Föroreningar. Överfiske. Avskogning. Tre förklaringar till förlusten av biologisk mångfald. Trots de skakande siffrorna lyfter WWF i sin färska rapport ändå fram hoppet. Det finns fortfarande möjliga lösningar.
Mellan 1970-2022 har populationsstorleken hos världens vilda ryggradsdjur minskat med 73 procent, visar Världsnaturfonden WWF:s Living Planet Report 2026.
– Det är en oroande utveckling, och siffrorna visar hur viktigt det är att vi agerar för djuren, naturen och vår enda planet NU! säger Christel Bertling, verksamhetsansvarig för Djurskyddet Ungdom och en av de specialinbjudna till rapportlanseringen som ägde rum på Fotografiska museet i Stockholm förra veckan.
De främsta faktorerna bakom förlusten av biologisk mångfald är, enligt rapporten: klimatförändringar, föroreningar, invasiva arter, förstörda livsmiljöer som orsakats av avskogning och expanderande jordbruk, bebyggelse, gruvdrift, överexploatering i form av ohållbar jakt, handel med arter och fiske, samt bifångst.
För landlevande ryggradsdjur är minskningen 69 procent globalt sett. För sötvattenlevande ryggradsdjur är minskningen 85 procent. Ryggradsdjur som lever i haven har drabbats av bottentrålning och muddring, inte minst rockor och hajar har utsatts och trots att starkare regelverk har införts är minskningen för havslevande ryggradsdjur 59 procent. Rapportens fakta är dyster läsning.
– Samtidigt fick vi under eventet ta del av hopp som kraft för förändring och hur människans handlingskraft kan bidra till positiva tippningspunkter och därmed en ljusare framtid för vår planet, säger Christel Bertling.
Grundidén bakom tippningspunkter är att ett system stannar i sitt tillstånd så länge trycket kan hanteras. Om trycket blir för stort knuffas systemet in i ett nytt tillstånd. Förlusten av Amazonas regnskog är en negativ tippningspunkt. Men även positiva knuffar kan ske om vi får tydliga mål, hittar hävstänger som kan skynda på tippningspunkten, till exempel tekniska innovationer, lagstiftning, politiska och ekonomiska styrmedel. Om världens regeringar inför regler och incitament till förändring, om folkrörelser förändrar normerna, företagen skalar upp sina innovationer och investerare mobiliserar kapital så kan positiva omställningar ske mycket fort och genomgripande, enligt WWF. Dock måste omställningen uppfattas som rättvis för att få brett och långsiktigt stöd. Det är främst inom energi-, livsmedels- och finanssystemet de positiva tippningspunkterna behövs. Och de har redan till viss del kommit (se faktaruta nedan).
– Det som gav oss lite extra hopp är de bestånd som faktiskt har återhämtat sig, och att exempelvis antalet vilda tigrar på senare år ökat globalt. Därför är det så viktigt att vi människor tar vårt ansvar och förändrar systemen som driver på förlusten av biologisk mångfald. Det är även jätteviktigt att vi fortsätter att arbeta för starkare djurskydd och en mer hållbar framtid där vi värnar om djuren, naturen och jordens alla resurser på ett bättre sätt, säger Christel Bertling.
Fler positiva svenska exempel som lyftes under dagen var klockgrodans återkomst. Den försvann från Sverige på 1960-talet efter att ett expanderande jordbruk slagit ut våtmarker och de för klockgrodan livsnödvändiga små vattendragen. WWF och Naturskyddsföreningen satte ut närmre 20 000 danska klockgrodor i Skåne på 1980-talet. Nu finns de i tusentals, skriver WWF. Även sångsvanen har återvänt efter en striktare jaktlagstiftning och naturvård.
Hoppets vetenskap. Så lyder rapportens underrubrik.
– På femtio år har nästan tre fjärdedelar av de vilda ryggradspopulationerna i snitt minskat i världen. Det är en tung siffra, nästan svår att ta in! Och det ska den vara. Skogsbruket, avskogningen, överfisket, klimatförändringar och den här aptiten mänskligheten har på att bara få mer och mer ligger bakom. Man känner sig liten och tänker: Vad kan jag göra själv? Då vill jag säga att statistik ser bara bakåt. Den berättar hur något har varit. Den pekar inte mot framtiden. Framtiden skriver vi själva, sa Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF och fortsatte:
– Därför vill vi sätta fokus på hopp. Inte som en naiv optimism som blundar för fakta, utan hopp som skapar handling trots fakta! Vi vet att det fungerar. Vi kan förändra. Det har vi sett massor av gånger. Vi har sett hur ozonlagren läkte sig. Världen enades om att vi skulle sluta spruta ut gaser, och då gick det. Vi har sett valpopulationerna komma tillbaka när man börjat kontrollera fisket. Floder har renats, arter har kommit tillbaka från utrotningens rand. Det händer för att människor vägrar acceptera sakernas tillstånd. Hopp är besluten vi tar varje dag. 73 procent är inte vårt öde! Det är en varningsklocka för hälsotillståndet på planeten! Vi ska börja fråga oss: hur gör vi skillnaden? uppmanade Lind.
Solenergins utveckling är ett exempel som rapporten lyfter fram på hur skillnad kan göras: ”Den är nu den billigaste källan för ny elproduktion i de flesta länder och elfordon utgör en betydande del av den globala nybilsförsäljningen. Efter decennier av politiska beslut, innovationer och samarbete bär utvecklingen nu frukt. Agerar vi tillsammans kan en rättvis och inkluderande omställning ske i fler sektorer!”
Läs rapporten här Living planet report 2026
Text Katarina Hörlin
Foto iStock & Katarina Hörlin
Dystert läge även för ryggradsdjuren i Sverige
Ålen är akut hotad. Torsken är starkt hotad. Igelkotten klassas som sårbar. Även svenska djurarter är satta under hård press.
Uttern har kommit tillbaka. Men nya miljögifter hotar.
Risken för att svenska arter av djur, växter, svampar och alger ska försvinna redovisas vart femte år i Rödlistan. Den senaste är från 2025. Bedömningarna bygger på naturvårdsunionen IUCN:s internationellt fastställda kriterier för rödlistning och utförs av SLU Artdatabanken tillsammans med över hundra artexperter.
Så snart en art klassas som livskraftig lämnar den listan.
– Uttern och havsörn har gjort det efter ett arbete som pågått sedan 1960-talet med att minska miljögifterna. De har återhämtat sig, sa Mark Marissink, chef för SLU Artdatabanken, men tillade:
– Samtidigt har det kommit upp nya miljögifter, så vi får se vad effekterna av dem blir på sikt.
De rödlistade arterna delas in i kategorierna: Nära hotad, Sårbar, Starkt hotad, Akut hotad och Utdöd. Tornugglan och fjällugglan klassas som nationellt utdöda. En art kan även komma med på listan om kunskapen om arten är så låg att den inte kan placeras i någon av kategorierna. Just nu finns 828 a rter med i denna grupp, inom djurriket rör det främst fiskar och andra marina arter.
Totalt är 45 procent av fåglarna rödlistade, 38 procent av dagfjärilarna, 35 procent av däggdjuren och 32 procent av fiskarna.
– Om vi bara tittar på ryggradsdjur är 19 procent av de svenska ryggradsdjurarterna hotade och 39 procent rödlistade. Det ser inte bra ut, sa Mark Marissink.
Habitatförstörelse, livsmiljöer som försvinner, klimatförändringar och invasiva arter är några av förklaringarna. Sverige skiljer sig i en internationell jämförelse från stora delar av världen genom att här finns många arter som är beroende av de finaste delarna av odlingslandskapet.
– Bristen på den marken genom igenväxningen är ett jättestort hot mot exempelvis flera fjärilsarter och insekter. Här kan vi som konsumenter direkt påverka till en positiv utveckling genom att välja den typ av mat som produceras i den typen av odlingslandskap.
Mark Marissink.
WWF:s Emelie Nilsson frågade Mark Marissink vilket det största missförstånden är om tillståndet för biologisk mångfald i Sverige.
– Att det gäller att räkna arter och flest antal arter vinner. Visst, vi får in nya arter söderifrån på grund av klimatförändringarna, men det uppväger inte att arter försvinner i norr, när de inte kan ta vägen någonstans. Fjällen tar slut och sen väntar polartrakterna. Det är inte så att flest antal arter vinner, utan vi vill bibehålla den mångfald som vi har, de ekosystem vi har här i landet, sa Mark Marissink.
– Jag trodde du skulle säga att skogsbruket är hållbart, sa Emelie Nilsson.
– Är det NÅGON som TROR det? utbrast Marissink.
1 744 av de rödlistade arterna har påverkats negativt av skogsbruket, något som Natursidan tidigare skrivit om. I Rödlistan 2025 slås fast att ”Tillståndet för arter som missgynnas av avverkning visar ingen förbättring sedan Rödlista 2020. Särskilt utsatta är arter knutna till strukturer i gammal skog med lång obruten trädkontinuitet i både barr- och lövskogsmiljöer”.
Under eventet lyftes just bristen på orörd skog fram. Det finns nästan ingen riktig skog kvar i Sverige, konstaterade konferenciern Anders Lundin.
– Av urskog, orörd skog, finns 0,3 procent kvar. Det var hisnande när jag insåg det. Av naturskog, som man kallar skog inte blivit kalhuggen har vi 10-15 procent kvar. Det var läskigt att inse att jag – liksom de flesta – inte har någon aning om hur en riktig skog ser ut, sa Anders Lundin.
Anders Lundin & Gustaf Lind.
Skog som kalavverkas är en av orsakerna till att arter hotas. När gamla grova träd inte längre finns försvinner exempelvis skalbaggars möjlighet att bygga bo. Ännu mer kunskap och forskning krävs, underströk Mark Marissink, men betonade att vi redan nu kan göra mycket:
– Vi borde kunna börja agera redan i dag på den kunskap vi har i mycket högre utsträckning än vad som sker. Vi vet att vi borde ändra vårt beteende. Låt oss göra det!
23 103 arter och 1 687 småarter, underarter och varieteter har bedömts i Rödlistan 2025. Nära 23 procent av de bedömda arterna är rödlistade.
Här finns Rödlistan 2025
Positiva tippningspunkter finns inom räckhåll
Livsmedels-, energi- och finanssystemet ligger bakom stora delar av förlusten av biologisk mångfald globalt. Det skriver WWF, som sätter sitt hopp till positiva tippningspunkter. System kan ändras. Och det kan gå fort.
Ett system stannar i sitt nuvarande tillstånd så länge det kan hantera trycket. Men om trycket ökar – oavsett om det sker gradvis eller chockartat – nås till slut en tippningspunkt. Då kan systemet snabbt knuffas över till ett nytt tillstånd. WWF ser främst tre områden där det krävs och redan är på gång:
Energisystemet: En ökad användning av solenergi gör att förbränningen av fossila bränslen, som orsakar de klimatförändringar som driver på förlusten av biologisk mångfald, kan minska.
Finanssystemet: Stora investeringar går till naturskadliga verksamheter i dag. Nya ekonomiska system med fokus på återanvändning och högre beskattning av användande av naturresurer kan ändra utvecklingen. (Se mer nedan)
Livsmedelssystemet: I dag omvandlas många arters naturliga livsmiljöer till jordbruksmark. Den positiva tippningspunkten är nära och kan bland annat bestå av att stöd och investeringar styrs bort från verksamheter som skadar naturen till verksamheter som stärker ekosystemens motståndskraft och produktivitet, där lönsamhet för producenten bibehålls och stärks. En förutsättning är, enligt WWF, samverkan mellan lantbrukare, företag, investerare, myndigheter och konsumenter. Utvecklingen kan enligt rapporten gå snabbt från gradvis förbättring till självförstärkande förändring.
Källa: Living planet report 2026
Nya ekonomiska strukturer krävs
En ny resilient, motståndskraftig, ekonomi som ska fungera inom planetens gränser. Det krävs för att vända utvecklingen. En ny rapport visar fyra vägar att nå dit.
Under eventet lyftes även behovet av en ny sorts ekonomisk struktur där såväl mänskligt välmående som naturvård blir en central del. En ekonomisk rapport framtagen av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet Pathways towards a sustainable and resilient economy presenterades.
Ingen enskild lösning eller aktör kan omvandla dagens ekonomiska system. Men olika delar från fyra olika ekonomier kan förstärka varandra. Så sammanfattas slutsatserna som forskarna Bianca Voicus och David Collstes drar i rapporten.
”Ramverket Doughnut Economy och principerna för en Wellbeing Economy utgör en konceptuell grund för en sådan ekonomi. Visionen innebär att utforma ekonomiska system som tillgodoser människors grundläggande sociala behov inom planetens gränser, samtidigt som värdighet, rättvisa, mening och delaktighet säkerställs för alla” skriver de och beskriver fyra vägar att nå dit:
- Cirkulär bioekonomin, som fokuserar på att minska resursanvändningen genom cirkulära materialflöden, återanvändning och förnybara råvaror.
- Laghums ekonomi, som föreslår en skatteförskjutning där användningen av naturresurser beskattas mer medan arbete beskattas mindre.
- Naturpositiv ekonomi, som fokuserar på att minska negativa effekter på naturen samtidigt som insatserna för att återställa och stärka ekosystemen ökar.
- Ideell ekonomi, som fokuserar på affärsstrukturer där överskott återinvesteras i organisationen och social nytta prioriteras framför att maximera privat vinst.
Källa: Pathways towards a sustainable and resilient economy. Läs mer och ladda ner rapporten här Stockholm Resilience Center.
