessutom anser att den är oetisk och innehåller en rad djurskyddsproblem.
För någonstans mellan tiotusen och tjugofemtusen kronor kan du köpa dig en jaktdag på fåglar som är uppfödda och sedan utsatta. Fast då måste du ha kontakter för att veta var och av vem du kan köpa. Det finns ett hundratal gårdar runt om i Sverige som erbjuder denna typ av jakt och jag är på besök på en av dem som ligger i Mälardalen. Vad den heter får jag inte skriva. Man är rädd för att utsättas för det man beskriver som djurrättsterrorism. Svenska Jägareförbundet ordnar kontakten till mig då jag inte haft någon framgång med de andra gårdarna jag ringt och bett att få besöka. Jag träffar Petter som är viltmästare på gården och Micke Gustavsson, en kollega till honom som föder upp fåglar för försäljning. Petter vill inte att jag skriver hans efternamn.
Gården säljer tre typer av fågeljakt, klappjakt, och jakt med stående eller stötande hund. Petter berättar hur den går till.
– Under klappjakten ställer jägarna upp sig på ett fält på en plats vi anvisar. Det brukar vara mellan sex till tio stycken.Bakom dem står inhyrda apportörerna det vill säga hundförare och deras hundar som kan hämta den fällda fågeln. Ett så kallat drev, cirka tio till femton personer går på linje och föser fåglarna framåt till en plats framför jägarna. När fåglarna sedan flyger upp, det kan vara allt från några stycken till tvåhundra, får jägaren tillfälle att skjuta, säger Petter.
Vid jakt med stötande hund flyger fågeln upp när hunden kommer och i fågeljakt med stående hund pekar hunden ut för jägaren var fågeln ligger och trycker mot marken. När jägaren kommit fram får hunden kommando att störa fågeln så att det flyger upp och jägaren får skjuttillfälle. Skadeskjutningar på fåglar säger Micke och Petter är ovanligt.
Att sälja jakt på fåglar som fötts upp och satts ut anses av många kritiker som oetiskt. Man tycker att det inte finns någon nytta med jakten som handlar om rent nöje. Arne Ohlsson från Skåne Ornitologiska förening är starkt kritisk och att det skulle vara ovanligt med skadeskjutningar tycker han är orimligt.
– Det finns bland annat en undersökning från djursjukhuset i Malmö som visade att hälften av alla gäss som sköts redan hade hagel i sig från ett annat tillfälle, säger han.
Micke och Petter säger att jakten bara är ett sätt att finansiera ett intresse av att skapa ett rikt naturliv på jordbruksmark. Nu planteras buskar och perenner på mark som annars skulle kunna odlas för att få in pengar. I alla fall på gården Petter jobbar.
– Vi skapar ju miljöer som fåglarna vi sätter ut ska trivas i, så kallad biotopvård. Vi anlägger låg granskog, viltängar med nässlor och buskar, olika typer av vegetation för att fåglar ska kunna få skydd. Året runt får de också mat. De här miljöerna gynnar inte bara fåglar, insekter och andra typer av djur trivs också.
Krister Mild är biolog och arbetar på Naturvårdsverket. Han är kritisk till den biotopvård många jägare gör och menar att den inte behövs.
– Jag kan inte se att det finns något skäl till att göra den. Jägarna skapar artificiella miljöer som ska gynna jaktbara djurarter som är jaktbara just därför de redan finns i stora antal. Det är skillnad mot den naturvård som vi biologer gör som handlar om att återskapa naturliga miljöer som gynnar alla arter, arter som hotas på grund av till exempel stora jordbruk.
Han menar att det inte finns något allmänintresse i denna typ av biotopvård. Det är av rent privatekonomiska skäl den görs.
Petter och Micke är stolta över sitt arbete och de ser inga djurskyddsproblem med att sätta ut fågel för jakt så länge allt sköts bra av någon som är utbildade viltmästare som dem.
– Vi är seriösa. Tyvärr finns det även en hel drös av de vi kallar svartfötter som inte är utbildade viltmästare utan som går en genväg och tror att de bara kan tjäna pengar. De har inte koll på rätt och fel och vet inte var gränsen går. Där kan felaktig uppfödning och oseriös jakt förekomma, säger Micke.
Ungefär 1400 till 1500 fasaner sätter denna gård ut varje sommar. Första oktober till sista januari pågår jaktsäsongen. I december samlas honorna in och sätts i hägn så att man kan ta vara på äggen de lägger och kläcka dem i särskilda äggkläckningsmaskiner. När fåglarna är cirka fem veckor sätts de ut.
Enligt Krister Mild på Naturvårdsverket är utsättning av uppfödda fåglar ett hot mot de vilda stammarna.
– Man sätter ut fåglar med begränsad genetisk bakgrund och som dessutom ofta kommer från en annan del i världen till exempel mellaneuropa. Det gör att de inte är lika anpassade till förutsättningarna i vårt klimat. De vilda stammarna som med det naturliga urvalet har sin unika särprägel slås ofta ut av dessa fåglar som kan ha en hel del genetiska defekter.
Dessutom tillhör fasaner inte vår fauna och han är skeptisk till att man sätter ut onaturliga arter.
– Alltför mycket forskning visar de stora farorna som finns med arter som kommer in i ekosystem de inte tillhör.
Han menar att vi leker med en naturlig population och är förundrad över att det inte finns några regleringar.
Vi går runt på gården och Petter visar mig hur anläggningen för uppfödningen ser ut. När de är tillräckligt stora släpps de ut i ett område med skyddande växtlighet, tillgång till mat och som är omgärdat av elstängsel mot rovdjur. Jakt på räv och grävling är viktigt för att skydda fåglarna. Ett annat hot är duvhöken. De får inte jagas men gården får tillstånd av länsstyrelsen att fånga dem i fällor och köra bort dem från gårdens mark. För att fånga duvhökarna används en tamduva som lockfågel. Användningen av lockfågel har under lång tid kritiserats av djurskyddsorganisationer men även myndigheter. Redan 2005 konstaterade dåvarande Djurskyddsmyndigheten att hållande av fågel som lockbete för rovfågel inte är förenligt med djurskyddslagen eftersom tamduvan som tvingas att sitta precis bredvid duvhöken till dess fällan vittjas upplever stor stress.
Djurskyddet Sverige har länge drivit frågan om ett förbud mot dessa fällor.
– Duvan som används som lockbete känner stor rädsla och stress. Tillsammans med Djurens Rätt träffade vi under våren Jordbruksverket för att framföra våra krav, säger Terese Askerstedt, vice ordförande i Djurskyddet Sverige.
Men det behövs fler lagar och regler inom denna typ av jakt anser Djurskyddet Sverige. I förslaget till ny djurskyddslag föreslår utredaren en lag som ska reglera utsättningen av djur. Till exempel ska djur bara få sättas ut om det skapats miljöer som är bra för dem att leva i.
– Djurskyddet Sverige anser att det är en miniminivå och att det är märkligt att det inte redan är ett krav. Under djurskyddslagsutredningen arbetade vi för att få med detta i förslaget, säger Terese.
Fast personligen vill hon gå längre än så och hon ifrågasätter hela förekomsten att föda upp och sätta ut fåglar för jakt.
– Jag tycker denna jakt är helt omoralisk och oetisk. Till skillnad från om man skjuter djur för köttets skull handlar detta om att skjuta djur för sitt eget höga nöjes skull. Att träffas en helg, äta god mat och sedan gå ut och skjuta djur som ett sätt att ha trevligt tycker jag är helt absurt, säger Terese.
