Du som konsument möts av många val. Men att handla det man faktiskt vill ha är inte det lättaste. Det kanske inte ens finns i butiken.
Hyllmeter efter hyllmeter med olika märken och varor. Hur ska du veta om mjölken kommer från kossor som har fått beta och fläsket från grisar som fått böka? Om du nu alls väljer att köpa mat som kommer från djur. Det pratas mycket om konsumentmakt. Den är viktig. Men för att verkligen ha makt måste du ha kunskap och det är i många fall svårt för konsumenten att hitta information. Även om man vet vad en viss märkning står för är det nästan omöjligt att veta hur djuren verkligen har haft det på gårdarna.
Krasst sett måste vi i många fall förlita oss på vad andra har valt och kontrollerat åt oss, både i politiken och i butiken. Butiken kan hjälpa dig att välja bort de sämsta alternativen på hyllan. Politikerna kan sätta regler för hur djurens ska födas upp, transporteras, slaktas och hur köttet sedan ska märkas.
Just hur kött ska märkas har diskuterats i EU under hösten. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag att kött ska märkas med var det är uppfött och slaktat, alltså inte var det är fött. Men utan märkning som redogör för var djuret är fött blir det omöjligt för konsumenten att veta hur mycket djuret har transporterats. Förslaget har kritiserats bland annat av den svenska regeringen som vill att allt kött ska märkas med var det är fött, uppfött och slaktat. I december ska EU-kommissionen fatta beslut vad som ska gälla.
Väljer du svensk kött så kan du veta att den svenska djurskyddslagstiftningen, som är bland de bättre i världen, har varit miniminivån för hur djuren haft det. Men helt okomplicerat är det inte. Det menar Åsa Hagelstedt generalsekreterare på Djurskyddet Sverige.
– Även den svenska lagen har luckor. Till exempel så kastrerar man idag smågrisar utan bedövning. Återkommande skandaler har också visat att lagen tyvärr inte alltid följs. Djurskyddet Sverige har länge arbetat för att kontrollerna måste bli bättre, säger hon.
Journalisterna Torbjörn och Ylva Esping undersöker i sin grävande reportagebok ”Monsterbiff till middag” hur det ser ut på de svenska gårdarna och slakterierna. Läsaren får följa med till uppfödning av kyckling, avel för grisar och slakterier. Deras utgångspunkt i boken är att det etiskt går att försvara att äta kött men inte den extrema djurindistrin. De lyfter flera missförhållanden i boken och sätter fingret på helt laglig verksamhet som känns tveksam ur djurskyddssynpunkt.
– Det finns väldigt mycket som kan förbättras i den svenska djurhanteringen. Det är ju det vår organisation arbetar med. Men lösningen är inte att köpa billigt utländskt kött. Den danska fläskfilen är fortfarande sämre än den svenska. Hellre då att köpa mindre kött fast bättre. Till exempel Kravmärkt där djuren har fått gå ute, säger Åsa Hagelstedt.
Så hur ska du då gå tillväga när du handlar din mat? Läs på kommande uppslag hur tre konsumenter resonerar, hur butikerna köper in varor och vad konsumentministern gör för att hjälpa dig.
