Man vill veta varifrån maten kommer som serveras till våra skolbarn. Och 83 procent av kommunerna vill ha svenskt kött enligt en undersökning gjort av branschorganisationen Svenskt Kött.
Cirka hälften av köttet som serveras i skolor är svenskt. En tredjedel av skolorna vet inte ens varifrån köttet kommer. Ändå uppger 83 procent att man tycker att det är viktigt med svenskt kött. Det visar en undersökning branschorganisationen Svenskt Kött gjort bland landets kommuner. Under Almedalen arrangerade de seminariet ”Skolmat till vilket lågt pris som helst?”. Sex kronor kostar en genomsnittlig måltid, räcker det var frågan panelen fick. Nej tyckte Anita Broddesson kostchef i klippans kommun, Karin Lindén kostchef i Kramfors kommun och Nils Berntsson marknadschef på storgrossisten Martin & Servera. Det är svårt att få de varor man vill ha med så liten budget menade kostcheferna. Bland annat är det viktigt varifrån maten kommer förtydligade Anita Broddesson och kunderna vill ha svenskt. För Karin Lindén är det dock inte viktigast att köttet är svenskt.
-Det viktigaste är att djurhållningen är bra och att det inte innehåller hormoner, säger hon.
Att få råvarorna att räcka till mer genom att servera mer vegetariskt var inget kostcheferna riktigt trodde på.
-Barnen tycker inte att det är så gott och det är inte skolans uppgift att lära dem tycka om det, säger Karin Lindén.
Förutom en liten budget är det också en utmaning att få de råvaror man faktiskt beställt menar kostcheferna. Grossisterna levererar inte det man vill ha och de små grossisterna kommer inte med anbud.
-Vi vill ha anbud från små lokala leverantörer men de är lite för lata för ge dem, kanske är det för krångligt med offentlig upphandling, spekulerar Karin Lindén.
Nils Berntsson hävdade att det inte är någon stor lönsamhet att vara grossist till skolor och att det därför är få grossister som ger anbud. Anna Broddesson tror att om kvalitet skulle vara ett konkurrensmedel så hade vi haft fler leverantörer.
Hur ska skolmatens kvalitet höjas?
-Säkra pengar till matens råvaror, där får man inte spara, säger Karin Lindén.
-Mer medel till skolmat och grossisterna måste leverera det vi vill ha, säger Anita Broddeson.
-Det måste upp på politisk nivå, säger Nils Berntsson.
