Vid årsskiftet började EUs nya direktiv för försöksdjur att gälla. Andemeningen i direktivet är att djurförsök på sikt ska ersättas. Forskningen går framåt, men om målet ska uppfyllas krävs mer resurser och bättre utbildning. Det menar Karin Gabrielson Morton från stiftelsen Forska Utan Djurförsök.
De Tre R:en – 3R – är något av ett mantra i djurförsöksvärlden. De står för de tre engelska orden Replacement, Reduction och Refinement eller ersättning, minskning och förfining. Begreppet lanserades av två brittiska forskare 1959, och anses av många vara synonymt med utvecklingen av alternativa metoder. Målet är att djurförsök ska ersättas med djurfria metoder där det är möjligt, försöken ska göras så att färre djur drabbas, och de som drabbas ska behöva genomlida så lite smärta och påverkan som möjligt.
Vid årsskiftet börjar EUs nya djurförsöksdirektiv att gälla i Sverige. En central djurförsöksetisk nämnd och en nationell kommitté för samordning av internationella djurförsöksfrågor är några av nyheterna. Det uttalade målet med direktivet är att hitta alternativa metoder, och 3R är tänkt att vara den röda tråden. Men risken finns att forskarna bara hanterar det som ökad byråkrati, menar Karin Gabrielson Morton från stiftelsen Forska Utan Djurförsök.
– Den yttersta målsättningen är att djurförsöken ska ersättas, även om det idag anses nödvändigt att använda djur i viss typ av forskning. Det är den viktigaste punkten i det nya direktivet. Det här innebär faktiskt att vi måste tänka om, att strategiskt och målmedvetet arbeta för att ersätta djurförsök. Och att direktivet ska vara ett verktyg för att det ska ske. EU-kommissionen måste nog tydliggöra det målet med direktivet, säger hon.
3R-målsättningen hamnar dock på kollisionskurs med en annan viktig princip i EU-sammanhang – den om harmoniseringen av ländernas lagar. Samma regler ska gälla överallt. Direktivet innehåller därför regler om att inget land får införa hårdare bestämmelser, även om det skulle gynna försöksdjuren. Lagar som funnits innan direktivet infördes får dock finnas kvar.
I Sverige behöver forskare som vill använda djurförsök i sina studier ansöka om tillstånd hos en djurförsöksetisk nämnd. Nämnderna består till hälften av forskare och djurtekniker, och till hälften av lekmän – politiker från olika partier, samt representanter från djurskydds- eller djurrättssorganisationer. Systemet med etisk prövning blir nu obligatoriskt i alla EU-länder. För Sveriges del innebär direktivet att en ny, central nämnd ska införas. Hit kan forskare som fått sina ansökningar avslagna överklaga besluten – men ett beviljat tillstånd kan inte överklagas av djurförsöksmotståndare. Karin Gabrielson Morton är en av dem som fått i uppdrag av regeringen att sitta i den centrala nämnden.
– Att godkännanden av försök inte kan överklaga betyder att nämnderna nästan kan fatta vilka beslut som helst utan att det prövas om det är rimligt. Jag tror att det skulle vara väldigt bra om även djurskyddsorganisationer får överklaga. Det gör ju att man skulle få en överprövning av mycket av det som händer i nämnderna, även om det ganska snart skulle utvecklas en praxis, säger hon.
Karin Gabrielson Morton vittnar om nämndledamöter som känt sig överkörda, antingen genom att inte få information i tid inför möten, eller genom att helt enkelt ignoreras när de försökt framföra information om alternativa metoder. Det nya direktivet kommer att ställa högre krav på nämndernas etiska prövning, menar hon.
Är forskarna ointresserade av alternativa metoder?
– Det är inte bara där problemet ligger. Om vi ska kunna ersätta djurförsöken måste forskarna få dels utbildning, de måste lära sig de nya metoderna och ha dem med sig som redskap i början av sin forskarkarriär. Forskarna har väldigt lite tid och de har svårt att få forskningsanslag idag. Använder man etablerade metoder så behöver man mindre pengar än om man utvecklar en ny metod, det är kostsamt och tar tid.
Vetenskapsrådet betalar ut 13 miljoner kronor varje år till utvecklandet av alternativa metoder. Ytterligare en miljon kommer från Astra Zeneca, och en från stiftelsen Forska Utan Djurförsök. Viktiga pengar, men ”en droppe i havet” i forskningssammanhang, menar Karin Gabrielson Morton. Förutom ökade resurser hoppas Forska Utan Djurförsök på ett svenskt 3R-center, som skulle kunna fungera som en knytpunkt för forskningen.
– Det finns idag ingen som går igenom ansökningarna till de djurförsöksetiska nämnderna och försöker identifiera vart det används riktigt mycket djur, och vilka som är de plågsamma försöken, och vad vi ska göra åt dem. Det hoppas vi att ett 3R-center ska kunna bidra till.
Karin Gabrielson Morton anser inte att det finns alternativ till alla typer av djurförsök idag. Men djuren är inte heller perfekta modeller för människor, menar hon.
– Och då är frågan om man ska lägga så mycket pengar och resurser på forskning med de modeller som finns idag? Borde man inte snarare göra en jättesatsning på att utveckla bättre metoder? Det är väldigt lite pengar idag som är specifikt avsatta för att ersätta djurförsök.
Är det realistiskt att tro att alla djurförsök kan komma att ersättas i framtiden?
– Jag vet många forskare som säger att ja, så kommer det absolut att bli. De ser stora möjligheter att ersätta alla djurförsök och tror inte att de kommer finnas kvar om 50 eller 100 år. Lika många, eller ännu fler, säger att vi aldrig kommer att helt komma bort från djurförsöken, vi kommer alltid att behöva fullständiga intakta individer för att testa på, men det kommer att ske i betydligt mindre omfattning än idag.
Så kallad biologisk produktion, till exempel insulin för diabetiker, är ett av de områden där forskningen kommit längst med att ersätta djuranvändning. Insulinet framställdes förr från grisfoster. Nu odlas det fram i bakterier eller jäst, och räknas som renare och säkrare. Därmed har man kunnat ta bort djurtesterna som tidigare gjordes av det färdiga insulinet.
Eftersom djurförsök är kostsamt finns det mycket pengar att spara när väl modellerna är utvecklade. Två andra tekniker som gått framåt med stormsteg de senaste åren är datorsimulering och cellmodeller, berättar Karin Gabrielson Morton.
– Forska Utan Djurförsök har varit med och gett anslag till ett projekt där man använder mänskliga leverceller, i bland annat hepatitforskning. Bara för några år sedan gick detta bara att göra på schimpanser, för det var inget annat djur som kunde bli infekterat med hepatit C, och man fick inte viruset att överleva i cellmodeller. För bara tio år sedan var cellmodeller andra klassens forskning. Nu har man både kommit över problemet med att odla cellerna och få viruset att överleva.
I USA gjorde myndigheterna en helomvändning för fem år sedan. Istället för att testa kemikalier på djur, ändrades fokus till att hitta modeller som speglade mänskliga förhållanden. Utvecklingen går blixtsnabbt. Karin Gabrielson Morton jämför med utforskandet av människans DNA, där utveckligen började långsamt för att sedan accelerera bortom alla förväntningar. Hon hoppas att den så kallade ”nya toxikologin” kommer att sprida sig till Sverige.
– Amerikanska myndigheter säger att de har kommit så pass långt att de tror att man är helt är borta från djurförsöken om 15-20 år. Och de säger att anledningen till att det kommer att ta så lång tid inte är att den vetenskapliga tekniska utvecklingen tar tid, utan att det kommer att ta väldigt lång tid att övertala beslutsfattarna.
Djurförsök
Världen över används cirka 115 miljoner djur per år i djurförsök. Enligt EUs definition, som inluderar alla djurförsök som minst innebär ett ingrepp motsvarande ett nålstick, används en halv miljon djur per år i Sverige. Enligt den svenska definitionen, som bland annat innefattar beteendestudier, används en miljon djur per år.
De 3 R:en
De tre R:en är riktlinjer för arbetet med att dels ersätta djurförsöken, dels förbättra metoderna i de djurförsök som fortfarande görs. De lanserades 1959 av Burch och Russell, två brittiska forskare.
• Replace (ersätta) – djurförsöken bör ersättas med djurfria metoder.
• Reduce (minska) – antalet djur som används i försöken bör minskas, genom till exempel ändrade metoder.
• Refine (förfina) – lidandet för djuren bör minskas, genom till exempel bättre smärtlindring och djurhållning.
Ändringar i djurskyddslagen
Flera ändringar har gjorts i djurskyddslagen, djurskyddsförordningen och föreskrifterna, med anledning av bland annat EUs försöksdjursdirektiv. Ändringarna trädde i kraft vid årsskiftet. De är bland annat:
• Djurförsöksetiska nämnder: De djurförsöksetiska nämnderna som godkänner försök byter namn till ”Regionala Djurförsöksetiska Nämnder”. En ”Central Djurförsöksetisk Nämnd” bildas för att hantera överklaganden av de regional djurförsöksetiska nämndernas beslut samt att ansvara för efterhandsgranskningen av vissa djurförsök.
• Längre tillstånd: De djurförsöksetiska nämnderna kan godkänna djurförsök för en tidsperiod på upp till 5 år istället för (som tidigare) 3 år.
• Efterhandsgranskning: De djurförsök som utsätter djuren för störst lidande samt alla försök på apor och även andra djurförsök, om de etiska nämnderna så beslutar, ska granskas i efterhand.
• Nationell kommitté för skydd av djur som används för vetenskapligt ändamål: Samarbetet mellan medlemsstaterna i försöksdjursfrågor ska förbättras och därför ska varje medlemsstat inrätta en nationell kommitté.
• Populärvetenskaplig sammanfattning: Det ska finnas en populärvetenskaplig av varje ansökan om djurförsök. Dessa kommer att publiceras på Jordbruksverkets webbplats.
• Djurskyddsorgan: På varje anläggning för försöksdjur ska det finnas ett djurskyddsorgan som ska arbeta med att främja djurens välfärd med fokus på att minska, förfina och ersätta djurförsök. Djurskyddsorganen ska bestå av ansvarig veterinär samt representanter för forskare och djurvårdande personal vid anläggningen.
• Undantag: De djurförsöksetiska nämnderna ges möjlighet att bevilja undantag från flera av reglerna som ska skydda djuren från onödigt lidande. Försök som utförs på privatägda djur samt vilda djur och djur i djurparker undantas från krav på djurförsöksetisk prövning, om de inte riskerar att utsättas för lidande p.g.a försöket. Likaså undantas ringmärkning av fågel från djurförsöksetisk prövning.
Källa: Forska Utan Djurförsök
Läs även:
Forskningens förbrukningsvara. På Karolinska Institutet används apor i forskningen.
”Slapphänt hantering av aporna”. Djurrättsalliansen protesterar.
Försöken påverkas vid anmälan, menar djurskyddsinspektörer.
