Dagens djurskyddskonferens Med fokus på djurskydd: Internationella initiativ för att ersätta djurförsök avslutades med ett panelsamtal där tre representanter från den rödgröna riksdagskoalitionen lovade att om de får regeringsmakten ska de ta igen de senaste fyra förlorade åren för arbetet med utfasningen av djurförsök.
– I dag ska vi ägna oss åt det som varit vår kampanjfråga under året: försöksdjur. Vi vill att man ska kunna använda alternativ istället för försöksdjur, så att inte alla dessa djur ska behöva släppa livet till eller drabbas av lidande på olika sätt. Vi är väl medvetna om att det inte bara är som att släcka en strömbrytare och sluta med alla djurförsök, utan det här är en process, som är ganska besvärlig. Men den ska vi ta oss igenom och det är ett bra arbete på gång!
Så inledde Djurskyddet Sveriges förbundsordförande Björn Dahlén organisationens årliga djurskyddskonferens som hölls på ABF-huset i Stockholm och lämnade därpå över mikrofonen till organisationens generalsekreterare:
– Ett av våra krav är att öka finansieringen till djurfria forskningsmetoder. För ska man fasa ut djurförsöken måste man också satsa på de alternativa metoderna, som ju dessutom ofta inte bara innebär mindre lidande för djuren, utan också ofta är mer effektiva! sa Åsa Hagelstedt. De två andra kraven är att anta en nationell handlingsplan för att fasa ut djurförsök och avsätta 20 miljoner kronor till Sveriges 3R-center.
Krav som flera av de inbjudna experterna kunde skriva under på. Dagens tema var hur djurförsöken ska ersättas. Schemat var fullspäckat och perspektivet internationellt. Eurogroup for Animals djurförsöksexpert Erika Martinelli var första talare. Hon berättade om de utmaningar och möjligheter som EU:s efterlängtade färdplan för utfasning av djurförsök inom kemikalietester, som kom i maj, har.
– Det är avgörande att det står klart vem som ansvarar för varje steg av implementeringen. Färdplanen ger enbart rekommendationer. EU-kommissionen står för den rättsliga uppföljningen. Vi föreslår att enskilda länder använder färdplanen som ett sätt att prioritera lagreformer. Utbildningsinstitutioner och myndigheter kan stödja regelbunden användning av vedertagna djurfria metoder, sa hon.
Den stora utmaningen var uppenbar: bristen på finansiering.
– 49 miljoner euro finns men det räcker inte. En enda studie kostar 200 000 – 500 000 euro, vi måste söka extern finansiering, sa hon.
Karin Gabrielson Morton, senior expert inom replacement och vice ordförande i den nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, presenterade den strategi som Storbritannien släppte i november 2025, flera månader före EU:s. Storbritannien hade störst användning av djurförsök i Europa, 4,1 miljoner djurförsök gjordes under 2012 och 2,64 miljoner 2024, enligt EU:s definition på djurförsök. Men UK:s strategi formulerad på 65 sidor är tydligare än EU:s.
– De har en vision. De har en finansiering. De har en övergripande samordning. Om Sverige skulle ha en nationell plan för utfasning av djurförsök hade Sveriges 3R-center kunnat spela en stor roll i att samordna det arbetet. Att regeringen under den senaste mandatperioden dragit in finansieringen till Sveriges 3R-center är jättemärkligt. Alla, myndigheter som företag, skulle tjäna på att det fanns några som kan frågan som samordnar arbetet! slog Karin Gabrielson Morton fast.
Just frågan om de indragna öronmärkta resurserna till Sveriges 3R-center blev central under den avslutande paneldebatten, där samtliga riksdagspartier bjudits in och tre tackat ja. Moderatorn Lisa Norström, politiskt sakkunnig hos Djurskyddet Sverige, frågade:
Vad är det största hindret i dag för en övergång från djurförsök till djurfria alternativ?
– Den politiska viljan, sa riksdagsledamoten Rebecka Le Moine (MP) och fortsatte:
– Och kanske ännu mer medvetenheten om frågan, normerna och förutfattade meningar. I Almedalen inför valet 2022 var jag med i en panel där samtliga partier var ense om att vi skulle fasa ut djurförsöken. Det är väldigt synd att vi inte kommit längre. Jag hoppas nu vi får en ny chans att steppa upp och reparera. Det har varit fyra förlorade år, sa Rebecka Le Moine (MP).
Riksdagsledamoten Sofia Skönnbrink (S) höll med.
– Det är verkligen fyra förlorade år, där vi i oppositionen snarare har fått försvara vår nuvarande lagstiftning där Tidöregeringen velat backa på flera olika områden. Inte minst på djurskyddsområdet. Som ni vet var betesrätten för mjölkkor i fara och upptog vår uppmärksamhet under nästan ett helt år där vi gjorde allt vi kunde för att behålla den. Det är klart att när man får något sådant kastat i knät är det svårt att börja prata om hur man kan fasa ut djurförsök! Min förhoppning är nu att vi får till ett rödgrönt styre där det finns en bred enighet i den här frågan. Och att vi kan satsa mer på Sveriges 3R-center igen, så att vi får en skjuts i det här viktiga arbetet. Vi riksdagsledamöter har ett stort ansvar för att få upp frågan på agendan igen.
Politikern Emma Brihall (C), även hon riksdagsledamot, instämde:
– Jag vill bara lägga till att vi svenska politiker skulle kunna ta ett mycket större ansvar och lyfta frågan på EU-nivå, så att det blir en bredare överenskommelse. Inte bara nationellt, utan internationellt.
Sofia Östman, senior director hos läkemedelsföretaget AstraZeneca, tyckte det var bra att lyfta den viktiga roll Sveriges 3R-center har, men betonade ”frågans komplexitet”.
– Så att inte politikerna förenklar frågan för mycket. För den är ganska komplex och läkemedelsindustrin kommer fortsatt behöva ha ett stöd för de djurförsök vi trots allt kommer att behöva göra. För mig är det mest begränsande science, vad som en vetenskapligt möjligt. Införandet av djurfria metoder går inte över en natt, utan vi får ta små små steg. Det tar tid, sa hon.
Lack of sense of urgency, att det inte känns som att en fråga samtidigt både är viktig och brådskande. Det var det största hindret som Karin Gabrielson Morton såg.
– Man kan vara hur överens som helst, men ofta kommer något annat mellan när det väl ska utföras. Vi måste bestämma oss att det är här och nu vi ska göra det. Vi har en del tidsramar i EU:s roadmap som vi kan hålla oss till. Vi Sverige kan tänka att vi ska vara med och se till att när deadlinen kommer år 2029 ska vi verkligen vara beredda på att kunna genomföra förändringar.
Emma Svensk, verksamhetsledare vid Sveriges 3R-center, lyfte forskningsmedlens centrala roll. Ökade medel till djurfria metoder är den viktigaste enskilda faktorn för att fasa ut djurförsöken i Sverige, enligt henne.
– Även om vi har en fri forskning, så visar ju vilken typ av utlysningar som finns forskarna vad samhället tycker är viktigt, sa Emma Svensk.
Lisa Norström vände sig till riksdagsledamöterna: Vad kan ni i politiken göra?
– Jag tyckte det var intressant här i dag att höra att det på ministernivå i UK fanns en samsyn och att de diskuterade hur de skulle komma framåt, sa Sofia Skönnbrink (S), som kan tänka sig att det går att hitta liknande samarbete inom den svenska riksdagen.
– Miljö- och Jordbruksutskottet med sitt fokus på djurskydd, Utbildningsutskottet med utbildningsinstitutionerna där man använder djur i forskning och Socialutskottet som arbetar mycket med det medicinska; mellan dem skulle ett samarbete kunna införas för att fasa ut djurförsöken där det är vetenskapligt möjligt. Det tar vi med oss inför kommande regeringsbildningar! sa hon.
Rebecka Le Moine såg hoppfullt på en djurfriforskande framtid:
– Vi i Sverige kan ta med oss flera komponenter från EU:s roadmap, som vetenskapen, NGO, industri och politik. Dessa ligger redo i startgroparna också i Sverige! Om vi bara kan komma samman och prata från lite olika perspektiv så skulle svenska företag både kunna se innovationskraft och en investering här.
När 72 procent av EU:s medborgare vill fasa ut djurförsöken kan man dessutom konstatera att detta är en populär reform, fortsatte hon.
– Det finns inte många som vill ha kvar djurförsök. Människor vill ha mediciner som fungerar, man vill inte ha djurförsök. Det finns stöd för en samhällsförändring. Jag och mina riksdagskollegor ska jobba för att Sveriges 3R-center blir finansierat så att den kan vara en katalysator i det arbetet. Det ska också finnas pengar att söka från Vetenskapsrådet för djurfria forskningsmetoder och vi ska få till en nationell handlingsplan för utfasning av djurförsök. Då tror jag att vi kan komma långt, sa Rebecka Le Moine (MP).
Text Katarina Hörlin
Foto iStock & Jessica B
Se hela konferensen här: Med fokus på djurskydd
