– Precis som på ett cigarettpaket kanske vi borde ha bilder på äggen och kycklingen i butiken, där man får se vilka miserabla förhållanden de växt upp under. För ägg- och kycklingindustrin vinner på att vi inte vet så mycket om hur det ser ut och går till.
Förslaget kom från Per-Mikael Högman som satt i publiken i det överfulla lokalen i Almedalen där Per Jensen, professor i etologi, fick frågor om sin bok ”Hur mår maten?”
Förslaget mötte rungande applåder och blev höjdpunkten i ett författarsamtal som kom att domineras av den svenska kycklingen. Enligt Per Jensen finns det två skäl till att kycklingen är det köttdjuret i Sverige som har det värst. Dels är kycklingen framavlad för en oerhörd snabb tillväxt som inte riktigt går att förena men en fullgod djurhälsa. Dels har den det trångt. I början är kycklingen liten, runt 50 gram. Då blir ytan i de stora hangarliknande stallen stor att springa omkring i. Men efter 35 dagar väger fåglarna 2 kilogram.
– Man strävar efter att det ska vara minst 15 kycklingar per kvadratmeter. De har i princip inget utrymme att röra sig på över huvud taget, sade Per Jensen.
Sedan ska alla kycklingar ut ur stallet vid slakt. Det kan då röra sig om 20 000 – 30 000 på samma gång och hela djurhanteringen är väldigt industrialiserad.
Men problemet är större än så. För vad händer när vi konsumenter hellre vill ha kycklingar som fått växa långsamt och som fötts upp på ett annat sätt? Per Jensen menade att det faktum att vi är en del av en global marknad gör denna fråga särskilt problematisk, i synnerhet när det gäller kycklingar.
Idag finns det ungefär 50 miljarder kycklingar i världen. Men det är bara två stora internationella avelsföretag som levererar 90 procent av dessa djur. Och alla svenska kycklingar kommer från de här företagen.
– Det betyder att om du åker till Tyskland på semester och beställer kyckling så får du precis samma produkt som om du åker till Thailand eller USA eller Afrika. Så vill vi ha förändring, ja då har vi ju egentligen inget att luta oss mot, sade Per Jensen.
Även den KRAV-märkta kycklingen kommer från dessa företag. En KRAV-märkt kyckling ska växa på sig i 80 dagar, istället för 35 dagar. Och denna långsamma tillväxt ska man uppnå med samma djurmaterial som man använder för den snabba tillväxten. Det leder också till hälsoproblem.
– Så inte ens KRAV-kycklingen är inte riktigt lätt att förhålla sig till, menade Per Jensen.
Även om vår djurskyddslag är strängast i Europa, så är man bättre på kycklinguppfödning i Frankrike. Där har man andra raser som man föder upp.
– Närmare 50 procent av de kycklingar som säljs på den franska marknaden är långsamt växande djur som fått gå ute hela sitt liv. Men de som köper dessa är ju inte så intresserade av djuret ska ha bra, utan för att få bättre kött, sade Per Jensen.
Per Jensen ger aldrig råd till andra om vad de ska äta eller inte. Men han undviker själv att äta kyckling.
– Jag tycker att det kanske är den viktigaste produkten att tänka efter både en och två gånger.
Text: Svanhild Hansen
