Mer lika än olika

korpar mathias2Mathias Osvaths forskning har visat att korpar kan planera för framtiden och förstå att andar har behov som man själv inte har. Foto: Helena Osvath

Dela artikeln:


Många förmågor vi anser vara unikt mänskliga är inte det. Vad innebär det för hur vi ser på djur? Tidningen Djurskyddet pratades med Mathias Osvath som är kognitiv zoolog och som i sin forskning har visat att apor kan planera för framtiden och att korpar kan lösa svåra problem.

När en schimpans får välja att äta upp favoritfrukten på en gång eller ta ett verktyg som längre fram kan hjälpa den att låsa upp ett utrymme med en ännu större belöning i, då väljer den verktyget. Mathias Osvaths forskning som visade att apor kan planera för framtiden blev för några år sedan en världsnyhet. Mest känd blev schimpansen Santino som på morgonen samlade stenar ur vattengraven, placerade ut dem på strategiska ställen och sedan kastade dem på djurparkens besökare.
-Det var banbrytande att schimpanser kan föreställa sig något som är utanför här och nu och att de kan förhålla sig till en situation som inte är här. Men också att de har en självkontroll. Att de i det omedelbara kan tacka nej till något de tycker väldigt mycket om för att de kan se att de kan få någonting i framtiden. Detta är mycket krävande och något man hittills trott varit unikt mänskligt, säger Mathias Osvath.

Mathias Osvath är kognitiv zoolog vid Lunds Universitet. Han jämför kognitiva mekanismer mellan olika djurarter i syfte att förstå hur den kognitiva evolutionen går till. Vad kognition innebär är svårförklarat säger han men det handlar om alla de processer som pågår i hjärnan när man förhåller sig till omvärlden. Hur man bearbetar de sinnesintryck man får, hur man tolkar dem och vad man gör åt dem. Det handlar alltså om minne, inlärning, planering, problemlösning, språk och tänkande. Han pratar ogärna om intelligens eftersom det är ett ord som bara används inom en art, människan.
-Samtidigt, de flesta förstår ändå vad man menar när man säger att ett djur är intelligent och då oftast att de är lika oss.

Idag forskar Mathias på korpar. Forskning som har visat att de kan planera för framtiden, läsa av någon annans sinnestillstånd och förstå att den andre har behov som man själv inte har. Och de gillar att leka. De senaste tio årens forskning på djurs kognition har ställt många vedertagna sanningar på ända. Vi människor är inte så unika som vi en gång har trott. Men ger detta några konsekvenser för hur vi ser på djur? Bryr vi oss mer om smarta djur?
Det tror jag nog. Vi har mer empati med dem i vår grupp, med dem vi känner och känner till.  Men det är ju djurs förmåga att känna lidande som är viktigt. Och då är frågan mer komplex. På vissa plan har säkert någon med stor kognitiv förmåga större förmåga att känna lidande som till exempel människor som blir deprimerade för att vi kan tänka på framtiden eller tänka på att vi inte har någon framtid. Men så finns det andra tillfällen när det kan vara bra att tänka på framtiden. Till exempel förmågan att tänka att det här går bra, det går över eller att man kan komma ihåg att något inte var så farligt. Där kan en lägre kognitiv förmåga vara en nackdel, du kan lida mer därför att du kör på din respons hela tiden. Det finns inget likhetstecken mellan lidande och tänkande.

Finns det skäl att bry sig mer om smarta djur?
-Jag tycker att det finns skäl att bry sig mer om djur överhuvudtaget. Snarare finns det skäl att förhålla sig mer till hur det specifika djuret fungerar, vad de mår bra och dåligt av. När du ser hur ett djur beter sig och att det liknar dig i hur den förstår sin omvärld då blir det förmänskligat och det tror jag spelar roll. Att vi känner igen oss själva i djuren, då ger vi dem mer empati.

Vad tycker du om förmänskligande av djuren?
-Det är fel om man gör det fel. Om man tror att en häst fryser för att man själv fryser därför att det är minus tjugo grader då kan det bli fel. Men om man till exempel tror att hästar har sociala behov precis som vi själva då kan det hjälpa hästen. Mycket av det som vi anser vara unikt mänskligt är inte det. Till exempel många sociala förmågor, empati, minnen, förståelse för andras behov och förmågan att kunna räkna och planera är något vi delar med många andra arter.

Vad är det som skiljer människan från djuren?
-Den frågan är konstig, vad det är som skiljer oss från alla andra. Man skulle lika gärna kunna fråga vad det är som skiljer en häst från alla andra eller en guldfisk från alla andra. Sökandet efter det unikt mänskliga blir konstigt för man letar efter en enda egenskap som bara vi har. Ofta är det så att vi har mer av vissa egenskaper och färre av andra och kombinationen kan göra att vi får något speciellt. Kombinationen av egenskaper kan ge nya egenskaper. Till exempel om man tar språk som en egenskap och att kunna tänka på framtiden som en annan, då kan du tänka på framtiden mycket mer effektivt än om du bara kan föreställa dig framtiden i bilder. Du kan tänka på pensionen till exempel för du har det språkliga begreppet för det.

Hur tänker du kring att förnuftet skulle skilja oss från djuren?
-Det stämmer ju inte alls. Alla djur är förnuftiga annars skulle de inte finnas. De är förnuftiga i förhållande till den miljö de lever i. De som inte är förnuftiga får inte så många ungar och kommer inte att överleva.

Reflekterar djur över sin omvärld?
-Vissa djur gör säkert det. Om människoapor och kråkfåglar är vana att det fungerar på ett visst sätt och det slutar vara så, då letar de efter en orsak. Det är en reflektion över världen.

Tror du att det blir svårare att äta djur som är lika oss?
-Man äter inte de man känner, varken djur eller människa, för att vi identifierar oss med dem. Och då kan det vara så att kognitionsvetenskapen gör att vi speglar oss mer i djuren och att det därmed blir svårare att äta dem.

Tycker du att det borde ge konsekvenser att man idag vet mer om djurs kognition?
-Ju mer man vet om djur desto bättre borde man kunna göra för dem, och då får vi lyckligare djur, så gott det nu går om vi ska utnyttja dem.

 

Elsa Frizell

Redaktör för Tidningen Djurskyddet.
Det här inlägget publicerades i Vilda djur. Bokmärk permalänken.