I mars protesterade nästan 8000 personer, via organisationen Djurens Rätt, mot Karolinska Institutets planerade tåklippningsförsök på möss. Djurens Rätt menar att det finns ekonomiska skäl bakom metoden, något som Karolinska Institutet förnekar.
Försöksmetoden, som innebär att klippa av spetsen på mössens tår för att kunna ta vävnadsprover, godkändes av Stockholms norra djurförsöksetiska nämnd i början av året. Proverna ska sedan DNA-testas, och de möss som har rätt genuppsättning kommer att användas i forskningen mot artritsjukdomar. Totalt 15 000 möss och 6000 råttor ingår i försöken.
Även om mössen är så unga att de inte har hunnit utveckla brosk- och bendelar i tårna när spetsen av tårna klipps av, finns det fortfarande nerver som kan signalera smärta, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande i Djurens Rätt, i en tidigare artikel i Tidningen Djurskyddet. Hon menar att att försöksmetoden används för att spara pengar. Vävnadsprover kan istället tas från till exempel svans, öron eller päls.
– Det verkar som att det är en ekonomisk fråga. Om man kan göra tåklippningarna när mössen är små så sparar man utrymme. Man kan direkt bestämma vilka möss som har rätt genuppsättning och så avlivar man de andra. Då behöver man inte vänta tills de blir lite större för att ta prov. Men enligt regelverket får inte ekonomiska frågor väga in i nämndens bedömning.
Brun Ulfhake, professor i komparativ medicin på Karolinska Institutet, bekräftar att tåspetsklippning kan göras så tidigt som tre dagar efter födelsen, medan öronklippning inte kan göras förrän under tredje levnadsveckan. Han tillbakavisar dock att tåspetsklippningen skulle vara en ekonomisk fråga.
– Jag menar att det inte är så. Alternativet är öron och svansklippning och det finns idag inga hållpunkter för att djuren skulle påverkas mer av tåspetsklippning än de andra två metoderna. Både öronklippning och tåspetsklippning har undersökts i olika vetenskapliga undersökningar och visat sig vara bra metoder som inte ger någon bestående påverkan på djuren, skriver han i ett mail till Tidningen Djurskyddet.
Camilla Björkbom menar även att tåklippningen kan vara en metod att märka mössen, så att de är lättare att åtskilja från varandra. Detta bekräftas av Brun Ulfhake. Han menar att djuren därmed besparas ytterligare ett ingrepp.
Trots protesterna mot försöksmetoden kommer Karolinska Institutet att fortsätta med försöken enligt planerna. Försökstillståndet gäller i tre år. Både Djurens Rätt och Djurskyddet Sverige fortsätter att arbeta för att få Karolinska Institutet att sluta använda försöksmetoden.
