”Så skapar vi framtidens goda djurskydd tillsammans” – det var temat för Jordbruksverkets Djurskyddskonferens 2016. Fast frågan om djurskydd kom bort.
– Det var mer en allmän säljkonferens för svensk animalieproduktion, än en konferens om djurskydd, säger Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sveriges generalsekreterare.
Fler än hundra deltagare samlades på konferensen i Stockholm igår. LRF Mjölk och Svenska Köttföretagen berättade om sina handlingsplaner för gris. Arbetet med djurvälfärd i Danmark, Storbritannien och Sverige presenterades och dagen avslutades med tal av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
– Det är en viktig konferens. Djurskyddet Sveriges styrelse och kanslipersonal var där och såg fram emot ny kunskap om hur vi ska få en konkurrenskraftig animalieproduktion med gott djurskydd. Men fokus låg på konkurrenskraften utan att gå in på hur djurskyddet är en konkurrensfördel, säger Åsa Hagelstedt.
Vad saknade du?
– Jag hade gärna hört detaljerade exempel på vilka problemen är? Hur kan de lösas? Nu blev det mer av en allmän säljkonferens för den svenska animalieproduktionen, där vi fick veta att ”vi har lyckats sälja grisknorrar till Kina”. Ingen kritiker mot kontrollprogrammen kom till tals, utan programmen presenterades som något okontroversiellt, säger Åsa Hagelstedt.
Djurskyddet Sverige har länge kritiserat kontrollprogrammen, som innebär att företag som ansluts till ett program får göra avsteg från djurskyddslagen. Det kan handla om att fixera suggan så att hon inte kan vända sig och tanken är att fler kultingar ska överleva. I november visade en vetenskaplig rapport flera risker för försämrad djurhälsa om kontrollprogram tillåts.
– Men under konferensen lyftes inte kritiken. Jag tycker inte att det är en myndighets uppgift hålla en konferens om djurskydd och samtidigt propagera för kontrollprogram, säger Åsa Hagelstedt.
Vad önskar du inför nästa års konferens?
– Mer kunskap utifrån vetenskaplig forskning om djurskydd. Konkreta exempel från verkligheten. Gärna panelsamtal, men det vore relevant att få med forskare som berättar om vetenskapliga resultat kring hur näringen kan konkurrera med ett gott djurskydd. En av de mest givande punkterna på årets konferens var den danske chefsveterinären Per Henriksen som talade om Danmarks arbete med djurskydd och den nya tre-stjärniga modell för märkning,”Beter Leven”, de börjat med. Här fick vi konkret veta vilka utmaningarna är och vilka djurskyddsmål som måste uppfyllas för att en produkt ska få tre stjärnor. Vi måste få mer detaljerad kunskap om hur djurskyddet tas tillvara som konkurrensfördel och inte bara svepande säljande argument för svenskt livsmedel, säger Åsa Hagelstedt.
Text: Katarina Hörlin.
