14 116 anmälningar om djurskyddsbrister kom in till länsstyrelserna ifjol. 237 beslut om djurförbud fattades. Andelen brister som rör det mest kritiska momentet på slakterierna – att bedövningen verkar – är fortfarande hög, och brister som rör okontrollerad avel för katter har ökat stort.
Det framgår i rapporten Nationell djurskyddsrapport 2021 – En redovisning av kontrollmyndigheternas arbete, som Jordbruksverket offentliggjorde i veckan.
22 035 kontrollinsatser genomfördes av landets länsstyrelser under 2021. 7 207 var fysiska kontroller, vilket innebär att djurskyddsinspektören åker ut och gör en bedömning på plats. Jämfört med 2020 var det fler kontrollinsatser totalt sett, men antalet fysiska kontroller var knappt tusen färre. 10 717 ärenden hanterade länsstyrelserna genom administrativ handläggning utifrån en riskbedömning.
– Länsstyrelsen har meddelat att pandemin även i år har medfört utmaningar som på olika sätt påverkat kontrollverksamheten. Merparten av länen har svarat att de har gjort färre fysiska kontroller under 2021 jämfört med tidigare år, säger Hanna Heyl på Jordbruksverket i en presskommentar.
Totalt fattade länsstyrelserna 2 774 beslut, exempelvis föreläggande, åtalsanmälan, omhändertagande och djurförbudsprövning. 267 prövningar om djurförbud gjordes, vilket resulterade i 237 djurförbud.
14 116 anmälningar, eller ”klagomål” som är det nya ordet Jordbruksverket använder, om misstänkta djurskyddsbrister kom in till länsstyrelserna under 2021. 2020 var antalet 13 705.
Därtill tog länsstyrelserna emot 1 808 informationsärenden från officiella veterinärer på slakterier, en minskning med 120 ärende jämfört med året innan.
Den stora andel brister för grisar som förra årets djurskyddsrapport lyfte fram gällande renhet har minskat något, till cirka 22 procent. Brister kring strö upptäcktes i cirka 16 procent av kontrollerna. ”Länsstyrelserna bedömer att brister som rör strö, förorenade liggytor, smutsiga grisar och sjuka grisar ofta uppträder samtidigt och följer av att något i grisarnas närmiljö inte fungerar. De uppger också att även andra brister ofta konstateras i dessa fall, så som bristfällig ventilation, överbeläggning och att tillsynen och därmed skötseln inte är tillräcklig.” konstateras i rapporten.
Brister som rör grisarnas utrymme har ökat. 335 kontroller av grisbesättningar har gjorts och i 12 procent hittades brister kopplade till utrymme. Det gäller både att utrymmets inredning kan leda till att grisarna skadas och att det är för trångt i boxarna.
41 procent av kontrollerna som rörde gris var normalkontroller, 21 procent gjordes efter anmälan/klagomål. Anmärkningsvärt, enligt rapporten, är att vid uppföljande kontroller hade bristerna inte avhjälpts i 38 procent av fallen. En möjlig förklaring, som rapporten föreslår, kan vara att länsstyrelserna prioriterar uppföljningskontroller på djurhållningar där det misstänks att felen inte avhjälpts.
Lantbruksnäringen har gjort insatser för att stärka efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen, står det i rapporten, som konstaterar att ”effekterna av detta är ännu inte helt tydliga. För flera av djurslagen ligger många brister på ungefär samma nivå som tidigare år”.
– De allvarligaste bristerna generellt är brister i hull, tillgång på foder och vatten, djurens renhet, torra och rena liggplatser, samt utebliven veterinärvård. För lantbrukets djur är skötselrelaterade brister vanligast, vilket exempelvis avspeglas genom att djuren eller utrymmena de hålls i inte är tillfredsställande rena. Det finns mer att göra på dessa områden, säger Gunnar Palmqvist på Jordbruksverket i ett pressuttalande.
1 204 kontroller rörde katter. De flesta skedde antingen efter anmälan/klagomål eller som en uppföljningskontroll av tidigare påvisade brister som skulle rättats till. Utöver dessa kontroller omhändertog länsstyrelserna flera övergivna och förvildade katter. Brister konstaterades vid 67 procent av kontrollerna – en ökning med 17 procent sedan 2019.
De vanligaste gällde renhållning, tillstånd, veterinärvård, tillsyn och avel. Tillståndsöverträdelserna handlade oftast om privatpersoner som av olika skäl tappat kontrollen över tillvaron och sina katter som blivit alldeles för många, så många att det skulle krävas tillstånd att husera dem alla. Bristerna kring avel ligger på en mycket hög nivå, konstateras i rapporten, och ”har dessvärre en ökande trend”.
Förklaring till de ökade avelsbristerna är förmodligen, enligt rapporten, att kraven skärptes i de nya kattföreskrifterna som trädde i kraft 2020. Där slås fast att katter inte får föröka sig okontrollerat. Den som tänker låta sin katt gå ute måste se till att den inte kan para sig.
Ett långt stycke i rapporten resonerar om bakgrunden till varför det finns så många brister kring katthållningen. En del av resonemanget låter såhär:
”Många av de problem som finns inom katthållningen bedömer vi sannolikt är kopplade till att katten traditionellt sett betraktas annorlunda än andra sällskapsdjur. Detta genom att det finns en tro på att katter, till skillnad från exempelvis hundar, klarar sig bra själva. Ett sådant synsätt i kombination med katters förmåga att fortplanta sig på kort tid kan resultera i att en djurhållning går överstyr med ett stort djurlidande som följd.”
Djurskyddet Sveriges sakkunniga Anna Lundvall, som tidigare varit just djurskyddsinspektör, välkomnar den skrivningen.
– Det är ett bra erkännande av själva grundproblemet: Kattens låga status. Det är viktigt att få med helhetsbilden och bakgrunden till varför alla dessa brister finns, för att kunna ändra på dem. Sedan är det ju inte problemet med den okontrollerade aveln som ökat utan att det numera rapporteras som en brist. I en tidigare version av checklistan för kontroll kunde man inte sätta brist i rutan för avel när det gällde för många kullar eller att djurhållaren inte kände till hur många kullar katterna fått. Men nu ingår den paragrafen i den kontrollpunkten. Det vore intressant att få veta vad bristerna faktiskt gäller och vilka krav som ställdes. Men oavsett så är det såklart mycket större chans att ett fel åtgärdas om det påpekas att det finns en brist gällande avel och inte bara brist på tillsyn, så som gjordes tidigare, säger hon.
För hundarna gjordes 1 921 kontroller. Där konstaterades brister som gäller flera av de mest centrala behoven för en god djurvälfärd, såsom tillsyn, hull, klor, foder, vatten och veterinärvård. ”Många av bristerna bedömer vi beror på bristande kunskap eller ekonomiska begränsningar” skriver rapportförfattarna.
– Tyvärr syns avelsproblemen inte alls på hundsidan. För hundar handlar det inte om en okontrollerad avel så till vida att de släpps ut och parar sig okontrollerat som katterna tyvärr fått göra, utan om den medvetna aveln som leder till att det föds hundar med andningsproblem och medfödda sjukdomar. Vi har en bra lagstiftning som säger att avel på djur som kan medföra lidande eller påverka djurens naturliga beteenden är förbjuden. Men det är frustrerande att uppfödarna inte kontrolleras, och att det uppenbart är en brist på anmälningar gällande avelsparagrafen. Det gör att en bra lagstiftning inte efterlevs alls, säger Anna Lundvall.
Text Katarina Hörlin
Foto Daniel Chekalov
Fler djurskyddsbrister som upptäckts under 2021
Under 2021 genomfördes totalt 59 kontroller kring försöksdjur. Det fanns 178 tillstånd för att få använda försöksdjur och 50 tillstånd för att få föda upp försöksdjur – sammanlagt 228. Av dessa genomfördes kontroll på 19 unika verksamhetstillstånd för försöksdjur.
Bristerna gäller journalföringen, tillsyn av djuren, förvaringsutrymmenas storlek, miljö och berikning, avvikelser från uppgifter i den etiska ansökan samt att verksamhetstillstånd har saknats.
”Vår bedömning är att det är tydligt att Sverige inte uppfyller de krav som försöksdjursdirektivet ställer på medlemsstaterna kring hur många användare som ska kontrolleras per år. Detta är problematiskt. Djur som används i försök är de enda djur som vi avsiktligt ibland utsätter för lidande. Det är därför viktigt att kontrollera så att detta lidande inte går utöver vad som är tillåtet. Vi bedömer att länsstyrelserna och Jordbruksverket behöver arbeta tillsammans för att stärka kontrollverksamheten och se till att mer resurser avsätts till kontroll på försöksdjursområdet. Länsstyrelserna har bildat en arbetsgrupp. Vår ambition för kontrollåret 2022 är att ta fram ett mer detaljerat underlag för att länsstyrelserna ska ha möjlighet att redovisa ett så korrekt resultat som möjligt.” står det i rapporten.
Under 2021 gjordes 31 kontroller på slakterier. Bristerna som rör det mest kritiska momentet ur djurskyddssynpunkt, att se till så att bedövningen gjorts på rätt sätt innan avlivningen, är fortsatt höga, konstateras i rapporten.
På grund av pandemin gjordes endast en kontroll av en minkfarm. 1 962 nötkreaturskontroller gjordes. Renhet både för djuren och deras liggytor var den vanligaste bristen.
Vidare skedde 51 kontroller av värphöns i besättningar med över 350 djur. Ett stort antal djur ingår i varje kontroll, understryks i rapporten, som visar att brister i luftkvalitet och ventilation stigit till 28 procent 2021, mot 20 procent året innan. En oroande och hög siffra, konstateras i rapporen.
Ladda ner och läs hela rapporten på Jordbruksverkets hemsida här.
Källa: Nationell djurskyddsrapport 2021 – En redovisning av kontrollmyndigheternas arbete
