Fiskar kan känna smärta och stress. Trots det finns inga föreskrifter om hur slakt och avlivning av vildfångad fisk ska gå till.
– Lagstiftningen är inte i närheten av acceptabel för fiskar, konstaterar Louise Granquist i sin studie Fiskar är djur?
Louise Granquist, som studerat på Sveriges lantbruksuniversitets etologi – och djurskyddsprogram, har i sitt studentarbete Fiskar är djur? tagit reda på om fiskar är kännande, det vill säga har förmågan att kunna känna smärta, lida, vara rädda och har kognitiv förmåga, på liknande sätt som däggdjur.
– När vi läste om djurskydd insåg jag hur dåligt djurskyddet är för fiskar, speciellt i jämförelse med andra djur. Det kändes liksom som att man förutsatt att de inte är lika medvetna som andra djur, kanske inte alls till och med. Jag upplever att fiskar är totalt bortglömda i vårt samhälle, trots alla debatter om bättre djurhållning, säger hon.
– Utifrån det jag lärt mig under min utbildning finns det knappt ett enda vettigt tvivel om att de faktiskt kan uppleva saker som andra djur, fortsätter Louise Granquist, som valde att göra en litteraturstudie på den forskning som redan finns på fisk.
Hon blev förvånad över att det faktiskt finns så mycket forskning på fiskars sinnen, deras hjärna och deras förmåga att lära sig saker.
– Det deprimerande är att det finns så mycket bra studier som alla pekar på samma sak, men att den kunskapen inte kommit fram till resten av världen och att fiskarna fortfarande har det lika dåligt.
Studierna visar att det finns smärtreceptorer hos fisk på huvud, hornhinna och hud. Regnbågslaxarnas hud är mycket känslig för mekanisk stimuli och har låg smärttröskel för värme. Det finns många olika beteendetecken på smärta hos djur, bland annat ångest, ögonförändringar, rastlöshet, aptitförändringar, personlighetsförändringar och ökad eller minskad aktivitet. Hos olika fiskarter har man sett tecken som bland annat ökad andningsfrekvens, färgförändringar i hud och ögon, undergivenhet och onormala beteenden som rullning och hopp.
Fiskar som utsatts för möjligt smärtsamma stimuli kan visa upp ett onormalt beteende och nervsignaler har mätts upp på flera ställen i hjärnan, vilket visar att smärtbeteendet inte bara är en reflex. Forskarna har hittat kroppsegna smärtstillande substanser och receptorer för dessa och flera studier visar att morfin fungerar som smärtstillande även för fiskar. Fiskar kan också känna stress. De fiskar som tränats med positiv träning kan hantera stressmoment bättre.
Fiskar, fåglar och däggdjur har liknande hjärnor, men hos fiskar saknas vissa delar som anses centrala för smärtupplevelse och känslor hos människan. Men det finns studier som visar att fiskar kan ha utvecklat liknande förmågor på andra ställen i hjärnan.
I Sverige skyddas fiskar främst av lagstiftningen från Jordbruksverket, Fiskeriverket och EU som tar upp olika aspekter kring odlad, försöks- och akvariefisk. För vildfångad fisk finns inga föreskrifter för hur avlivning ska gå till.
Forskarna Verheijen och Flight gjorde 1997 en studie på kommersiell avlivning och slakt av ålar. De såg att ålarna levde i flera timmar efter att de ”avlivats”. Fiskar kvävs till döds, hanteras ovarsamt och fiskas upp med krokar som går genom deras känsliga läppar.
– Tyvärr är lagstiftningen inte i närheten av acceptabel för fiskar. Det finns knappt några föreskrifter alls om hur slakt och avlivning ska gå till för fisk. Till och med de fiskar man sköter om mest, akvariefiskar, ses som förbrukningsvara. Långt över hälften av alla dessa dör inom tre månader från det att de skickats från leverantören, säger Louise Granquist.
Men varför har människan så svårt att ta till sig att också fiskar är kännande varelser?
Kanske har Verheijen och Flight svaret. I sin studie skrev de ”som djur sedda är fiskar svåra att ta till sig på samma sätt som våra andra sällskapsdjur; de är vattenlevande, kallblodiga, slemmiga, till synes apatiska och inte alls gosiga”.
Louise Granquist hoppas i alla fall att hennes studentarbete, som visat på brister i både hållningen och lagstiftningen kring fisk, kan hjälpa till att förbättra för fiskarna i framtiden.
Studien kan laddas ned från http://stud.epsilon.slu.se/1595/1/granquist_l_100708.pdf
