Naturvårdsverket vill att licensjakt på säl införs för att minska skadorna för fiskerinäringen.
Fel väg att gå, tycker Djurskyddet Sveriges ordförande Sven Stenson.
— Vi är emot det både av djurskydds- och artskyddsskäl, säger han.
I juni la Naturvårdsverket, efter ett regeringsuppdrag, fram ett förslag om att licensjakt på säl ska införas i Sverige. Motivet bakom är att man vill få bukt med de skador den växande sälstammen orsakar fiskerinäringen – det kan till exempel handla om förstörda fiskeredskap och uppätna fångster.
Nu i veckan gick tiden ut för de många remissinstanser som fått tycka till i frågan att lämna sina synpunkter till Landsbygdsdepartementet. En av dem är Djurskyddet Sverige.
— Jakt på säl är en av de svåraste jaktformer som finns och det är svårt att bedriva den på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt, säger Sven Stenson och fortsätter:
— När en säl är i vattnet ser man oftast bara en bit av huvudet. Träffytan blir väldigt liten och det är stor risk för skadskjutning. Och när en säl blir träffad dyker den och försvinner – då kan det vara så att sälen kämpar en plågsam kamp för att överleva från sina skottskador i flera dygn innan den till slut dör.
Naturvårdsverkets tanke är alltså att licensjakt på säl ska minska skadorna för fiskerinäringen. Men Sven Stenson anser att det finns bättre sätt att komma till rätta med problemet. I sitt remissvar skriver Djurskyddet Sverige att ”det ska i stället göras åtgärder inom det alltmer tynande yrkesfisket”.
— När sälstammen var som störst i början av 1900-talet och en bit framåt så lärde sig fiskarna hur man skulle hantera situationen med enkla åtgärder. Man la ut näten på olika ställen. Man såg till att man inte kastade skräpfisken bredvid nätet. Enkla åtgärder som hade stor effekt, men idag använder man sig inte längre av det, säger Sven Stenson.
— Man borde satsa mer på forskning om liknande metoder som kan hjälpa yrkesfisket. Att skylla allt på sälen är inte rätt.
Naturvårdsverket bedömer att den svenska sälstammen nu vuxit sig så stark att licensjakt både är förenlig med Helsingforskommissionens rekommendationer och EU:s art- och habitatdirektiv.
— Det finns kritik som säger att siffrorna på hur stor sälstammen är inte stämmer. Att göra sådana här beräkningar är jättesvårt och siffrorna skiljer sig ofta ganska stort åt år från år – så grunderna för de här beräkningarna känns inte riktigt stabila. Vi vill att sälen ska få växa till sig ytterligare, säger Sven Stenson.
I dag är endast skyddsjakt, alltså jakt för att direkt förhindra skador orsakade av vilt, på säl tillåtet i Sverige. Nu vill Naturvårdsverket alltså att även licensjakt, liknande den som finns för olika rovdjur, införs.
— Vi tycker att sälen kan få vara fredad helt och hållet. Och ska man ha något så ska det vara skyddsjakt. Om en säl förstör redskap för jättemycket pengar är det en sak, men att införa organiserad licensjakt tror vi inte är någon bra väg att gå, säger Sven Stenson.
Text: Pontus Ljunghill
