Årets värsta tid för flera djur är här. Fyrverkerier skrämmer många. Smällandet är redan igång i flera delar av landet. Vi har talat med en hundägare, hotelldirektör, polis och veterinär om olika sätt att hjälpa djuren igenom oljuden och oron.
I Malmö har Susanna Nilsson ordnat med specialutrustning åt sina fyra hundar Zissel, Ziina, Zophia och Zafira.
– Jag har laddat upp med extra selar, hakar, reflexvästar och lampor för att jag inte vill att de ska kunna komma lösa ifall det är så av någon av dem blir skrämd. Är det så att någon kommer lös så syns de bättre med reflex och lampa. Extraselen är en kattsele och den är svår att komma ur, säger hon.
Kommunerna beslutar när avfyrandet av fyrverkerier på offentliga platser får ske. I Malmö är det mellan kl. 18.00–02.00 under nyårsaftonens kväll och natt. Men smällandet började redan på juldagen.
– Jag tycker det är värre i Malmö denna vinter efter att ha varit ganska så lugnt de senaste åren. Gissar på att det beror på att ungdomarna inte får gå i skolan, inte får träna, inte får träffas, inte får ha fest och helst inte gå i affärer så det enda de får göra är att vara ute och då passar de på att skjuta raketer, säger Susanna Nilsson.
Vi ringer Malmöpolisen och frågar om det stämmer med deras bild att fyrverkeriskjutandet ökat och börjat tidigare i år.
– Det är svårt att säga om det ökat, men vi har uppmärksammat att det kommit igång under helgen här i Malmö, säger biträdande polisområdeschef Mattias Sigfridsson.
I år har polisen riktat in sig på att vara nära de som säljer fyrverkerierna och kontrollera att endast personer över 18 år köper och att de är informerade om att i Malmö är det enbart tillåtet att avfyra fyrverkerier mellan klockan 18-02 på nyårsafton om man inte har ansökt och fått tillstånd för annat.
– Den lokala ordningsstadgan gäller. Ser vi några som skjuter innan dessa tider så tar vi ifrån dem fyrverkerierna och ser vi vem som avfyrat så lagförs de. Problemet är dock att det ofta sker i grupp, det är mörkt och därför svårt att se vem som gjorde vad, säger Sigfridsson, som tipsar om att Malmöpolisen och andra myndigheter i år gått samman med information om Ett säkert nyår tillsammans
Under tolvslaget kommer Susanna Nilsson att befinna sig på ett hotell vid flygplatsen utanför Malmö, där hon har tillbringat de två senaste årens nyårsaftnar, tillsammans med sina fyra hundar.
– Allt för att skona dem från årets värsta dag. Jag planerar att gå en långrunda i skogen på eftermiddagen och sen tar vi det lugnt på hotellet.
Många hotell har stängt på grund av coronapandemirestriktionerna men det för djurägare kanske mest klassiska tillflyktshotellet vid nyår; Clarion Hotel Arlanda Airport har öppet.
– 200 hundar är inbokade och några katter, berättar hotelldirektör Björn Callin.
I och med restriktionerna har hotellet dragit in på en del av de aktiviteter med Svenska Brukshundsklubben som de annars brukar ha.
– Varje sällskap har förbetalt så det inte behöver bli någon trängsel. Vi har också en specifik check-in-tid, middagstid och frukosttid för att undvika trängsel, förklarar Björn Callin.
Omkring en tredjedel av landets cirka 880 000 hundar lider under nyårsnatten, enligt Svenska Kennelklubben. De blir skrämda, en del rusar iväg ut i panik och vissa av dem återvänder aldrig. Andra återvänder men kan ha fått men för livet. Nyårshelgen är en svår tid för många djur. I år kan den dessutom bli ännu svårare.
– Fler hundar kommer förmodligen att bli kvar i stan eftersom vi ska undvika resor i år. Många som annars åkt till sina sommarstugor med djur för att undvika smällandet i stan kan behöva stanna hemma, säger veterinär Elin Lindell, som arbetar med att ta emot hundar med olika beteendeproblem vid Albanos beteendemottagning.
I år var hon en av de veterinärer som nominerades till Årets veterinär för sitt arbete med att i Sverige bryta ”ny mark genom att kombinera träning med medicinering för att hjälpa djur som drabbats av olika rädslor. Genom att bli fear free-certifierad visar hon att det finns många vägar att gå för att främja djurs hälsa” som nomineringen från VeterinärMagazinet och Sveriges Veterinärförbund löd.
På en lite ostadig telefonlinje berättar Elin Lindell att hon har arbetat på Albanos beteendemottagning i cirka ett år nu och att ljudrädsla är en av anledningarna till att hundägare söker hjälp här.
– Ljudrädsla kan ha flera olika orsaker, bland annat kan hunden ha en historik av att blivit skrämd i samband med nyårshelgens fyrverkerier. Tyvärr är det så. Man ska aldrig någonsin låta sin hund följa med ut och titta på fyrverkerierna eller ens låta den sitta i fönstret inomhus och kika ut. En lugn hund som inte visat några som helst tecken på att bli skrämd kan plötsligt av en förflugen raket som kom för nära och exploderade strax bredvid få en rädsloreaktion. Förutom ljudet verkar också ljusblixtarna vid fyrverkerier kunna skrämma.
Arv och miljö går hand i hand när det kommer till ljudrädsla. En hund som av naturen är mycket stabil och tålig när det kommer till ljudkänslighet kan bli skrämd av en olycklig händelse, och hundar som genom sitt arv har högre risk för ljudrädsla kan med hjälp av en välutbildad och noggrann hundägare minska risken för att bli rädd, förklarar Elin Lindell.
– Det går med andra ord inte att skylla allt på att hundägaren gjort fel, men även om hunden har en medfödd risk för ljudrädsla så finns det saker man kan göra för att minska risken för att rädslan förvärras.
Elin Lindell.
Vad kan ägaren göra?
– Förebygg. Förebygg. Förebygg. Det är mitt stående råd och det enda man verkligen kan hålla sig till.
Hur ska man förebygga?
– Först och främst genom att undvika att hunden, eller andra djur också för den delen, blir överraskade av plötsliga ljud och ljusfenomen. Under nyårshelgen är det att se till att hunden inte är ute när smällandet drar igång, att man drar ner persiennerna och inte exponerar hunden för ljusskenet därute och har gett den en lång rastningsrunda på förmiddagen eller innan det börjar smälla. Man håller hunden sällskap och kan gärna sätta på radion eller något annat ljud som hunden är van vid för att distrahera. Låt inte den sitta och titta på fyrverkerierna och ta inte med hunden ut när det smälls – det är en onödig risk!
Vad är det som händer i hunden när den blir så fruktansvärt rädd att den bara skakar och är helt okontaktbar?
– Rädslosystemet i hunden går igång. Det är inget som hunden kan styra om den blir riktigt riktigt rädd, utan det är en ren överlevnadsinstinkt som aktiveras. Meningen med rädsloreaktioner är att om hunden utsätts för något som är riktigt farligt så behöver den komma ihåg det för att kunna undvika faran framöver, det vill säga att om hunden blir riktigt skrämd så kommer minnet av den händelsen att direkt lagras i långtidsminnet i hjärnan. Ett smart evolutionärt sätt som gjort att djur kunnat överleva som art. Det är viktigt att komma ihåg farliga händelser: hur omgivningen såg ut när det farliga hände och vad som hände precis innan faran, detta för att kunna undvika farliga saker i framtiden. Minnet ska sätta spår i deras hjärnor för alltid och det är jättebra om det rör sig om något som är verkligt farligt som en rovdjursattack. Det kan dock bli problematiskt om det här systemet aktiveras med koppling till exempelvis höga ljud.
När det gäller just ljudrädsla finns en stor risk att hunden börjar bli rädd för allt fler ljud- eller ljusfenomen om den blivit riktigt skrämd en gång, berättar Elin Lindell och ger exempel på hur det kan gå till:
Efter en fyrverkeriexplosionschock kan hunden börja bli rädd för åskan. Den rädslan kan sedan smitta av sig till att bli skräck för kraftig blåst, som kan bli oro för vanlig vind eller för ljudet som uppstår när regndroppar slår mot ett tak, därefter för vanligt regn, eller för ljudet av klackar som slår mot en trottoar, sedan för skor, sedan för steg, och till slut är människor som rör sig på ett golv så ångestframkallande att hunden blir skräckslagen.
– De här processerna är tydliga när man vet vad man ska leta efter, men kan till en början tyckas helt irrationella.
Ljudrädsla kan börja med en fyrverkerichock och smitta över till oro vid åska, blåst, regn och andra ljud.
En sådan spiral kan brytas, men kräver mycket arbete.
– Ofta rekommenderar man att försöka eliminera de ljud som hunden är rädd för från hundens vardag. Man kan kalla det för ”ljudsanering”. Hunden kan också ofta behöva ta hjälp av orosdämpande läkemedel, framförallt om den ofta, exempelvis dagligen, blir rädd för ljud. En rädd hund är väldigt svår att träna, så vi behöver börja med att se till att hunden känner sig trygg i sin omgivning. Därefter kan man börja med träning. En del hundar har hunnit bli så rädda för olika ljud att de går omkring i konstant skräck.
Det kan bli så illa att det är svårt att hjälpa hunden trots läkemedel och träning.
– Varje år träffar jag på någon hund som har det så jobbigt att det slutar med att hunden får somna in. Så ljudrädslor kan bli väldigt allvarliga men jag vill också verkligen betona att det finns väldigt mycket man kan göra för att förebygga och träna.
Hur förebyggs ljudrädsla?
– En av mina favoritövningar tränar både hunden i att inte bli
rädd för själva ljudet och låter den ha kontroll över situationen. Det kan jag
rekommendera till alla hundägare som förebyggande träning. Om hunden är rädd för ljud så rekommenderar jag att man tar hjälp av någon som kan hjälpa till med träningen, detta för att minska risken för att den ljudrädda hunden blir mer rädd av träningen.
Övningen går ut på att hunden själv skapar olika grader av oljud. Det viktigaste är att börja på en nivå som är så enkel och närmast fri från ljud överhuvudtaget att hunden inte alls blir rädd.
– Det ska kännas löjligt enkelt. Då är du på rätt nivå. Felet många gör är att gå för fort fram och man börjar ofta på en nivå med för högt oväsen.
Exempel på övning: Lägg en handduk på golvet. Ställ en liten tom PET-flaska på den. Låt hunden gå fram och välta flaskan med sin nos eller tass. En för människan knappt hörbar duns uppstår. Belöna rikligt.
– Träna i korta pass. Max några minuter i taget. I nästa steg kan man till exempel ta bort handduken och låta flaskan stå på ett trägolv, så att det hörs lite mer när den välts. Belöna. Verkar hunden tycka att det är obehagligt, avbryt, lägg tillbaka handduken, och börja om. Det är viktigt att hunden inte blir rädd. Det ska inte finnas några som helst stressmoment i den här övningen, då förlorar den sitt syfte, säger Elin Lindell, och understryker att om hunden redan är rädd för ljud rekommenderas att ta hjälp av någon som har kunskap inom området för att lägga upp träningen.
– Mina klienter upplever ibland att det är för enkelt och vill skynda på träningen, men det ska man inte göra. Den här övningen handlar om hundens känslor. Den ska känna sig avslappnad och lugn. Det man också behöver komma ihåg är att det är annorlunda att träna en hund för att prestera bra i en hundsport jämfört med att träna en hund som är rädd för något. Upplägget blir olika eftersom det är så viktigt att man inte går för fort fram i träningen och råkar skrämma hunden istället.
När hunden helt lugnt kan välta flaskan på mattan och efter en tid även välta direkt på ett golv, kan det vara läge att lägga i en liten sten eller ärta i flaskan och ställa den på en handduk igen. Ett litet skramlande ljud hörs när flaskan välter. Ryggar hunden tillbaka? Springer iväg? Lägger den öronen bakåt? Då är den inte redo för detta steg. Backa tillbaka. Ta ut ärtan och låt den välta en tom flaska igen. Öka skrammeleffekterna i takt med att hunden lugnt kan välta flaskan, höra ljudet och stå kvar.
– Det här är en så bra övning eftersom det hela tiden är hunden själv som styr och har kontrollen. Det skapar självförtroende samtidigt som hunden vänjer sig vid ljud. Det här är övningar som både rädda och orädda hundar kan göra.
En annan fin övning är att alltid belöna, oavsett reaktion, när ett ljud hörs. Det kan vara en bil som tutar eller en dörr som slår igen.
– Då förknippas ljudet med något positivt.
När ska man söka veterinärhjälp för en hund med ljudrädsla?
– Så snart man misstänker att hunden är rädd för ljud. I många fall är det uppenbart att det är just ett ljud som skrämt hunden, den vill kanske absolut inte gå dit där den en gång skrämts av ett oljud, den drar i kopplet och vill gå åt ett annat håll. Hunden kanske tvärstannar när en bildörr slår igen? Då ska du söka hjälp hos veterinär. Det finns väldigt mycket som veterinär tillsammans med hundpsykologer, etologer eller annan kunnig person inom träning kan göra för att hjälpa hunden. Men. Minst lika ofta kopplar vi inte ljudrädslan till hundens problem. Hunden kanske springer och gömmer sig när det regnar och vi tror att den inte gillar att bli blöt, när det i själva verket är ljuden den är rädd för. Det finns så många samband som inte är uppenbara till en början, och många hundägare söker hjälp för andra beteendeproblem, men när man börjar djupdyka i problemet så inser man att ljudrädsla är en bidragande faktor
När anser du att djur ska få receptbelagt läkemedel inför nyår?
– Om hunden visar tecken på rädsla eller obehag i samband med fyrverkerier eller smällare så rekommenderar jag att man ringer och bokar tid hos sin veterinär för undersökning och diskussion angående läkemedel.
.Var ska du fira nyår?
– Jag har turen att bo på landet där det oftast är lugnt. Jag och min hund Whiskey brukar hitta på något som gör att han får röra sig på förmiddagen, samt gärna lite tricksträning och nosövningar så att han är nöjd och lite trött till kvällen. Han brukar få något gott att tugga på och jag är noga att vi upprätthåller oss i ett rum där jag kan dra för, och så har jag bakgrundsmusik på runt tolvslaget.
Text Katarina Hörlin
Foto Unsplash, Anicura, iStock och Susanna Nilsson
Veterinär Elin Lindells nyårsråd på kort och lång sikt
1. Förebygg! Förebygg! Förebygg!
2. En hund som klarat tidigare nyår utan att visa rädsla kan plötsligt bli skrämd. Förebygg!
3. Låt aldrig en hund sitta och titta på fyrverkerierna. Dra för fönster.
4. Rasta i god tid på förmiddagen. Ta en lång promenad. Träna med nos- och sökövningar så att hunden är mentalt tillfredsställd.
5. Gå inte ut när det skjuts.
6. Dra ner persiennerna. Var tillsammans med ditt djur i ett rum så långt från där fyrverkerierna hörs och syns som möjligt.
7. Sätt på radion eller annat ljud som hunden är van vid för behaglig ljudmatta.
8. Ge gärna hunden ett gott tuggben och andra djur sådant de tycker om att äta och distrahera sig med.
9. Nu i mellandagarna inför nyår: Sök hjälp hos en veterinär om du tror att din hund kommer att behöva orosdämpande läkemedel. Ring veterinären och boka tid för undersökning.
10. Övriga tider på året: Förebygg med att ljudträna. Ge belöningar när ett ljud hörs! Om din hund är rädd för ljud – ta kontakt med någon som kan hjälpa dig att träna direkt efter nyår så att du är igång till nästa nyår.
Fler råd för att underlätta för djur under nyåret 2020 finns här
