Jordbruksverket ser över slaktreglerna för fisk. Djurskyddet Sveriges sakkunniga Emma Brunberg vill se ett stoppdatum för användning av koldioxid som bedövningsmedel.
Alla djur som hålls av människor i Sverige måste bedövas innan avlivningsögonblicket vid slakt.
Avblodning genom ett snitt i strupen är avlivningsmetoden för fiskar och än så länge är koldioxid den vanligaste bedövningsmetoden.
Koldioxidbedövning stressar fiskar. Alla som inte varit ute på en fiskuppfödning och sett hur bedövningen går till i praktiken har kunnat se filmer som fiskforskare visat på webinarier och seminarier. Det är plågsamt att se. Fiskarna vrider sig och sprattlar paniskt för att komma ur det koldioxidmättade vattnet. Ibland pågår kampen i tio minuter, ibland ännu längre.
5 kap. 1 § i djurskyddslagen säger att: ”När djur förs till slakt eller när de slaktas, ska de skonas från onödigt lidande och obehag. Detsamma gäller när djur avlivas i andra fall. ( – – – ) Ett djur som slaktas eller i annat fall avlivas genom avblodning ska vara bedövat. Innan djuret är dött får inte några andra åtgärder vidtas.”
Djurskyddsförordningen (2019:66) slår fast att ”När slakten eller avlivningen utförs med en metod som kräver att djuret först måste bedövas, ska bedövningen ges så att djuret snabbt blir medvetslöst. Medvetandet får inte återkomma.”
Men hur går det här ihop? Fiskar far illa av att långsamt kvävas av koldioxid, ändå uppfyller koldioxidbedövning lagstiftningen. Sara Gabrielsson är djurskyddshandläggare på Djurvälfärdsenheten hos Jordbruksverket, SJV.
– Vi jobbar för tillfället med att se över den mer detaljerade lagstiftningen på detta område, svarade hon i september och berättade att två av hennes kollegor, samt juristerna, på avdelningen som arbetar med föreskrifterna om slakt och avlivning just nu på grund av smittspridningen av afrikansk svinpest fått pausa arbetet med föreskrifterna.
– Förhoppningsvis kommer de snart vara tillbaka i linjearbetet och kunna prioritera denna fråga.
Skulle det vara möjligt att med hänvisning till fiskarnas välfärd helt stoppa koldioxidbedövning och tillfälligt låta fiskuppfödningen sättas på paus till dess att en fungerande bedövningsmetod hittats?
– I dagsläget finns inga entydiga alternativ som är djurskyddsmässigt säkra och genomförbara. Vi ser över djurskyddsreglerna för slakt och avlivning och fisk är en djurgrupp som vi ser på möjligheterna att reglera i det arbetet. En sådan ändring i föreskrifterna skulle då åtföljas av övergångsbestämmelser. Att förbjuda en teknik om det inte finns några andra genomförbara alternativ skulle få stora konsekvenser på många områden, svarar Sara Gabrielsson och Helena Elofsson, chef för djurskyddsenheten på SJV.
När tror ni att en sådan ny metod eller kombination av metoder kan finnas?
– Det är en fråga som bör ställas till de som forskar på området. Vi är måna om att det satsas pengar och tid på frågan och vi vill se resultat snart.
Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige, deltar i ett nystartat forskningsprojekt för att hitta en skonsam bedövning för varje fiskart. Hon vill se ett stoppdatum för koldioxid.
– Det är anmärkningsvärt att vi använder en bedövningsmetod som faktiskt inte uppfyller det djurskyddslagen säger. Problemet nu ligger i att vi faktiskt inte vet med vilken metod olika arter ska bedövas, men vi vet i alla fall att koldioxid inte är en metod som ska användas.
– Därmed behöver vi sätta ett slutdatum för koldioxidbedövningen redan nu för att skynda på utvecklingen. Vi bör heller inte tillåta att nya arter hålls i Sverige, innan vi faktiskt vet hur de ska hållas och bedövas för att ha en acceptabel välfärd, säger hon.
Text Katarina Hörlin
Foto Stillbild hämtad från film av Albin Gräns
Så sker slakt av fisk
Slakten sker i följande steg: bedövning, strupskärning och avblodning. Den görs oftast där fiskarna hålls. Majoriteten av all fisk som ska bli mat från svenska producenter bedövas med koldioxid. En tredjedel bedövas med elektricitet. Ett fåtal bedövas genom klubbning, ett slag i huvudet, och förlorar medvetandet, skriver SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd i rapporten Bedövning vid slakt av fisk, som publicerades 2021
I Sverige föds främst regnbågslax, cirka 89 procent, och fjällröding, cirka 11 procent, upp för att bli livsmedel. De flesta fiskarn föds upp i nätkassar som flyter i vatten.
Landbaserad uppfödning där vattenfyllda kar står på land kan hålla fiskar som tilapia och afrikansk ålmal/clarias. Dessa arter finns inte i det vilda i svenska vatten, utan hålls i sötvatten med vattentemperatur på runt 21-26 grader.
